Prisceremoni 2018 (GG-stiftelse KVA)

Foto: Kungliga Vetenskapsakademien

Några av Sveriges främsta forskare 2018 belönas

Göran Gustafssonprisen är ett av de mest eftertraktade och prestigefyllda vetenskapliga prisen bland yngre forskare i Sverige.

Årets fem pristagare delar på nästan 24 miljoner kronor och belönas för framstående forskning inom matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin.

Vid Kungliga Vetenskapsakademiens högstidssammankomst 13 april 2018 delades årets Göran Gustafssonpriser ut till Axel Målqvist, professor, Göteborgs universitet (matematik), Sara Strandberg, professor, Stockholms universitet (fysik), Belén Martín-Matute, professor, Stockholms universitet (kemi), Rickard Strandberg, professor, Karolinska institutet (molekylär biologi) och Yenan Bryceson professor, Karolinska Institutet (medicin).

Läs mer om dem och alla pristagare.

Prisceremoni 2017 (GG-stiftelse KVA)

Deltagarna vid prisceremonin 2017
Fotograf: Simon Ungman Hain, Kungl. Vetenskapsakademien

Några av Sveriges främsta forskare 2017 belönas

Göran Gustafssonprisen är ett av de mest eftertraktade och prestigefyllda vetenskapliga prisen bland yngre forskare i Sverige.

Årets fem pristagare delar på nästan 24 miljoner kronor och belönas för framstående forskning inom matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin.

Vid Kungliga Vetenskapsakademiens högstidssammankomst 31 mars 2017 delades årets Göran Gustafssonpriser ut till Robert Berman, professor, Chalmers Tekniska högskola (matematik), Val Zwiller, professor, KTH (fysik), Anja-Verena Mudring, professor, Stockholms universitet (kemi), Claudia Köhler, professor, SLU Uppsala (molekylär biologi) och Henrik Ehrsson professor, Karolinska Institutet (medicin).

Läs mer om dem och alla pristagare.

Prisceremoni 2016 (GG-stiftelse KVA)

img_8204-560pxlNågra av Sveriges främsta forskare 2016 belönas

Göran Gustafssonprisen är ett av de mest eftertraktade och prestigefyllda prisen bland forskare i Sverige. Årets fem pristagare delar på nästan 24 miljoner kronor och belönas för forskning om differentialekvationer och jakten på generella samband, helt nya typer av supraledare och inom kemin en spännande metod som använder röntgenfri elektronlaser för att studera biologiska molekyler. Pristagaren i molekylärbiologi ger oss svar om människans geografiska ursprung och medicinpristagaren kartlägger generna för fetma.

Vid Kungliga Vetenskapsakademiens högstidssammankomst 31 mars 2016 delades årets Göran Gustafssonpriser ut till Volodymyr Mazorchuk, professor i matematik, Uppsala universitet (matematik), Felix Ryde, professor i fysik, KTH (fysik), Xavier Crispin, professor, Linköpings universitet (kemi), Ruth Palmer, professor i cellbiologi, Göteborgs universitet (molekylär biologi) och Olle Melander, professor, Lunds universitet (medicin).

Läs mer om dem och alla pristagare.

Ny huvudsekreterare för GG-stiftelse KVA 2017-07-01

Huvudsekreterare Arne V Johansson

Professor Arne V Johansson efterträdde 2017-07-01 Göran Grimvall som huvudsekreterare för Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.

Grimvall kvarstår till 2018-06-30 som huvudsekreterare för Göran Gustafssons stiftelse för främjande av vetenskaplig forskning vid Uppsala universitet och Kungl. Tekniska högskolan.

Arne Johansson är professor vid KTH i mekanik, med inriktning mot strömningsfenomen. Han var 2004-2010 huvudsekreterare för Naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet och 2014-2016 vicerektor för forskning vid KTH.

 

Göran Gustafssonföredrag KVA 11 september 2017

Bild på Göran GustafssonGöran Gustafssonföredrag KVA 11 sep 2017 kl. 16.15.

Årligen återkommande populärvetenskapliga föredrag där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. I år föreläser Per Hammarström (kemi 2014), Anna-Karin Tornberg (matematik 2014) och Fredrik Bäckhed (medicin 2014).

Proteinveckning – en tilltrasslad historia
Per Hammarström, Linköpings universitet, Pristagare i kemi 2014

Strömmande vätskor möter fibrer och droppar
Anna-Karin Tornberg, Kungliga Tekniska högskolan. Pristagare i matematik 2014

Tarmfloran – en middagsbjudning med biljoner gäster
Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet, Pristagare i medicin 2014

Med dessa föredrag fortsätter Göran Gustafsonstiftelsen serien av årligen återkommande föredrag, där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. Avsikten är bland annat att ge en återkoppling och belysa utvecklingen av den verksamhet Göran Gustafssonstiftelsen bidragit till. Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för allmänheten men föranmälan krävs.

Arrangör:
Kungl. Vetenskapsakademien och Göran Gustafsonstiftelsen

Länk till KVA för info och anmälan

 

 

 

Rickard Sandberg

Rickard Sandberg Foto: Ulf Sirborn

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Molekylära bilder av enskilda celler

Rickard Sandberg, född 1977, är professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet.

Han får priset för sina innovativa studier av genuttryck i enskilda celler.

Rickard Sandberg har utvecklat banbrytande metodik för att avläsa geners aktivitet i enskilda celler och använt tekniken till att undersöka hur vår arvsmassa regleras. Våra vävnader består av många olika typer av celler som växelverkar med varandra på intrikata sätt för att utföra olika funktioner. Tidigare metoder som studerat geners aktivitet har varit begränsade till medelvärden över tusentals olika typer av celler i vävnader. Rickard Sandberg har utvecklat metodik som möjliggör att vävnader analyseras på nivån av enskilda celler, vilket har lett till stora nya insikter om människokroppens celltyper i friska och sjuka tillstånd. Rickards forskning fokuserar på att förstå de molekylära processer som reglerar människans arvsmassa genom att studera storskaliga genetiska aktivitetsmönster över många typer av enskilda celler. Han vill mer specifikt påvisa hur ofta en gen är aktiv och hur många RNA-molekyler som produceras vid varje aktivt tillfälle, och slutligen komma underfund med hur dessa processer är kodade i vår arvsmassa. En förståelse för vår arvsmassas egna reglersystem skulle ge oss viktiga insikter om vilken variation som den genererar inom och mellan celler, samt om dessa kan påverka mera komplexa fenotyper. Det skulle även öppna upp för förbättrad förmåga att konstruera syntetiska genetiska kretsar inom bioteknologi.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost rickard.sandberg@ki.se

Tel 08-524 839 86, 070-271 98 77

Webbplats

https://ki.se/people/ricsan

Yenan Bryceson

Yenan Bryceson Foto: Petter Woll

MEDICIN: Forskning som kan rädda liv

Yenan Bryceson, född 1976, är forskare vid Karolinska Institutet.

Han får priset för sina framstående studier av cytotoxiska lymfocyter, deras reglering och funktion vid hälsa och sjukdom.

Yenan Bryceson, forskare vid Karolinska Institutet, studerar hur immunförsvaret känner igen infekterade och maligna celler och hur medfödda immunbrister kan orsaka livshotande sjukdomar. Bryceson har utvecklat ett blodtest för att screena patienter med misstänkt immunbrist och ett genetisk test för att screena nyfödda barn för den allvarligaste sjukdomsorsakande mutationen i Sverige. Ambitionen är att testet ska ingå i PKU-provet, som tas på alla nyfödda barn i Sverige för att hitta medfödda sjukdomar där tidig behandling är avgörande för hur barnen ska klara sig. Medfödda defekter som påverkar funktioner hos immunförsvarets lymfocyter, så kallade cytotoxiska lymfocyter, ger upphov till svår, ofta livshotande, sjukdom hos nyfödda. Dessa sjukdomar liknar cancersjukdomar i det att patienterna drabbas av en icke-kontrollerad tillväxt av immunceller, främst T-lymfocyter och makrofager. Tillstånden kan med blandad framgång hållas i schack med läkemedel som steroider och cytostatika, och i vissa fall behandlas med så kallad hematopoetisk stamcellstransplantation. Behandlingarna orsakar inte sällan komplikationer. Baserat på ny kunskap om cytotoxiska lymfocyters aktivering och funktion har Yenan Bryceson inlett ett projekt för att i detalj kartlägga immunbristsjukdomar. Syfte är att ta fram förfinad diagnostik samt nya laboratorieparametrar som bättre kan vägleda behandlingsval vid immunbristsjukdom.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost yenan.bryceson@ki.se

Tel 070-443 19 44

Webbplats

https://ki.se/people/yenbry

Belén Martín-Matute

Belén Martín Matute Foto: Anneli Larsson

KEMI: Framtidens förnyelsebara resurser

Belén Martín-Matute, född 1975, är professor i organisk kemi vid Stockholms universitet.

Hon får priset för utveckling av nya metoder för metallorganisk katalys.

Belén Martín-Matute utvecklar nya katalytiska processer för att skapa kol-kol och kol- heteroatombindningar. Det handlar bland annat om att omvandla vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att behöva hantera farliga mellanled. Heteroatomer, som syre, kväve och halogener (fluor, klor, brom och jod) är vanligt förekommande i läkemedel och jordbrukskemikalier. De bindningarna är därför extra intressanta att skapa. I sin forskning använder Belén Martín-Matute en mängd olika metallkatalysatorer, och även metallfria sådana (så kallade organokatalysatorer). Genom att finjustera de elektroniska och steriska egenskaperna hos katalysatorer kan aktiviteten och selektiviteten kontrolleras. Den huvudsakliga delen av Belén Martín-Matutes forskning är att prioritera hållbarhet
i metoderna som utvecklas av hennes forskargrupp. Hon använder miljövänliga lösningsmedel och mångsidiga, stabila och strukturellt enkla men fortfarande effektiva katalysatorer. Hennes metoder ger högt utbyte vid måttliga temperaturer. Hennes forskning fokuserar även på förädling av biomassa och koldioxid för att undvika bildandet av avfall och för att kunna hitta nya förnybara resurser för kemiindustrin.

Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:

 Epost belen.martin.matute@su.se

 Tel 08-16 24 38, 076 247 86 87

Webbplats 

www.organ.su.se/bm

 

Sara Strandberg

Sara Strandberg Foto: Eva Dalin

FYSIK: Hon söker svaret på universums gåtor

Sara Strandberg, född 1977, är lektor vid Stockholms universitet.

Hon får priset för sin experimentella forskning om Supersymmetri och dess potentiella roll för den Mörka materian. Genom att hon ansvarar för detektorsystem samt att hon kombinerar analysarbete och metodutveckling med nya koncept för utvärdering av data har hon en ledande roll i ett fält där forskningen sker i stora samarbeten.

Sara Strandberg är verksam inom experimentell partikelfysik och har en viktig roll inom ATLAS-experimentet vid CERN, i Schweiz. Om hon hittar bevis för att supersymmetriska partiklar existerar kommer hon kunna lösa en rad av universums gåtor. Sara Strandbergs forskning handlar bland annat om vår nuvarande teori för mikrokosmos, den så kallade standardmodellen, där 17 elementarpartiklar bygger upp materien. Problemet med modellen är bland annat att den saknar möjligheten att beskriva gravitation och mörk materia. Sara Strandbergs mål är att utvidga standardmodellen så att den blir mer heltäckande. Hon vill förstå vilka som är materiens minsta beståndsdelar och vilka krafter som verkar mellan dem. En del av Strandbergs forskning har bedrivits genom experiment vid partikelacceleratorn i CERN – samma accelerator där den så kallade Higgspartikeln upptäcktes 2012. Där har hon letat efter elementarpartiklar som förutsägs av olika utvidgningar av standardmodellen.
En tänkbar utvidgning är att det för varje elementarpartikel i standardmodellen finns en ”supersymmetrisk partikel” som har liknande egenskaper men en större massa. Den lättaste av dessa supersymmetriska partiklar skulle kunna vara den som utgör den mörka materien.

Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:

 Epost strandberg@fysik.su.se

Tel 08-553 786 73

Webbplats

www.su.se/profiles/strandberg-1.188090

 

 

Axel Målqvist

Axel Målqvist Foto: Maria Målqvist

MATEMATIK: Matematik för skräddarsydda material
Axel Målqvist, född 1978, är professor i matematik vid Göteborgs universitet.

Han får priset för banbrytande konstruktion och analys av beräkningsmetoder för kontinuum-mekaniska problem med snabbt varierande heterogena data, utan antagande om periodicitet eller separation av skalor.

Datorsimulering har fått en allt mer framträdande roll inom design av material med skräddarsydda egenskaper. Användningen av kompositmaterial är numer vanlig inom tillverkningsindustrin. Axel Målqvists forskning handlar om att utveckla och analysera tillförlitliga beräkningsmetoder som är anpassade just till heterogena material. Datorsimulering av sådana material innebär flera matematiska utmaningar, så som diskontinuiteter i data och variationer på multipla längdskalor. Målqvist använder numerisk och matematisk analys för att utveckla optimala beräkningsmetoder för att lösa partiella differentialekvationer med snabbt varierande data.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost:axel.malqvist@gu.se

Tel 031-772 35 99

Webbplats

www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xmalax