Prisutdelning 2019 (GG-stiftelse UU/KTH)

Övre: Josephine Gustafsson, Pablo Maldonado, Lilian Matthiesen, Xingqi Chen, Patrick Henning, Kristina Karlsson Nedre: Jonathan Cedernaes, Klaus Jöns, Marina Freitag, Karim Adiprasito

Stiftelsens årliga prisutdelning och bankett ägde rum den 3 maj 2019 på Nationalmusem.

Under kvällen delades årets priser ut. Vid middagen tackade årets pristagare Jonathan Cedernaes å de andra pristagarnas vägnar. Konferencier under kvällen var Thomas Fredengren.

För underhållningen stod sångarna Hannah Holgersson och Andreas Weisse samt Joakim Holgersson (piano/kapellmästare), Adina Sabin (Cello), Anna Manell (viola), Andreas Forsman (violin), Kristina Ebbersten (violin).

                                   

                Nedan finns bilder från prisutdelningen och banketten 2019.

Gustafsson pristagare 2019

Tal och underhållning

Mingelbilder

Gästerna anländer


Prisutdelning 2018 (GG-stiftelse UU/KTH)

Josephine Gustafsson, Jonas Sellberg, Gustaf Christoffersson, Jonathan Staaf Scragg, Lucie Delemotte, Kristina Karlsson, Ute Cappel, Douglas Lundholm, Gemma Mestres Beà, (frånvarande: Joakim Crona)

Stiftelsens årliga prisutdelning och bankett ägde rum den 4 maj 2018 på Stockholmsoperan/ Operaterrassen.

Under kvällen delades årets priser ut. Vid middagen tackade årets pristagare Gustaf Christoffersson å de andra pristagarnas vägnar. Konferencier under kvällen var Thomas Fredengren.

För underhållningen stod Anna Wallgren och Andreas Landegren, Petter Linde, Simon Nordell, By Grace och Daniel Stenbaek, dansaren Elsa Calissendorf, föredragshållaren Marcus Jupither, operasångarna Mikael Stenbaek och Cecilia Nannesson, pianisten Folke Alin, gospelkören By Grace, dans av Annie Dahlin och Robin Pang från BASE23, och Alhanko Academy of Ballet.

                                   

                                                      Nedan finns bilder från prisutdelningen och banketten 2018.

 

Gustafsson pristagare 2018

 

Tal och underhållning

Mingelbilder

Gästerna anländer

 


 

Prisutdelning 2017 (GG-stiftelse UU/KTH)

Josephine Gustafsson, Kevin Schnelli, Anna Herland, Olov Norlén, Reza Younesi, Kristina Karlsson Ilaria Testa, David Rydh, Cecilia Persson, Anna Rostedt Punga

Stiftelsens årliga prisutdelning och bankett ägde rum den 5 maj 2017 på Stockholms slott, Livrustkammaren/Stensalen.

Under kvällen delades årets priser ut. Vid middagen tackade årets pristagare Anna Rostedt Punga å de andra pristagarnas vägnar. Konferencier under kvällen var Thomas Fredengren. För underhållningen stod LaGaylia Frazier, Hovsångare Karl-Magnus Fredriksson, Andreas Landegren, Beata Söderberg och Barnkören Kulturama klass 4B.

Nedan finns bilder från prisutdelningen och banketten 2017.

 

Gustafsson pristagare 2017

 

Tal och underhållning

Mingelbilder

Gästerna anländer

 


 

Föreläsningar i matematik och medicin

GÖRAN GUSTAFSSON FÖRELÄSNINGAR I MATEMATIK OCH MEDICIN

2021 års Göran Gustafssonföreläsning i medicin ges av professor Carl-Henrik Heldin kl 16.00-17 den 30 september i Universitetshusets sal X (UU). Titeln är: ”Can insights into the signaling mechanisms of growth factors improve tumor treatment?”

Göran Gustafssonföreläsningar i matematik 2021 kommer att ges av Fields-medaljören Alessio Figalli (ETH, Zürich) 24, 25 och 26 maj. Titel för föredragen är ”Quantitative stability in geometric and functional inequalities”.

The lectures will be held via zoom, https://kth-se.zoom.us/j/61112478597

Lecture 1: Monday, May 24, 3.00–4.00 pm   Lecture 2: Tuesday, May 25, 2.00–3.00 pm  Lecture 3: Wednesday, May 26, 2.00–3.00 pm

Prisutdelning 2016 (GG-stiftelse UU/KTH)

_MG_8641_low

Stiftelsens årliga prisutdelning och bankett ägde rum den 22 april 2016 i Spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm.

Under kvällen delades årets priser ut. En av de tidigare pristagarna, Charlotte Platzer-Björkman, höll ett tal där hon berättade vad stiftelsens anslag betytt för henne och hennes forskning. Konferencier under kvällen var Anders Ekborg. För underhållningen stod Anders Ekborg, Emmi Christensen, Anna-Lotta Larsson och Stockholm Pipe Band.

Nedan finns bilder från prisutdelningen och banketten 2016.

 

Gustafsson pristagare 2016

 

Tal och underhållning

Mingelbilder

Gästerna anländer

 


 

Offentliggörande av pristagare 2021

prislogga-uu-kth2

Beviljade anslag vid beslutssammanträde med Stiftelsens styrelse 2021-03-25 (belopp i tkr). Beslutsbreven sänds ut i april 2021. De sökande som ej finns uppräknade här, har fått avslag på ansökan, men underrättas inte separat om detta. Beredning av ansökningarna och upprättande av förslag till fördelning av tillgängliga medel har skett i de lokala prioriteringsgrupperna vid KTH och UU (teknisk fysik resp. medicin). Stiftelsen har inte fullständiga skriftliga motiveringar till hur prioriteringsgrupperna vid KTH och UU har behandlat de enskilda projektansökningarna. Beslut har fattats efter föredragningar i Vetenskapliga utskottet samt i Stiftelsens styrelse 2021-03-25.

KTH
Liam Solus750Gustafssonpriset Lilla
Maciej Dendzik750Gustafssonpriset Lilla
Kathlen Kohn750Gustafssonpriset Lilla
Xiaoqing Li750Gustafssonpriset Lilla
Lilian Matthiesen750Gustafssonpriset (år 2)
Ute Cappel750Gustafssonpriset (år 2)
Alexander Edström1250Gustafssonpriset Stora
Mats Persson1250
Gustafssonpriset Stora
UU Teknisk Fysik
Marina Freitag 750Gustafssonpriset (år 3)
Yaroslav Kvashnin750Gustafssonpriset Lilla
Haining Tian750Gustafssonpriset (år 2)
Gemma Mestres1250Gustafssonpriset Stora
UU (Medicin)
Oskar Eriksson750Gustafssonpriset Lilla
Nils Landegren1250
Gustafssonpriset Stora
Jonathan Cedernaes750Gustafssonpriset (år 3)
Jessica Nordlund750Gustafssonpriset (år 2)

Gemma Mestres, Teknisk fysik, UU

Gemma Mestres får Göran Gustafssonpriset i teknisk fysik vid Uppsala universitet. Hon är född 1984 och uppvuxen i Barcelona där hon tog sin grundexamen 2007 i kemi vid Universitat Autònoma de Barcelona. Sin doktorsexamen fick hon 2012 vid Universitat Politècnica de Catalunya, Barcelona, Spanien.

Gemma Mestres beskriver sin forskning så här: Tillvägagångssättet för att utveckla biomaterial för reparation av ben (till exempel tandimplantat eller syntetiska bentransplantat) har omdefinierats under de senaste decennierna. Trenden har varit att gå från en teknisk design som helt enkelt skulle återställa benets mekaniska egenskaper till biomaterial som kan replikera benets fysikalisk-kemiska och biologiska egenskaper, vilket förbättrar benregenerering. Trots den enorma utvecklingen av biomaterial har en mycket liten del av dem lett fram till en faktisk produkt som kan tillämpas på patienter. Detta kan indirekt tillskrivas bristen på korrelation mellan de metoderna som används för att bedöma de biologiska egenskaperna hos biomaterial, nämligen cellodling (in vitro-analyser), djurförsök (in vivo-studier) och kliniska prövningar (med frivilliga patienter). Detta leder till en iterativ, lång och ofta oöverkomligt dyr process som medför att de allra flesta försök att skapa biomaterial inte blir av. Jag drivs av att utveckla nya forskningsverktyg för att överbrygga klyftan mellan in vitro– och in vivo-studier, vilket kan öka biomaterialens framgångsgrad i kliniska prövningar framöver. För att uppnå detta integrerar jag benreparationsbiomaterial i mikrofluidplattformar, där benets biologiska och fysiska stimuli imiteras. Denna testmetod kommer att leda till tillförlitliga och tids- och kostnadseffektiva studier, vilket stimulerar tillväxten av biomaterial till marknaden.

Utanför laboratoriet säger Gemma att hon älskar att åka på äventyr med familjen för att upptäcka nya områden och nya kulturer. Utöver det, tycker hon väldigt mycket om att umgås och prata med sina närmsta vänner.

Mats Persson, Teknisk fysik, KTH

Mats Persson får Göran Gustafssonpriset i Teknisk Fysik vid KTH. Mats är född 1987 i Västerhaninge utanför Stockholm och tog civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid KTH 2011 och doktorsexamen i fysik vid KTH år 2016. Därefter tillbringade han tre år som postdoktor i USA, först vid Stanford University i Kalifornien och sedan, med stöd av ett Marie Curie-stipendium, vid General Electric Research Center i Niskayuna, NY, USA. Han återvände till KTH som biträdande lektor år 2020.  För att kommersialisera sin forskning var han under sin doktorandtid med och startade ett företag, Prismatic Sensors AB, som senare köptes upp av GE Healthcare.

Mats Persson beskriver sin forskning så här: Jag forskar om datortomografi, en teknik där patienten genomlyses av röntgenstrålar från olika riktningar så att en tredimensionell bild av kroppen kan rekonstrueras med en dator. Under doktorandtiden var jag med och utvecklade en fotonräknande röntgendetektor av kisel som kan ge bättre datortomografibilder än de detektorer som används idag. Till dess fördelar hör inte bara högre upplösning och lägre brus i bilderna utan också förmågan att uppmäta energin hos varje enskild foton, vilket ger bättre möjligheter att identifiera atomsammansättningen i olika vävnader.

Min nuvarande forskning är inriktad på att förstå hur den nya detektortekniken skall utnyttjas bäst. Jag utvecklar därför metoder för att utvärdera prestanda för fotonräknande detektorer och algoritmer för att säkerställa att uppmätta data används för att skapa bilder med bästa möjliga mätnoggrannhet och diagnostiska bildkvalitet. En ny och mycket lovande teknik som jag arbetar med för närvarande bygger på att använda djupa neurala nätverk som tränas på stora mängder bilddata och sedan snabbt kan generera bilder med drastiskt förbättrad kvalitet. Den fotonräknande datortomografitekniken, som kan vara i regelbundet bruk inom vården redan inom några år, har potential att leda till såväl reducerad stråldos som förbättrad diagnos av ett flertal sjukdomar som stroke, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

På fritiden tycker jag om att vara ute i naturen, gärna på längdskidor om det är vinter.

Alexander Edström, Teknisk fysik, KTH

Alexander Edström får Göran Gustafssonpriset i Teknisk Fysik vid KTH. Alexander är född i Stockholm 1988 och uppvuxen i Örnsköldsvik. Han studerade teknisk fysik på KTH 2007-2012 och disputerade i fysik vid Uppsala Universitet 2016. Efter sin doktorsexamen spenderade han tre år som postdoktor vid ETH Zürich i Schweiz. Därefter fick han finansiering från Vetenskapsrådet för att fortsätta sin forskning vid Barcelonas institut för materialvetenskap (ICMAB) i Spanien samt KTH.

Alexander beskriver sin forsknings så här: Jag använder teoretisk modellering och avancerade datorberäkningar för att lösa fysikens grundläggande kvantmekaniska ekvationer och utifrån dessa förstå och förutsäga materialegenskaper. För mig ligger fokus på magnetism och magnetiska material, ett område som är spännande då man får stor möjlighet att röra sig mellan grundforskning och viktiga teknologiska tillämpningar. Jag utforskar nu ett nytt område som vi kan kalla flexomagnetism, vilket behandlar samband mellan magnetism och inhomogena deformationer i material. Lite förenklat skulle man kunna säga att jag räknar ut vad som händer om man böjer en magnet. Sådana deformationer är allmänt förekommande i material på nanonivå. Därför utgör de en viktig pusselbit för förståelsen av nanomaterial som sedannkan sen användas för att skräddarsy nanostrukturer med önskvärda egenskaper. Flexomagnetism är särskilt attraktivt som en allmän väg mot kiral magnetism, med nya former av magnetisk informationsteknologi hägrande vid horisonten.

Utöver sin forskning gillar Alexander att springa, gärna i naturen. Den internationella forskarbanan har också erbjudit uppskattade nöjen som att studera språk, samt vandra och åka snowboard i Alperna.

Haining Tian, Teknisk fysik, UU

Haining Tian får Göran Gustafssonpriset i teknisk fysik vid Uppsala universitet.

Haining Tian får Göran Gustafssonpriset i teknisk fysik vid Uppsala universitet.
Haining Tian

Haining Tian får Göran Gustafssonpriset i teknisk fysik vid Uppsala universitet. Han är född 1983 i Qingyang, China. Han studerade Kemi på Dalian University of Technology 2000 och erhöll sin doktorsexamen inom Kemi 2009. Han gjorde en postdok-period vid KTH och grundade sin egen forskargrupp vid Uppsala universitet 2014.

Haining Tian beskriver sin forskning så här: I min forskning fokuserar jag på omvandling och lagring av solenergi, eftersom solenergi finns i överflöd och kommer säkerligen att vara samhällets huvudsakliga energikälla i framtiden. Att utveckla hållbara och stabila celler för att omvandla solenergi är därför värt att eftersträva. Tidigare har jag lyckats framställa en ny typ av fotokatoder där en billig och miljövänlig molekylär fotosensibiliserare är intryckt mellan en p-typ halvledare och en n-typ halvledare. Fotokatoden har demonstrerat ultrasnabb laddningsseparation från färgämnet till båda halvledarna inom pikosekunder. Eftersom färgämnesmolekylen är skyddad av de båda halvledarna förväntas fotokatodens hållbarhet att vara utmärkt. Fotokatoden har använts som solcell för att omvandla solenergi till elektricitet och som solbränslecell för att omvandla solenergi till bränslen.

Att fortsätta förbättra effektiviteten och stabiliteten hos dessa celler genom molekylär- och celldesign samt att studera hur laddningar rör sig i ytorna på dessa typer av celler är några av mina största intresseområden.

Utanför laboratoriet tycker Haining om att spela badminton och studera matematik, men allra mest tycker han om att måla tillsammans med sina döttrar.