Medicin

Xiaonan Zhang får Göran Gustafssonpriset i medicin vid Uppsala universitet. Hon är född 1985 och växte upp i Kina. Hon tog sin doktorsexamen vid Karolinska institutet 2015. Efter det fortsatte hon sin forskning som postdoktor vid Karolinska institutet i tre år och kom sedan till Minnesota University för ytterligare en postdok-period. Xiaonan Zhang kom tillbaka 2020 och började på Uppsala universitet som forskare.

Xiaonan Zhang beskriver sin forskning så här: Solida tumörer representerar cirka 90 % av alla cancerformer hos vuxna. Nya terapier för behandling av fasta tumörer har låtit vänta på sig under lång tid, eftersom läkemedelsresistens så småningom försämrar det kliniska resultatet. En utmaning som hämmar den kemoterapeutiska effekten är bristen på tillräckligt med medel som specifikt dödar de vilande (cellcykelinaktiva) tumörcellerna som är okänsliga för konventionella cellcykelinriktade läkemedel. Jag har ett unikt och kontinuerligt fokus på att utveckla nya strategier genom att rikta in mig på dessa vilande celler sedan mina doktorandstudier. I dessa upptäckte jag en liten molekyl som hämmar mitokondriernas funktion och speciellt dödar den vilande cellpopulationen i vår utvecklade sfäroidmodell. Då kunde jag inte hitta den bakomliggande mekanismen. Min nuvarande forskning försöker avslöja unika förändringar på nivåerna av transkription och translation som förekommer i/regleras av kärn- eller mitokondrie-DNA i kemoresistenta vilande tumörceller, i hopp om att hitta “akilleshälen” hos de vilande cellerna som ytterligare skulle kunna angripas av små molekyler eller genterapier. I denna studie är jag också engagerad i att använda den senaste CRISPR-fria tekniken för att redigera mitokondriekodade gener. Jag har stora förväntningar att resultat från denna studie kan vara till nytta för nuvarande kliniska behandlingsscheman.

På fritiden gillar Xiaonan att laga mat och brodera korsstygn.

Nils Landegren får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Han är född 1986 i Kalifornien, men är uppvuxen i Uppsala. Han fick sin läkarexamen vid Uppsala universitet 2011 och påbörjade där sedan sin forskning om autoimmuna sjukdomar. Efter disputation 2015 har han kombinerat postdoktoral forskning vid Karolinska Institutet med klinisk tjänstgöring och han erhöll läkarlegitimation 2018. Sedan början av 2021 är han verksam vid Uppsala universitet som forskargruppledare.

Nils beskriver sin forskning på följande sätt: Jag drivs av att söka förklaring bakom sjukdomar som vi idag inte förstår. Autoimmuna sjukdomar är en stor och mångfacetterad grupp som förenas i den underliggande mekanismen att immunsystemet angriper den egna kroppen. Hans forskargrupp använder storskaliga metoder för att karaktärisera dessa immunsvar, för att därigenom belysa sjukdomsmekanismer och förbättra diagnostik. Ett område han intresserar sig för speciellt är hur autoantikroppar kan blockera immunsystemets signalvägar och därigenom orsaka infektionskänslighet. Covid-19 utgör ett viktigt exempel genom den försämrade prognosen hos patienter med interferon-antikroppar, och sannolikt spelar denna mekanism en viktigare roll än vi idag har klart för oss. En annan fråga som Nils vill belysa är varför kvinnor löper flerfaldigt högre risk för autoimmuna sjukdomar och hans grupp undersöker därför hur könshormoner och genetiska skillnader mellan kvinnor och män kan påverka immunsystemet. Nils hoppas att denna forskning kan stödja utveckling av mer individanpassade behandlingar av immunrelaterade sjukdomar.

Nils gillar att vara ute i naturen, gärna på skidor under vinter och vår. Han tycker även om både att teckna och att snickra.

Jessica Nordlund får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet: Hon är född 1983 i San Francisco, Kalifornien. Hon tog en kandidatexamen i biologi vid San Diego State University 2006 och en magisterexamen i cellulär molekylärbiologi vid Uppsala Universitet 2007. Ett år vid Uppsala forskarskola i biomedicinsk forskning (UGSBR) öppnade hennes ögon för den nya generationens sekvensering-teknologier och ledde henne till doktorandstudier avseende transkriptomik och epigenomik i barnleukemi. Efter att ha försvarat sin doktorsexamen i molekylärmedicin vid Uppsala Universitet 2012, började hon jobba vid SNP&SEQ-teknologiplattformen, som är en av anläggningarna inom ’National Genomics Infrastructure (NGI)’ vid SciLifeLab. Sedan 2013 har hon haft olika befattningar vid SNP&SEQ, så som ledare för bioinformatik gruppen och senare ledare för forsknings och utvecklingsverksamheten. År 2019 utsågs hon till verksamhetsledare (facility director) för hela enheten i Uppsala.

Jessica Nordlund beskriver sin forskning så här: Min forskning fokuserar på akut lymfatisk leukemi (ALL) som är den vanligaste formen av barnleukemi. I dag överlever mer än 85 procent av barnen som drabbas av ALL tack vare bättre diagnostiska metoder, riskbedömning och effektivare behandlingar. Men en del av dessa överlevare lider av livslånga kroniska besvär till följd av behandlingen. Mycket återstår att göra både för att öka överlevnaden och minska biverkningarna. Min forskning kombinerar storskalig läkemedelsscreening med modern teknologi för genomanalys av enskilda celler. Målsättningen är att identifiera nya riktade läkemedel, samt att klarlägga de cellulära och molekylära konsekvenserna av intervention med dessa läkemedelskandidater.

På fritiden gillar Jessica att ge sig ut på äventyr med familjen och att motionera i skog och mark.

Jonathan Cedernaes får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Han är född 1985 i Stockholm. Han studerade till läkare vid Uppsala universitet och erhöll läkarlegitimation 2013. Parallellt med dessa studier deltog han i forskningsprojekt om sömn och nutrition och kunde även disputera år 2013. 2015-2019 forskade Jonathan som postdoktor vid Northwestern University i Chicago och har därefter etablerat sitt eget laboratorium vid Uppsala universitet.

Jonathan Cedernaes beskriver sin forskning så här:Min forskning är inriktad på dygnsrytmer och sömn i relation till människans ämnesomsättning. Idag är det en stor andel av befolkningen som antingen utför skiftarbete eller sover för lite eller på oregelbundna tider. Att på längre sikt störa dygnsrytmen och sömnen ökar risken för bl.a. hjärtkärlsjukdomar, ofördelaktig viktuppgång och typ 2-diabetes. Min tidigare forskning har visat att vävnaders cellulära dygnsrytmer störs vid simulerat skiftarbete och att det sker i vävnader som är avgörande för en normal ämnesomsättning, dvs. muskel- och fettvävnaden. Jag har också visat att detta i sin tur tycks leda till vävnadsspecifika störningar av ämnesomsättningen, vilket ger oss förståelse för betydelsen av de molekylära rytmerna i dessa vävnader. I min forskning använder jag mig av kliniska interventions-protokoll för att förstå t.ex. hur genuttrycket aktiveras specifika tider på dygnet. Jag är speciellt intresserad av hur kost och träning kan påverka våra dygnsrytmer. Förhoppningen är att i slutändan även kunna finna molekylära mål mot negativa effekter av störd dygnsrytm, som exempelvis kan användas hos de som behöver utföra skiftarbete.

Jonathan dansar gärna salsa, helst kubansk stil, men dansar även Bachata och West Coast Swing och har t.o.m. uppträtt. Han läser både mycket populärvetenskap och klassisk skönlitteratur och gillar dessutom att springa i terräng.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,75 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år.