Prisutdelningsceremoni och bankett på Operakällaren 8 oktober 2021. Prisutdelning omfattade även pristagarna från år 2020.
Högupplösta versioner av dessa bilder och individuella pristagarbilder kan fås genom direktkontakt med fotograf Fredrik Persson (fp@fredrikpersson.se).
Gustafsson pristagare 2020
Mottagare av det stora priset 2020 samt Monica Sternius.
Mottagare av det lilla priset 2020 samt Monica Sternius.
Gustafsson pristagare 2021
Mottagare av det stora priset 2021.
Mottagare av det lilla priset 2021, flankerade av Arne Johansson och Monica Sternius.
GÖRAN GUSTAFSSON FÖRELÄSNINGAR I MATEMATIK OCH MEDICIN
The Göran Gustafsson lectures in mathematics in 2022 will be given by June Huh, Princeton University, on May 30–June 1. The schedule of the lectures are as follows:
* Monday, May 30, 10:00, Oskar Klein (FR4), Lecture 1: Lorentzian polynomials
* Tuesday, May 31, 09:30, Institut Mittag-Leffler, Lecture 2: Open problems on Lorentzian polynomials
* Wednesday, June 1, 09:30, Institut Mittag-Leffler, Lecture 3: Kazhdan–Lusztig theory and Hodge theory for matroids
The first lecture will be accessible to a general audience: no specific background beyond linear algebra and multivariable calculus are required for most of the presentation. Coffee will be served at 9:30 in Albanova before the first lecture.
Stiftelsens årliga prisutdelning och bankett ägde rum den 22 april 2016 i Spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm.
Under kvällen delades årets priser ut. En av de tidigare pristagarna, Charlotte Platzer-Björkman, höll ett tal där hon berättade vad stiftelsens anslag betytt för henne och hennes forskning. Konferencier under kvällen var Anders Ekborg. För underhållningen stod Anders Ekborg, Emmi Christensen, Anna-Lotta Larsson och Stockholm Pipe Band.
Nedan finns bilder från prisutdelningen och banketten 2016.
Gustafsson pristagare 2016
Prisutdelning Gustafssonpriser till unga forskare Sara Zahedi, Haining Tian, Jens Carlsson
Prisutdelning Gustafssonpriset, Maurice Duits, Chong Qi, Andreas Hellander, Tove Fall
Maurice Duits, Chong Qi, Andreas Hellander, Tove Fall
Kristian Gustafsson och Sara Zahedi
Kristian Gustafsson och Chong Qi
Kristian Gustafsson och Haining Tian
Krsitian Gustafsson och Tove Fall
Krsitian Gustafsson och Tove Fall
Kristian Gustafsson och Chong Qi
Kristian Gustafsson och Andreas Hellander
Sara Zahedi, Haining Tian, Jens Carlsson
Kristian Gustafsson och Jens Carlsson
Gustafssonpriser till unga forskare Stiftelse: Josephine Gustafsson, Krisitan Gustafsson, Kristina Karlsson Pristagare: Haining Tian, Jens Carlsson, Sara Zahedi
Haining Tian, Jens Carlsson, Sara Zahedi
Gustafssonpriset Stiftelse: Josephine Gustafsson, Krisitan Gustafsson, Kristina Karlsson Pristagare: Maurice Duits, Tove Fall, Andreas Hellander, Chong Qi
Kristian Gustafsson, Sara Zahedi, Jens Carlsson, Josephine Gustafsson, Kristina Karlsson Maurice Duits, Tove Fall, Andreas Hellander, Chong Qi
Maurice Duits, Tove Fall, Andreas Hellander, Chong Qi
Göran Gustafssonprisen är ett av de mest eftertraktade och prestigefyllda prisen bland forskare i Sverige. Årets fem pristagare delar på nästan 24 miljoner kronor och belönas för forskning om differentialekvationer och jakten på generella samband, helt nya typer av supraledare och inom kemin en spännande metod som använder röntgenfri elektronlaser för att studera biologiska molekyler. Pristagaren i molekylärbiologi ger oss svar om människans geografiska ursprung och medicinpristagaren kartlägger generna för fetma.
Vid Kungliga Vetenskapsakademiens högstidssammankomst 31 mars 2016 delades årets Göran Gustafssonpriser ut till Volodymyr Mazorchuk, professor i matematik, Uppsala universitet (matematik), Felix Ryde, professor i fysik, KTH (fysik), Xavier Crispin, professor, Linköpings universitet (kemi), Ruth Palmer, professor i cellbiologi, Göteborgs universitet (molekylär biologi) och Olle Melander, professor, Lunds universitet (medicin).
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Tyrosin-kinasreceptor som spelar roll i utveckling celler.
Ruth Palmer, född 1970, har doktorsgrad i biokemi och är sedan 2014 professor i cellbiologi på Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet.
Hon får prisetför sina betydelsefulla upptäckter kring funktion och reglering av ett viktigt tyrosinkinas som kontrollerar cellulär signalering och utveckling.
Efter ettflertal arbeten om kinaser, enzymer som fosforylerar andra proteiner och därmed reglerar deras aktiviteter, hos människan började hon i mitten av 1990-talet att använda den välbekanta bananflugan Drosophila melanogaster som modellsystem. Tyrosin-kinasreceptorn Alk och dess roll i utvecklingsbiologi karaktäriserades i en serie arbeten som publicerades i de främsta tidskrifterna, inklusive Nature, Cell och Development.
Studien i Nature identifierade ett protein som aktiverar Alk i bananflugan. Hos människa kan denna receptor förorsaka bland annat lymfom, neuroblastom och lungcancer. De senaste åren har Ruth Palmer återvänt till människan och studerat Alk, bland annat hur mutationer, funna i patienter, påverkar receptorns egenskaper.
Nyligen beskrev Ruth Palmers forskargrupp att två proteiner hos människa, som befunnits aktivera en närbesläktad receptor, kan aktivera även Alk-receptorn. Ruth Palmer gör också studier av Alk i mus, bland annat i syfte att kunna testa hämmare av Alk-signaleringen.
FYSIK: Studier av explosiva astrofysikaliska fenomen.
Felix Ryde, född 1970, är professor i fysik på KTH i Stockholm.
Ryde får priset för sin forskning om gammablixtar (eng. gamma-ray bursts) som har gett nya insikter om deras ursprung och de underliggande fysikaliska processer och som ger upphov till den högenergetiska gammastrålningen.
Gammablixtar härrör från kollapsögonblicket av mycket tunga stjärnor. Händelserna sker på mycket stora avstånd från oss, det vill säga när universum endast hade en bråkdel av sin nuvarande ålder. I samband med dessa stjärnors kollaps till svarta hål skickas kraftiga plasmastrålar ut som rör sig med hastigheter nära ljusets.
Ryde har med ett genuint originellt tänkande kunnat motbevisa tidigare accepterade förklaringar, vilket lett till ett paradigmskifte i vår förståelse av gammablixtarna och därmed en av astropartikelfysikens centrala frågor.
Han har visat att blixtarna härrör från plasmastrålens fotosfär som ligger på ett avstånd av tio miljoner kilometer från det nyfödda svarta hålet. Denna forskning har rönt omfattande uppmärksamhet.
Insikten har bland annat lett till en ökad förståelse av processerna i samband med stjärnkollapser och leder bl.a. till nya möjligheter att studera det tidiga universum och materia under extrema förhållanden.
Xavier Crispin, född 1972, är professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) på Linköpings universitet.
Han får priset”för utveckling och studier av organiska termoelektriska material med möjliga tillämpningar för omvandling av termisk energi till elektrisk”.
Crispin har ägnat en stor del av sitt vetenskapliga arbete till att utveckla och studera organiska transistorer, samt att studera konjugerade polymerer med spektroskopiska och elektriska metoder. Detta arbete har generellt publicerats i välkända tidskrifter och är ofta citerade. År 2011 visade Crispin att organiska konjugerande polymerer kan användas som termoelektriska material vid mycket lägre temperaturer än konventionella halvledarmaterial.
Flera andra internationella forskargrupper har senare också tagit upp liknande forskning. I sin projektbeskrivning redogör Crispin för nya strategier att nå termoelektriska egenskaper hos dessa polymermaterial. Insikten att polymerer kan anta semimetalliska egenskaper ska utnyttjas för termoelektricitet, spintronics, batterier och bränsleceller.
Crispin har en stark forskningsbakgrund inom organisk elektronik som utgör en solid bas för det nu aktuella projektet. Hans forskning kan leda till nya material för omvandling av spillvärme från traditionell energiproduktion till elektricitet och därmed ett bättre utnyttjande av befintliga energikällor. Crispin har tidigare erhållit Tage Erlanders pris för naturvetenskap och teknik för sin utveckling av termoelektriska polymerer med potential för kraftgenerering.
MATEMATIK: Gustafssonpris till ledande Algebra-forskare.
Volodymyr Mazorchuk, född 1972, är professor i matematik vid Uppsala universitet med algebra som forskningsområde. Han får priset ”för hans nyskapande arbeten inom representationsteorin och andra delar av algebran, i synnerhet för hans bidrag till kategorifieringsteorin och representationsteorin av 2-kategorier”.
Mazorchuks huvudområde är representationsteori och speciellt den så kallade högre representationsteorin, dvs. representationsteorin av högre kategorier, så som 2-kategorier och så vidare. Mazorchuk har till exempel utvecklat den 2-kategoriska analogin till enkla moduler (delvis tillsammans med Vanessa Miemietz, School of Mathematics, University of East Anglia) och har även studerat Morita-ekvivalens för 2-kategorier.
Tillsammans med Catharina Stroppel, Mathematisches Institut, Universitaet Bonn, har han tillämpat högre representationsteori för analys av paraboliskt inducerade moduler över halvenkla Lie-algebror. På senare tid bildar kategorifiering och den så kallade ”kategorin 0” huvudämnen i hans forskning. Mazorchuk är en mycket produktiv forskare med fler än 150 publikationer. Han är aktiv i hela algebraområdet, något som är ganska ovanligt.
Mazorchuk är en ledande och drivande kraft inom sitt forskningsområde. Han erhöll 2011 Edlundska priset för hans viktiga och internationellt uppmärksammade insatser inom algebran, speciellt representationsteorin för Lie-algebror.
MEDICIN: Mekanismer bakom diabetes och hjärt/kärlsjukdom.
Olle Melander, född 1970, får Göran Gustafssonpriset i medicin för hans genetiska och kliniska studier som klarlägger biokemiska och livsstilsrelaterade sjukdomsmekanismer vid övervikt och kardiovaskulär sjukdom.
Olle Melander är överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor i internmedicin vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Hans forskning rör mekanismer bakom, och förebyggande av, diabetes och kardiovaskulära sjukdomar. Idag kartlägger vårdpersonal högt blodtryck, rökvanor, blodfettrubbningar och blodsocker för att uppskatta en individs risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, vår vanligaste dödsorsak. Men detta är mycket trubbiga verktyg som missar cirka hälften av de som senare faktiskt insjuknar.
För att kunna hitta dessa dolda högriskindivider och utforma nya effektivare förebyggande behandlingar utforskar Olle Melander molekylära mekanismer i kroppen som kan orsaka hjärt-kärlsjukdom och som är spårbara långt innan man blir sjuk. Med utgångspunkt från variationer av våra gener har Olle Melander hittat flera hormoner, t.ex. neurotensin som reglerar hur effektivt vi lagrar upp fett, och vasopressin som kontrollerar kroppens vattenbalans, samt vissa aminosyror, dvs. nedbrytningsprodukter av proteiner, som förutsäger risk och verkar bidra till utveckling av diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Vidare undersöker han om behandlingar som specifikt blockerar eller sänker nivån av dessa sjukdomsassocierade substanser kan sänka risken. Som exempel kan nämnas att nivån av det vattenreglerande hormonet vasopressin kan sänkas med ökat vattenintag och hos försöksdjur leder detta till kraftigt skydd mot diabetes och metabola rubbningar. Därför undersöks om en ökning av vattenintaget med 1,5 l. per dygn hos människor har samma gynnsamma effekt mot risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
För att få ytterligare uppslag till hur förebyggande behandlingar kan utformas tar Olle Melander hjälp av storskaliga genanalyser genom att leta efter ovanliga mutationer som släcker ut genproduktens funktion och skyddar mot hjärt-kärlsjukdom utan att samtidigt öka risken för andra sjukdomar. Läkemedel som ”härmar” effekten av dessa mutationer, dvs. blockerar genproduktens effekt, är utmärkta kandidater för att säkert förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdom. Med denna metod har han hittat nya målmolekyler som vid blockad minskar mängden blodfetter i cirkulationen och kraftfullt skyddar mot hjärt-kärlsjukdom.
Xiaonan Zhang får Göran Gustafssonpriset i medicin vid Uppsala universitet. Hon är född 1985 och växte upp i Kina. Hon tog sin doktorsexamen vid Karolinska institutet 2015. Efter det fortsatte hon sin forskning som postdoktor vid Karolinska institutet i tre år och kom sedan till Minnesota University för ytterligare en postdok-period. Xiaonan Zhang kom tillbaka 2020 och började på Uppsala universitet som forskare.
Xiaonan Zhang beskriver sin forskning så här: Solida tumörer representerar cirka 90 % av alla cancerformer hos vuxna. Nya terapier för behandling av fasta tumörer har låtit vänta på sig under lång tid, eftersom läkemedelsresistens så småningom försämrar det kliniska resultatet. En utmaning som hämmar den kemoterapeutiska effekten är bristen på tillräckligt med medel som specifikt dödar de vilande (cellcykelinaktiva) tumörcellerna som är okänsliga för konventionella cellcykelinriktade läkemedel. Jag har ett unikt och kontinuerligt fokus på att utveckla nya strategier genom att rikta in mig på dessa vilande celler sedan mina doktorandstudier. I dessa upptäckte jag en liten molekyl som hämmar mitokondriernas funktion och speciellt dödar den vilande cellpopulationen i vår utvecklade sfäroidmodell. Då kunde jag inte hitta den bakomliggande mekanismen. Min nuvarande forskning försöker avslöja unika förändringar på nivåerna av transkription och translation som förekommer i/regleras av kärn- eller mitokondrie-DNA i kemoresistenta vilande tumörceller, i hopp om att hitta “akilleshälen” hos de vilande cellerna som ytterligare skulle kunna angripas av små molekyler eller genterapier. I denna studie är jag också engagerad i att använda den senaste CRISPR-fria tekniken för att redigera mitokondriekodade gener. Jag har stora förväntningar att resultat från denna studie kan vara till nytta för nuvarande kliniska behandlingsscheman.
På fritiden gillar Xiaonan att laga mat och brodera korsstygn.
Några av Sveriges främsta forskare 2016 belönas
