Göran Gustafssons stiftelse KVA har stött blivande Nobelpristagare

På Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning (GG-stiftelse KVA) är vi mycket glada och stolta över att för andra gången på några få år så har en av våra tidigare pristagare blivit belönad med Nobelpriset.

Anne L’Huillier fick vårt pris i fysik 1998 och Emmanuelle Charpentier, som fick Nobelpriset i kemi 2020, erhöll priset i molekylär biologi 2014. GG-stiftelsen KVA delar sedan 1991 ut fem pris årligen till unga forskare verksamma i Sverige, i ämnena matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin.

Att nu två av dem belönats med Nobelpris när deras forskarkarriärer mognat stärker vår känsla av att vi brukar kunna hitta eminenta unga forskare och att den väl tilltagna summan som de kan använda för fri forskning (2023 är det nära 6 MSEK över tre år) ger stor utdelning för framtida forskning. Stora gratulationer till Anne L´Huillier och tack till KVA som hjälper oss med arbetet att ta fram våra pristagare!

För Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning,
Christer Fuglesang, ordförande.

Läs mer hos KVA

30 år av forskningsstöd

Stiftelsen firade 30 år av forskningsstöd till svensk forskning inom naturvetenskap och medicin med en sammankomst på KVA under eftermiddagen den 3/9 2022 och en bankett i Stadshuset under kvällen (se bilder). Under eftermiddagen gav åtta tidigare pristagare vetenskapliga föredrag och en paneldiskussion om forskningsfinansiering avslutade eftermiddagen.

   

Prisutdelning 2023 (GG-stiftelse UU/KTH)

Prisutdelningsceremoni och bankett på Operakällaren 12 maj 2023.

   

Prisutdelning 2021 (GG-stiftelse UU/KTH)

Prisutdelningsceremoni och bankett på Operakällaren 8 oktober 2021. Prisutdelning omfattade även pristagarna från år 2020.

Högupplösta versioner av dessa bilder och individuella pristagarbilder kan fås genom direktkontakt med fotograf Fredrik Persson (fp@fredrikpersson.se).

   

Gustafsson pristagare 2020

Gustafsson pristagare 2021

Ceremoni och bankett

Föreläsningar i matematik och medicin

GÖRAN GUSTAFSSON FÖRELÄSNINGAR I MATEMATIK OCH MEDICIN

The Göran Gustafsson lectures in mathematics in 2022 will be given by June Huh, Princeton University, on May 30–June 1. The schedule of the lectures are as follows:

* Monday, May 30, 10:00, Oskar Klein (FR4), Lecture 1: Lorentzian polynomials
* Tuesday, May 31, 09:30, Institut Mittag-Leffler, Lecture 2: Open problems on Lorentzian polynomials
* Wednesday, June 1, 09:30, Institut Mittag-Leffler, Lecture 3: Kazhdan–Lusztig theory and Hodge theory for matroids

The first lecture will be accessible to a general audience: no specific background beyond linear algebra and multivariable calculus are required for most of the presentation. Coffee will be served at 9:30 in Albanova before the first lecture.

Lecture 1: Meeting ID: 635 0702 6779

(https://stockholmuniversity.zoom.us/j/63507026779)
Lecture 2-3 and symposium: Meeting ID: 921 756 1880

(https://kva-se.zoom.us/j/9217561880)

Prisutdelning 2016 (GG-stiftelse UU/KTH)

_MG_8641_low

Stiftelsens årliga prisutdelning och bankett ägde rum den 22 april 2016 i Spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm.

Under kvällen delades årets priser ut. En av de tidigare pristagarna, Charlotte Platzer-Björkman, höll ett tal där hon berättade vad stiftelsens anslag betytt för henne och hennes forskning. Konferencier under kvällen var Anders Ekborg. För underhållningen stod Anders Ekborg, Emmi Christensen, Anna-Lotta Larsson och Stockholm Pipe Band.

Nedan finns bilder från prisutdelningen och banketten 2016.

 

Gustafsson pristagare 2016

 

Tal och underhållning

Mingelbilder

Gästerna anländer

 


 

Prisceremoni 2016 (GG-stiftelse KVA)

img_8204-560pxlNågra av Sveriges främsta forskare 2016 belönas

Göran Gustafssonprisen är ett av de mest eftertraktade och prestigefyllda prisen bland forskare i Sverige. Årets fem pristagare delar på nästan 24 miljoner kronor och belönas för forskning om differentialekvationer och jakten på generella samband, helt nya typer av supraledare och inom kemin en spännande metod som använder röntgenfri elektronlaser för att studera biologiska molekyler. Pristagaren i molekylärbiologi ger oss svar om människans geografiska ursprung och medicinpristagaren kartlägger generna för fetma.

Vid Kungliga Vetenskapsakademiens högstidssammankomst 31 mars 2016 delades årets Göran Gustafssonpriser ut till Volodymyr Mazorchuk, professor i matematik, Uppsala universitet (matematik), Felix Ryde, professor i fysik, KTH (fysik), Xavier Crispin, professor, Linköpings universitet (kemi), Ruth Palmer, professor i cellbiologi, Göteborgs universitet (molekylär biologi) och Olle Melander, professor, Lunds universitet (medicin).

Läs mer om dem och alla pristagare.

Tuuli Lappalainen

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Hon vill ta reda på hur generna skiljer oss åt

Tuuli Lappalainen, född 1981, är professor i genomik vid KTH och SciLifeLab

Hon får priset för banbrytande studier av hur genetiska skillnader mellan individer påverkar genreglering.

Våra gener spelar tillsammans med vår miljö, en stor roll för hur vi fungerar och gör oss till unika varelser. Små skillnader i vårt DNA, vårt mänskliga genom, kan bland annat påverka vilka sjukdomar som drabbar oss i framtiden. Men om dessa små skillnader kan avgöra sådant måste det även återspeglas på molekylär nivå inuti cellerna. Tuuli Lappalainens forskargrupp vill titta närmare på den här processen som fortfarande i hög grad är okänd.

– I grund och botten vill vi försöka förstå den genetiska uppbyggnaden som ligger bakom mänsklig diversitet, varför vi alla skiljer oss åt från varandra. Det inkluderar naturligtvis risken för att få sjukdomar, men spelar även en roll för andra mänskliga egenskaper.

Vi fokuserar inte på någon specifik sjukdom utan tittar på hela arvsmassan (genomet) och olika mänskliga särdrag. Det görs genom att samla in mycket stora datamängder om genom och genuttryck (hur gener stängs av eller sätts på) från vävnadsprover. Men även genom experiment med hjälp av CRISPR-teknologi, den så kallade gensaxen, för att med stor precision förändra arvsmassan i mänskliga celler som man odlar i laboratoriet.

– Båda metoderna har för- och nackdelar men vi tror mycket på att kombinera de två, säger Tuuli Lappalainen.

Kontakt:
E-post: tuuli.lappalainen@scilifelab.se

Telefon: 072-194 05 50

Jenny Mjösberg

MEDICIN: Hon är immunologen som vill lösa gåtan bakom tarmsjukdomarna

Jenny Mjösberg, född 1980, är professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska institutet

Hon får priset för sina framstående bidrag till förståelsen av medfödda lymfoida cellpopulationer och deras roller i mänsklig sjukdom.

En stor och viktig del av vårt immunförsvar återfinns i tarmarna. Men ibland löper det här immunförsvaret amok, något som bland annat kan orsaka den inflammatoriska tarmsjukdomen IBD. Sjukdomen innebär ett stort lidande för patienterna och inflammationen kan dessutom leda till en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Någon bot finns inte ännu och den lindrande behandling som existerar fungerar inte för alla.

För några år sedan gjorde Jenny Mjösberg en viktig upptäckt kring de vita blodkroppar, lymfocyter, som är en del av kroppens medfödda immunförsvar. En helt ny celltyp trädde fram i ljuset. Nu hoppas hon kunna hitta exakt vilka tarmlymfocyter som bidrar till sjukdomen IBD (Crohns sjukdom och ulcerös kolit) och kolorektal cancer (cancer i tjock- och ändtarmen). Det kan bland annat ske genom att analysera tarmprover från patienter både före och efter behandling.

– Det vi vill åstadkomma med vår forskning är först och främst att öka kunskapen om immunsystemet i tarmen hos människan som man fortfarande inte vet tillräckligt mycket om. Det kan göra det möjligt att hitta nya mål för behandling i framtiden. Lite mer konkret och kliniskt så försöker vi ta reda på vilka patienter som kommer att svara bra på den behandling som finns att tillgå idag. Den delen av vår forskning kan komma till nytta för patienterna närmare i tiden, säger hon. 

Kontakt:
jenny.mjosberg@ki.se

Tel 070-547 29 56