Prisutdelning 2019 (GG-stiftelse UU/KTH)

Övre: Josephine Gustafsson, Pablo Maldonado, Lilian Matthiesen, Xingqi Chen, Patrick Henning, Kristina Karlsson Nedre: Jonathan Cedernaes, Klaus Jöns, Marina Freitag, Karim Adiprasito

Stiftelsens årliga prisutdelning och bankett ägde rum den 3 maj 2019 på Nationalmusem.

Under kvällen delades årets priser ut. Vid middagen tackade årets pristagare Jonathan Cedernaes å de andra pristagarnas vägnar. Konferencier under kvällen var Thomas Fredengren.

För underhållningen stod sångarna Hannah Holgersson och Andreas Weisse samt Joakim Holgersson (piano/kapellmästare), Adina Sabin (Cello), Anna Manell (viola), Andreas Forsman (violin), Kristina Ebbersten (violin).

                                   

                Nedan finns bilder från prisutdelningen och banketten 2019.

Gustafsson pristagare 2019

Tal och underhållning

Mingelbilder

Gästerna anländer


Prisutdelning 2018 (GG-stiftelse UU/KTH)

Josephine Gustafsson, Jonas Sellberg, Gustaf Christoffersson, Jonathan Staaf Scragg, Lucie Delemotte, Kristina Karlsson, Ute Cappel, Douglas Lundholm, Gemma Mestres Beà, (frånvarande: Joakim Crona)

Stiftelsens årliga prisutdelning och bankett ägde rum den 4 maj 2018 på Stockholmsoperan/ Operaterrassen.

Under kvällen delades årets priser ut. Vid middagen tackade årets pristagare Gustaf Christoffersson å de andra pristagarnas vägnar. Konferencier under kvällen var Thomas Fredengren.

För underhållningen stod Anna Wallgren och Andreas Landegren, Petter Linde, Simon Nordell, By Grace och Daniel Stenbaek, dansaren Elsa Calissendorf, föredragshållaren Marcus Jupither, operasångarna Mikael Stenbaek och Cecilia Nannesson, pianisten Folke Alin, gospelkören By Grace, dans av Annie Dahlin och Robin Pang från BASE23, och Alhanko Academy of Ballet.

                                   

                                                      Nedan finns bilder från prisutdelningen och banketten 2018.

 

Gustafsson pristagare 2018

 

Tal och underhållning

Mingelbilder

Gästerna anländer

 


 

Prisutdelning 2017 (GG-stiftelse UU/KTH)

Josephine Gustafsson, Kevin Schnelli, Anna Herland, Olov Norlén, Reza Younesi, Kristina Karlsson Ilaria Testa, David Rydh, Cecilia Persson, Anna Rostedt Punga

Stiftelsens årliga prisutdelning och bankett ägde rum den 5 maj 2017 på Stockholms slott, Livrustkammaren/Stensalen.

Under kvällen delades årets priser ut. Vid middagen tackade årets pristagare Anna Rostedt Punga å de andra pristagarnas vägnar. Konferencier under kvällen var Thomas Fredengren. För underhållningen stod LaGaylia Frazier, Hovsångare Karl-Magnus Fredriksson, Andreas Landegren, Beata Söderberg och Barnkören Kulturama klass 4B.

Nedan finns bilder från prisutdelningen och banketten 2017.

 

Gustafsson pristagare 2017

 

Tal och underhållning

Mingelbilder

Gästerna anländer

 


 

Föreläsningar i matematik och medicin

GÖRAN GUSTAFSSON FÖRELÄSNINGAR I MATEMATIK OCH MEDICIN

The 2019 Göran Gustafsson Symposium in mathematics is held at KTH 12-14 June. For details see:

https://www.kth.se/sci/kalender/forelasning?date=2019-06-01&length=30

The 2019 Göran Gustafsson Lecture in Medicin will be held on Sept 12 in connection with a Göran Gustafsson Symposium on diabetes, Sept. 12-13. More details later.

Prisutdelning 2016 (GG-stiftelse UU/KTH)

_MG_8641_low

Stiftelsens årliga prisutdelning och bankett ägde rum den 22 april 2016 i Spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm.

Under kvällen delades årets priser ut. En av de tidigare pristagarna, Charlotte Platzer-Björkman, höll ett tal där hon berättade vad stiftelsens anslag betytt för henne och hennes forskning. Konferencier under kvällen var Anders Ekborg. För underhållningen stod Anders Ekborg, Emmi Christensen, Anna-Lotta Larsson och Stockholm Pipe Band.

Nedan finns bilder från prisutdelningen och banketten 2016.

 

Gustafsson pristagare 2016

 

Tal och underhållning

Mingelbilder

Gästerna anländer

 


 

Offentliggörande av pristagare 2019

prislogga-uu-kth2

Beviljade anslag vid beslutssammanträde med Stiftelsens styrelse 2019-03-21 (belopp i tkr). Beslutsbreven sänds ut i april 2019. De sökande som ej finns uppräknade här, har fått avslag på ansökan, men underrättas inte separat om detta. Beredning av ansökningarna, och upprättande av förslag till fördelning av tillgängliga medel, har skett i de lokala prioriteringsgrupperna vid KTH och UU (teknisk fysik resp. humanbiologi). Stiftelsen har inte fullständiga skriftliga motiveringar till hur prioriteringsgrupperna vid KTH och UU har behandlat de enskilda projektansökningarna. Beslut har fattats efter föredragningar i Vetenskapliga utskottet samt i Stiftelsens styrelse 2019-03-21.

KTH
Rydh, David750
Gustafssonpriset (år 3)
Testa, Ilaria750Gustafssonpriset (år3)
Matthiesen, Lilian 750Gustafssonpriset Lilla
Henning, Patrick750Gustafssonpriset Lilla
Sellberg, Jonas750Gustafssonpriset (år 2)
Delemotte, Lucie750Gustafssonpriset (år 2)
Jöns, Klaus1250Gustafssonpriset Stora
Adiprasito, Karim1250
Gustafssonpriset Stora
UU Teknisk Fysik
Persson, Cecilia750Gustafssonpriset (år 3)
Maldonado, Pablo750Gustafssonpriset Lilla
Staaf Scragg, Jonathan 750Gustafssonpriset (år 2)
Freitag, Marina 1250Gustafssonpriset Stora
UU (Medicin)
Rostedt Punga, Anna750Gustafssonpriset (år 3)
Chen, Xingqi750
Gustafssonpriset Lilla
Christoffersson, Gustaf750Gustafssonpriset (år 2)
Cedernaes, Jonathan 1250Gustafssonpriset Stora

Marina Freitag, Teknisk fysik, UU

Marina Freitag

Marina Freitag får Göran Gustafssonpriset i teknisk fysik vid Uppsala universitet. Hon är född 1983 och uppvuxen i Berlin där hon tog sin grundexamen 2006 i kemi vid Freie Universität. Sin doktorsexamen fick hon 2011 vid Rutgers University, NJ, USA.

Marina Freitag beskriver sin forskning på följande sätt:Jag brinner för att utveckla ny ljusdriven teknik, vilket kommer att säkerställa en säker, välmående och hälsosam framtid i hela världen. För att snabbt ersätta fossila bränslen behöver forskare utveckla nya solcellsmaterial som kan massproduceras enkelt och kostnadseffektivt. Det finns en handfull konkurrerande solcellstekniker som är enklare att tillverka än kiselbaserade solceller, men dessa är beroende av råvaror som är dyrare och inte når samma effektivitet som kisel. En ny tredje generation, s.k. hybridsolceller är baserade på billiga och tillgängliga råvaror och har potential för mycket högre effektivitet. Hybridsolceller, som inkluderar färgämnes-sensiterade solceller (DSC:er) och bly halie perovskiter har signifikanta utmaningar vad gäller massproduktonsteknik och snabb försämring vid använding.

Marina säger vidare att hennes forskning har fått henne att inse potentialen hos samordningspolymerer för att lösa de viktigaste utmaningarna som gäller hållbarhet, stabilitet och prestanda av hybridsolceller. Hon vill utnyttja och utveckla de extraordinära egenskaperna av de resulterande polymera nano-materialen.

Utanför laboratoriet säger Marina att hon gärna tältar i Sveriges friluftsområden med familjen, alternativt ägnar sig åt oljemålning på duk.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,75 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Karim Adiprasito,Teknisk fysik, KTH

Karim Alexander Adiprasito

Karim Alexander Adiprasito får ett av Göran Gustafssonprisen i teknisk fysik vid KTH. Han föddes i Aachen, Tyskland 1988. Han fick sin doktorsexamen från Freie Universität Berlin 2013, tillbringade sin postdok i Princeton, Paris och Jerusalem tills han fick en fakultetsposition vid Hebreiska Universitetet i Jerusalem 2015. Sedan 2018, han är professor vid KTH Stockholm.

Karim Adiprasito beskriver sin forskning på följande sätt:

Jag är intresserad av diskreta strukturer och deras geometriska aspekter. Studien av detta samspel går tillbaka till antiken med regelbundna konvexa polyhedra som skurits ur sten redan i den neolitiska perioden och ofta sammanflätas med religiös mysticism. Studier av kombinatoriska strukturer motiveras ofta av betydelsen av optimering i modern ekonomi och allmänt av kombinatoriska problem i ren matematik. Det har emellertid också blivit ett viktigt ämne i sig. Mitt huvudintresse är samspelet mellan ändliga, kombinatoriska föremål och oändliga sådana, såsom kontinuerliga föremål. I synnerhet är jag intresserad av övergången mellan det ändliga och det oändliga och vad som förloras eller bevaras i denna övergång. Detta är ett viktigt ämne i modern matematik, eftersom den ligger i hjärtat av fysiska, liksom många moderna matematiska begrepp. För närvarande fokuserar jag på överraskande algebraiska egenskaper som diskreta föremål kan ha och hur vissa symmetrier styr deras beteende.

Karim nämner att han gillar att laga mat, till den grad att han tidigare hade planerat att bli kock, som utväg om matematikkarriären inte skulle gå bra. Det verkar nu som världen får klara sig utan Karim i rollen som kock.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,75 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Klaus Jöns, Teknisk fysik, KTH

Klaus Jöns

Klaus Jöns får ett av Göran Gustafssonprisen i teknisk fysik vid KTH. Han är född 1984 i Stuttgart i Tyskland. Han avlade doktorsexamen i Fysik 2013 vid Stuttgarts universitet och gick vidare som postdoc i Quantum Transport-gruppen vid Kavli Institutet för Nanovetenskap på TU Delft, Nederländerna. 2015 mottog han ett Marie Slodowska-Curie individuellt postdok-stipendium för att flytta till KTH och är sedan 2018 forskare vid Institutionen för Tillämpad fysik.

Klaus Jöns beskriver sin forskning så här: Min forskning på hybridkvantumfotoniska enheter kombinerar kvantoptik och materialvetenskap på nanoskala. Målet är att tillverka och undersöka nya enheter för generering, manipulering och detektering av enskilda och intrasslade fotoner, själva hjärtat av kvantoptik. Dessa enheter kan användas som byggstenar för nya tillämpningar inom kvantinformationsbehandling, metrologi och kommunikation. Kvantoptik är särskilt viktig eftersom fotoner är de enda kvantinformationsbärarna, qubits, kapabla att överföra information över långa avstånd, vilket gör dem avgörande för att kunna realisera framtidens kvant-internet.

Överföring av qubits över långa avstånd i fiberoptiska nät representerar en enorm utmaning på grund av stora förluster i fibrerna. Vårt nuvarande klassiska fibernät för telekommunikation löser detta problem med förstärkare som höjer signalen. Den kvantmekaniska princip som gör kvantkommunikation helt säker förbjuder emellertid klassisk förstärkning, eftersom det skulle radera signalens kvantegenskaper. Därför krävs en fotonisk kvantteknik för att övervinna förlusterna – den så kallade kvantrepeteraren.

Utanför laboratoriet säger Klaus att han varit professionell kortspelare och gillar att spela basgitarr och brukade spela i ett metal-band och skulle gärna ta upp den sysslan igen. Dessutom lagar han gärna mat och bakar tillsammans med familjen.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,75 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Jonathan Scragg, Teknisk fysik, UU

Foto: Jonathan Scragg

Teknisk fysik. Jonathan Staaf Scragg är född i Kent, England 1983. Han avlade examen i naturvetenskap vid University of Cambridge år 2005 och doktorsexamen i fysikalisk kemi vid University of Bath år 2010. Sedan dess har Jonathan varit forskare och senare docent vid avdelningen för fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet, inom forskningsgruppen för tunnfilmssolceller.

Jonathan Staaf Scragg beskriver sin forskning så här: Min forskning inspireras av en mycket allvarlig teknisk utmaning samt min passion för materialvetenskap. Utmaningen är det akuta behovet av att övergå till förnybara energikällor för att bekämpa klimatförändringen. En av de mest lovande lösningarna idag är att använda energin i solljuset, vilken kan fångas av solceller. Numera har solceller blivit billiga nog att kunna konkurrera med fossilbränsle i större delar av världen och snart även på nordliga breddgrader som Sverige. Det finns emellertid stora utmaningar med att snabbt ersätta terawattnivåer i den befintliga globala elproduktionen med solceller. Liksom för alla produkter som vi skapar så finns det visst utsläpp av koldioxid (CO2) i samband med produktion av solceller, inklusive utvinning av de nödvändiga råvarorna. Även om dessa utsläpp återbetalas flera gånger under solcellens livstid så skulle en massiv och snabb ökning av solcellstillverkning ändå innebära en allvarlig belastning på miljön. Att förbättra solcellstekniken genom att höja verkningsgraden, minska konsumtionen av material och öka livslängden skulle vara mycket effektiva sätt att reducera problemen. Visionen som driver mitt arbete är att nya och bättre material för solceller skulle uppnå dessa mål och eliminera hindren i vår globala övergång till rena energikällor. Jag använder mig av avancerade syntesmetoder för att utforska nya material som först designas och gallras i datorsimuleringar. Dessa material ska kunna fånga energin från den delen av solspektrumet som dagens solceller använder relativt dåligt. Vi har identifierat sådana material som har extrema prestanda per gram, utmärkt kemisk stabilitet och som inte innehålla några sällsynta grundämnen. Om dessa material kan optimeras mot tillämpning i en solcell så kan de leda till mycket bättre verkningsgrad och därmed bidra till en hållbar tillväxt för solenergiproduktion i framtiden.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år.