Göran Gustafssonprisen är ett av de mest eftertraktade och prestigefyllda prisen bland yngre forskare i Sverige. Varje pristagare får 7,2 Mkr i forskningsanslag, fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 300 000 kronor. Priserna utdelas årligen sedan 1991 inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylärbiologi och medicin. Utdelningen sker varje år den 31:a mars på Vetenskapsakademiens högtidssammankomst i Konserthuset, Stockholm. Prisnomineringar kommer från landets universitet och högskolor och bereds av Kungl. Vetenskapsakademien, som också överlämnar prisen.
Pristagare 2025
foto Markus Marcetic
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Hon hoppas kunna göra cancerbehandlingarna skonsammare
Laura Baranello, född 1981, är senior forskare på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet
Hon får priset för banbrytande studier om topoisomerasers reglering och deras roll i tumörbiologin.Målet för Laura Baranellos forskning är att hitta en ny strategi för skonsammare cancerbehandlingar. Tanken är att i framtiden kunna förbättra både överlevnad och livskvalitet för patienterna.
– Den största utmaningen i dag när det gäller behandling med cytostatika är att läkemedlen inte kan skilja på cancerceller och friska celler. Det gör att läkare ibland tvekar att sätta in behandling för att patienten drabbas av så många biverkningar, berättar hon.
En av hörnstenarna i dagens cancerbehandlingar är att blockera funktionen hos en grupp enzymer, topoisomeraser, som hjälper både vanliga celler och cancerceller att kopiera sitt DNA. För några år sedan upptäckte Laura Baranello att aktiviteten hos topoimeraserna kan regleras av ett så kallat oncoprotein som dessa interagerar med. Genom att attackera den här mekanismen, som endast förekommer i cancercellerna, hoppas forskarna nu kunna hitta nya sätt att stoppa tumörens tillväxt utan att skada friska celler.
– Vårt mål är att nå en större förståelse av den molekylära mekanismen. Men även att utveckla nya former av behandlingar, säger hon som befann sig i en taxi från en konferens när hon fick besked om att hon tilldelats Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi.
– Jag blev väldigt glad och det känns ärofullt eftersom priset uppmärksammar forskning av hög kvalitet.
Kontakt: laura.baranello@ki.se [...]
Foto: Mikael Wallerstedt
MEDICIN: Hon vill visa hur bakterier i tarmen bidrar till hjärt-kärlsjukdom
Tove Fall, född 1979,är professor i molekylär epidemiologi, Uppsala universitet
Hon får priset för epidemiologiska studier av metabola och hjärt-kärlsjukdomar.Epidemiologisk forskning innebär att man med hjälp av observationsstudier försöker dra slutsatser om varför människor drabbas av vissa sjukdomar. Tove Fall har bland annat utforskat sambandet mellan bakterier i tarmfloran och hjärt-kärlsjukdomar. Nu vill hon dra i gång ett nytt projekt inom området.
– På senare år har vi med hjälp av DNA-teknik fått möjligheter att kartlägga tarmfloran. Genom de fina biobanker som finns i Sverige kan vi nu börja följa människor över tid och det blir som en tidsmaskin. Om en person i våra studier kommer till sjukhus med en hjärtinfarkt kan vi se hur deras tarmflora såg ut för åtta år sedan när proverna togs och jämföra med dem som inte insjuknat.
I projektet ”På två ben” vill forskargruppen dels kartlägga munfloran hos deltagarna i studien och dels studera utbredningen av åderförkalkning i blodkärlen med hjälp av upprepad datortomografi och vårddata i hälsoregister.
– Det har länge funnits teorier om att mun- och tarmfloran har en påverkan på hjärt- och kärlsjukdomar. Huvudtolkningen i dag är att olika faktorer samspelar under lång tid, både miljö och genetik. Men det finns också personer där vi inte alls förstår vad sjukdomen kan bero på och då tror vi att bakterier kan ha spelat en roll.
Att få Göran Gustafssonpriset betyder enormt mycket, inte bara för Tove Fall, utan för hela hennes forskargrupp.
– Vi får bekräftat att det vi gör är bra och viktigt. Dessutom är det en så stor summa pengar att jag kan bygga vidare på det kompetenta forskarlag som jag har kring mig.
Kontakt: tove.fall@medsci.uu.se [...]
Foto: Thor Balkhed
FYSIK: Han vill skapa solceller och lysdioder för framtiden
Feng Gao, född 1981, är professor i optoelektronik vid Linköpings universitet
Han får priset för bidrag till grundläggande förståelse och utveckling av nya optoelektroniska enheter baserade på organiska halvledare och metallhalid-perovskiter”.Feng Gaos forskning inriktar sig på nya organiska halvledare och metallhalid-perovskiter som kan användas till både solceller och lysdioder (LED-belysning). Solceller gjorda av sådana halvledarmaterial är mer miljövänliga och har även många andra fördelar jämfört med de mer traditionella oorganiska panelerna, oftast tillverkade av kiselmaterial.
– Det handlar bland annat om den låga tillverkningsenergin, den låga vikten och att solcellerna kan göras flexibla och halvgenomskinliga. Du kan sätta dem på fönstren eller klä in din elbil med dem. De kan också tillverkas i olika färger vilket kan göra att de passar bättre in i stadsmiljön till exempel, berättar Feng Gao.
Men det finns utmaningar också. Exempelvis är organiska solceller ännu inte lika effektiva som kommersiella oorganiska solceller. Fast även här har det gjorts stora framsteg på senare år som Linköpingsforskarna varit i högsta grad delaktiga i. De har lagt fram designregler som bidragit till att verkningsgraden har höjts från tio till tjugo procent.
Fast Feng Gao är inte nöjd än. Han vill fortsätta utveckla ännu bättre, högpresterande organiska solceller, som är praktiska för användning och bidrar till energiomställningen.
– Vi vet att det viktiga är att få organiska solcellsmaterial lika bra på att skapa fotoner som organiska lysdiodsmaterial, men vi vet inte hur det ska gå till. Nu kan vi använda prispengarna från Göran Gustafssonpriset – som jag känner mig väldigt hedrad att få ta emot – till att försöka lista ut det, säger han.
Kontakt: feng.gao@liu.se070-996 61 81 [...]
Foto: Markus Marcetic
KEMI: Han studerar hur proteiner i cellerna omvandlar energi
Ville Kaila, född1983, är professor i biokemi vid Stockholms universitet
Han får priset för studier av molekylära mekanismer för biologisk laddningstransport.Det är proteiner som driver de kemiska processer i våra celler som är grunden till allt liv. De tar upp energin från födan och omvandlar den till elektrisk energi, ungefär som i ett batteri. Ville Kaila försöker förstå hur cellernas energiomvandling egentligen går till.
– Det är väldigt spännande att se hur naturen möjliggör de här laddningsomvandlingarna på molekylnivån. Proteinerna omvandlar energin genom transport av protoner och elektroner, och det kan ske med extremt hög effektivitet över stora avstånd, förklarar han.
I Ville Kailas grupp vid Stockholms universitet ingår forskare från olika discipliner, både kemister, fysiker och biologer. De kombinerar teoretiska beräkningsmetoder med experimentella tekniker, ren grundforskning men med flera möjliga tillämpningar. Om vi kan härma naturen och skapa konstgjorda system som fungerar som celler, kan det bland annat komma till nytta vid framställning av nya material.
Det har också visat sig att en stor del av alla mitokondriella sjukdomar uppstår som en följd av mutationer hos de proteiner som utför laddningstransporten. Vid sådana sjukdomar fungerar mitokondrierna, cellernas kraftverk, inte längre som de ska.
Ville Kaila hoppas nu att hans forskning även ska bidra med ny biomedicinsk kunskap.
– Vi vill bygga om maskineriet och ändra på byggklossarna för att få en helhetsbild av processen. Om vi kan förstå den ännu bättre ur ett grundvetenskapligt perspektiv kan vi även utreda kopplingen till vissa sjukdomar.
Det handlar om högriskforskning som han drömt om, men tidigare inte haft möjlighet att genomföra.
– Göran Gustafssonpriset är otroligt fina nyheter för oss. Förutom det generösa anslaget är det en stor ära att bli uppmärksammad på det här sättet.
Kontakt: ville.kaila@dbb.su.se [...]
Foto:Mikael Terfors
MATEMATIK: Han använder matematik för att förklara väderfenomen
Klas Modin, född 1979, är biträdande professor vid Institutionen för Matematiska Vetenskaper vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet
Han får priset för utveckling och analys av effektiva strukturbevarande numeriska metoder för strömningsmekanik, grundade på innovativa tillämpningar av differentialgeometri.Klas Modin studerar strömningsekvationer som ligger till grund för att förstå väderfenomen på vår egen och andra planeter. Det handlar till exempel om orkaner i troposfären. I experiment och datorsimuleringar kan man återskapa uppkomsten och tillväxten av sådana virvelstormar. Men det saknas rigorösa matematiska resultat om hur de bildas och varför de är så stabila.
– Ekvationerna formulerades redan 1757 av Leonhard Euler, men lösningarna är ytterst komplicerade så det finns många grundläggande frågor kvar att besvara. Mitt långsiktiga mål är en bättre förståelse av långtidsbeteendet i lösningarna, säger han.I stället för traditionella hastighetsfält som storhet använder Klas Modin matriser, det vill säga speciella tabeller av tal. Fördelen är att man då kan utnyttja den rika geometriska teorin om matriser för att förstå lösningarna. Dessutom är matriser handfasta objekt som är mycket användbara vid datorsimuleringar.
Delar av forskningen som utförts i Göteborg har redan kommit till nytta för andra. Nyligen utförde ett forskarlag från Nederländerna, med expertis inom högprestandaberäkningar, simuleringar som baserade sig på Klas Modin och hans kollegors forskning. De lyckades då för första gången fånga den turbulenta bandstrukturen i Jupiters atmosfär.
Kontakt: klas.modin@gu.se [...]
Pristagare 2024
Vasili Hauryliuk foto: Tove Smeds
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Hans forskning bidrar till kampen mot antibiotikaresistens
Vasili Hauryliuk, född 1980, är lektor i medicinsk biokemi vid Lunds universitet
Han får priset för banbrytande studier av hur proteinsyntes regleras i bakterier.
Vasili Hauryliuk forskar om hur bakterier tillverkar proteiner. Det sker i en slags fabrik eller maskin som kallas för ribosom. Ungefär hälften av de antiobiotika som används kliniskt idag riktar in sig på proteinsyntesen för att på så sätt hämma tillväxten av bakterier. För att kunna utforma nya, förbättrade, antibiotika är det därför viktigt med en djupare förståelse av hur proteinsyntesen går till. Vi behöver också känna till de mekanismer som skyddar ribosomen från antibiotika. Vasili Hauryliuks laboratorium har bidragit med viktiga pusselbitar inom detta forskningsområde.
På senare tid har forskargruppen dock intresserat sig alltmer för så kallade bakteriofager. Bakteriofager är virus som ”äter” bakterier och kan användas som ett alternativ till antibiotika. De kan till exempel komma till nytta för att läka särskilt besvärliga sår. Bakteriofager kan också användas till att behandla svåra bakteriella lunginfektioner som uppstår i patienter med cystisk fibros.
Bakteriofagterapi utvecklas snabbt runt om i Europa och Amerika, men än så länge ligger Sverige lite efter. Eftersom det finns stora problem med antibiotikaresistens och utveckling av nya antibiotika så kan detta vara en väg framåt, säger han.
I sin forskning använder Vasili Hauryliuk en bred kombination av tekniker som mikrobiologi, biokemi, genomik och strukturbiologi. Han är mycket glad över att ha fått Göran Gustafssonpriset som innebär att hans forskningsgrupp i Lund får ännu bättre möjligheter att ta sig an nya utmaningar framöver.
Kontakt:vasili.hauryliuk@med.lu.se070-609 04 93 [...]
MEDICIN: Hon studerar TBE-virusets väg in i hjärnan
Anna Överby Wernstedt, född 1978, är professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Hon får priset för bidrag till förståelsen av molekylära mekanismer bakom viral tropism i mänskliga infektionssjukdomar.
Anna Överby Wernstedt har i första hand fokuserat på det fästingburna TBE-viruset. Det hör till en familj så kallade flavivirus som även inkluderar exempelvis virus som ligger bakom denguefeber och hepatit C.
Hon försöker bland annat ta reda på hur TBE-viruset tar sig in i hjärnan. Men hon har också tittat närmare på hur kroppen försvarar sig mot viruset. Det har bland annat visat sig att celler i hjärnan kan samspela för att hindra att viruset sprider sig vidare. De flesta som smittas blir friska igen men hos en tredjedel leder viruset till långvarig inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. Hur kroppens eget immunförsvar bidrar till inflammationen är en annan sak som Anna Överby Wernstedt har undersökt. Till sin hjälp har hon bland annat avancerade molekylära tekniker och försök på möss.
Det finns vaccin mot TBE men ännu inget botemedel. Det långsiktiga målet är därför att kunna bidra till utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen.
TBE-virus är ett spännande virus att studera och oerhört relevant i Sverige och i Europa. Fallen ökar och förra året var det nästan 600 personer som smittades av inflammationen. Det är väldigt mycket, särskilt om man betänker att mellan 30 till 50 procent av dessa inte blir helt friska efteråt, säger Anna Överby Wernstedt som blev både glad och överraskad när hon fick beskedet att hon tilldelas Göran Gustafssonpriset. Det är en fantastisk känsla och en oerhörd ära.
Kontakt:
anna.overby@umu.se [...]
Giovanni Volpi foto: Johan Wingborg
FYSIK: Han skapar smarta mikropartiklar
Giovanni Volpe, född 1982, är professor i fysik vid Göteborgs universitet
Han får priset för gränsöverskridande forskning som handlar om mikroskopiska partiklar med aktiva funktioner.
Giovanni Volpe leder Soft Matter Lab som har ett primärt fokus på aktiva material och artificiell intelligens. Hans forskargrupp studerar dynamiken och interaktionen hos små aktiva partiklar. Det handlar om partiklar som omvandlar energi från sin närmiljö till rörelse. Bland annat använder forskarna sig av optisk manipulation där ljuset fungerar som ett verktyg för att påverka dessa små partiklar.
Målsättningen är att i framtiden kunna skapa konstgjorda mikropartiklar med naturliga aktiva partiklar som förebilder. Tanken är att dessa mikropartiklar, eller mikrorobotar, ska kunna reagera på sin omgivning och samarbeta i grupp utan att behöva styras utifrån. Med hjälp av artificiell intelligens skulle sådana partiklar på sikt till exempel kunna användas för att leverera läkemedelsmolekyler till vävnader i kroppen eller sanera förorenad mark från gifter. Att kombinera maskininlärning, AI, med forskning om aktiv materia på det sätt som Giovanni Volpe gör är något helt nytt.
Det var först för ungefär fyra år sedan som man verkligen började forska inom området. Men det har fått mycket uppmärksamhet nu så det blir fler och fler grupper som ägnar sig åt det här, säger han.
Att få det erkännande som Göran Gustafssonpriset innebär är naturligtvis roligt. Giovanni Volpe ser utmärkelsen som en bekräftelse på att hans forskning håller hög klass.
Kontakt pristagare:giovanni.volpe@physics.gu.se070-996 61 81 [...]
Sebastian Westenhoff foto: Mikael Wallerstedt
KEMI: Han studerar kemiska reaktioner med röntgenteknik
Sebastian Westenhoff, född 1978, är professor i biokemi vid Uppsala universitet
Han får priset för avbildning av kemiska och biokemiska reaktioner på molekylnivå.
Sebastian Westenhoff arbetar med att avbilda kemiska reaktioner. Otaliga sådana reaktioner pågår samtidigt där ett eller flera ämnen omvandlas till nya ämnen. Ofta styrs omvandlingarna av proteiner som har en specifik uppgift. För att kunna studera detta på molekylnivå använder han sig av avancerad laser- och röntgenteknik. På så sätt blir det möjligt att ”filma” hur proteinernas och molekylernas struktur förändras när de reagerar med varandra.
Framöver hoppas han kunna studera proteinernas roll vid så kallade laddningsöverföringar närmare. Detta är särskild viktigt inom fotosyntesen. Där omvandlar särskilda proteiner solljusets energi till elektroner som sedan transporterar dessa till specifika platser för vidare användning. Detaljkunskap om hur det går till kan i framtiden även komma till nytta vid framtagning av solceller.
När solljuset träffar solcellen så delas energin upp i två olika laddningar på ett sätt som liknar det som sker vid fotosyntes. Naturen har en väldigt optimal process där mycket lite energi går förlorad. Vi människor har ännu inte lyckats bygga lika bra solceller och kan säkert lära oss av hur fotosyntesen fungerar i växter, säger han.
Att få Göran Gustafssonpriset betyder enormt mycket. Det finns jättemånga duktiga kemister i Sverige så det är en ärofull bekräftelse för mig och min forskargrupp.
Kontakt pristagare:sebastian.westenhoff@kemi.uu.se073-469 72 67 [...]
Alexander Berglund foto: Max Hedmark
MATEMATIK: Han löser geometriska problem med hjälp av algebra
Alexander Berglund, född 1981, är docent i matematik vid Stockholms universitet
Han får priset för djupa och nyskapande arbeten inom algebraisk topologi och rationell homotopiteori
Algebraisk topologi är en gren av matematiken där man försöker lösa geometriska problem genom att konstruera algebraiska modeller. Konsten är att hitta modeller som å ena sidan är tillräckligt enkla för att vara beräkningsbara, å andra sidan komplicerade nog för att kunna spegla relevanta aspekter av ursprungsproblemet.
Alexander Berglund har i sin forskning bevisat nya fundamentala resultat inom algebraisk topologi och använt dem för att lösa problem inom både algebra och geometri. Bland annat har han studerat symmetrier av geometriska objekt och hittat nya typer av algebraiska modeller för dem.
Det har lett till upptäckten av nya oväntade kopplingar mellan problem som vid en första anblick inte verkar vara relaterade. Att förstå den djupare innebörden av dessa kopplingar samt utveckla potentiella tillämpningar på olösta problem, inom såväl algebra som topologi, är det övergripande målet med hans forskning.
Han blev både glad och överraskad när han fick veta att han tilldelats Göran Gustafssonpriset.
– Jag är fortfarande lite mållös. Det är glädjande att ens forskning hedras på det här sättet och priset innebär betydande nya möjligheter för mig och min forskargrupp.
Kontakt pristagare:alexb@math.su.se [...]
Pristagare 2023
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Hon vill ta reda på hur generna skiljer oss åt
Tuuli Lappalainen, född 1981, är professor i genomik vid KTH och SciLifeLab
Hon får priset för banbrytande studier av hur genetiska skillnader mellan individer påverkar genreglering.
Våra gener spelar tillsammans med vår miljö, en stor roll för hur vi fungerar och gör oss till unika varelser. Små skillnader i vårt DNA, vårt mänskliga genom, kan bland annat påverka vilka sjukdomar som drabbar oss i framtiden. Men om dessa små skillnader kan avgöra sådant måste det även återspeglas på molekylär nivå inuti cellerna. Tuuli Lappalainens forskargrupp vill titta närmare på den här processen som fortfarande i hög grad är okänd.
– I grund och botten vill vi försöka förstå den genetiska uppbyggnaden som ligger bakom mänsklig diversitet, varför vi alla skiljer oss åt från varandra. Det inkluderar naturligtvis risken för att få sjukdomar, men spelar även en roll för andra mänskliga egenskaper.
Vi fokuserar inte på någon specifik sjukdom utan tittar på hela arvsmassan (genomet) och olika mänskliga särdrag. Det görs genom att samla in mycket stora datamängder om genom och genuttryck (hur gener stängs av eller sätts på) från vävnadsprover. Men även genom experiment med hjälp av CRISPR-teknologi, den så kallade gensaxen, för att med stor precision förändra arvsmassan i mänskliga celler som man odlar i laboratoriet.
– Båda metoderna har för- och nackdelar men vi tror mycket på att kombinera de två, säger Tuuli Lappalainen.
Kontakt:E-post: tuuli.lappalainen@scilifelab.se
Telefon: 072-194 05 50 [...]
MEDICIN: Hon är immunologen som vill lösa gåtan bakom tarmsjukdomarna
Jenny Mjösberg, född 1980, är professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska institutet
Hon får priset för sina framstående bidrag till förståelsen av medfödda lymfoida cellpopulationer och deras roller i mänsklig sjukdom.
En stor och viktig del av vårt immunförsvar återfinns i tarmarna. Men ibland löper det här immunförsvaret amok, något som bland annat kan orsaka den inflammatoriska tarmsjukdomen IBD. Sjukdomen innebär ett stort lidande för patienterna och inflammationen kan dessutom leda till en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Någon bot finns inte ännu och den lindrande behandling som existerar fungerar inte för alla.
För några år sedan gjorde Jenny Mjösberg en viktig upptäckt kring de vita blodkroppar, lymfocyter, som är en del av kroppens medfödda immunförsvar. En helt ny celltyp trädde fram i ljuset. Nu hoppas hon kunna hitta exakt vilka tarmlymfocyter som bidrar till sjukdomen IBD (Crohns sjukdom och ulcerös kolit) och kolorektal cancer (cancer i tjock- och ändtarmen). Det kan bland annat ske genom att analysera tarmprover från patienter både före och efter behandling.
– Det vi vill åstadkomma med vår forskning är först och främst att öka kunskapen om immunsystemet i tarmen hos människan som man fortfarande inte vet tillräckligt mycket om. Det kan göra det möjligt att hitta nya mål för behandling i framtiden. Lite mer konkret och kliniskt så försöker vi ta reda på vilka patienter som kommer att svara bra på den behandling som finns att tillgå idag. Den delen av vår forskning kan komma till nytta för patienterna närmare i tiden, säger hon.
Kontakt:jenny.mjosberg@ki.se
Tel 070-547 29 56 [...]
FYSIK: Hon vill se hur aerosoler påverkar luften och klimatet
Ilona Riipinen, född 1982, är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet
Hon får priset för sin banbrytande forskning rörande atmosfäriska aerosolpartiklar och deras inverkan på moln, klimat och människors hälsa.
Varje kubikcentimeter luft innehåller tusentals flytande eller fasta aerosolpartiklar. Partiklarna är ofta osynliga för blotta ögat men kan försämra luftkvaliteten och påverka vår hälsa. De har dessutom en inverkan på klimatet. Fast hur stor?
Ilona Riipinen vill bringa klarhet i frågan. Hon sysslar med atmosfärisk fysik och har särskilt tittat på hur det går till när aerosolpartiklar bildas och vilken roll dessa sedan spelar för molnbildningen. Just aerosoler och moln är bland de största osäkerhetsfaktorerna när forskarna försöker göra klimatmodeller inför framtiden.
Genom att kombinera laboratorieexperiment i CLOUD-kammaren i Cern med fältmätningar och atmosfäriska simuleringsmodeller utvecklade vid Stockholms universitet hoppas hennes forskargrupp nu kunna bidra till både förbättrade klimatberäkningar och luftkvalitetsmodeller, kunskap som förhoppningsvis även kan leda till en bättre klimat- och miljöpolitik.
– För mig betyder det jättemycket att jag får priset i fysik eftersom jag alltid har sett mig som fysiker i grunden, fast jag jobbar tvärvetenskapligt. Det skickar en viktig signal om att fysiken kan tillämpas på miljöfrågorna. Fysiken är ett verktyg som kan användas för att förstå hur vår framtid kan bli på den här planeten, säger hon.
Kontakt:ilona.riipinen@aces.su.se
Tel 073-585 92 51 [...]
KEMI: Med mikroskopets hjälp kan nanokristaller bli nya halvledare
Kimberly Dick Thelander, född 1980, är professor i materialvetenskap vid Lunds universitet
Hon får priset för studier av nanomaterials atomära uppbyggnad och dess karakterisering med hjälp av in-situ-elektronmikroskopi.
Merparten av de tekniska framsteg som görs i vårt moderna samhälle drivs av upptäckter och förädling av nya material. En av de viktigaste typerna av material är kristaller där atomerna sitter ordnade i upprepade mönster.
Kimberly Dick Thelander har bland annat intresserat sig för nya kristallina halvledarmaterial.
– Egentligen är min forskning ganska grundläggande. Jag försöker förstå processerna bakom hur kristaller bildas. Om vi kan förstå det kan vi också styra processen och då kan vi skapa olika former av nya material. Det behöver inte vara halvledare men halvledare är intressanta eftersom det är så mycket du kan göra med dem.
Egenskaperna hos en halvledare bestäms av de atomer den innehåller och hur de är ordnade. Om det är möjligt att ändra på deras mönster kan man skapa nya halvledare med helt nya egenskaper. Bland annat vill forskargruppen i Lund se om det går att bilda halvledarkristaller i pyttesmå strukturer som kallas för nanokristaller. För att kunna studera dessa minimala strukturer har man utvecklat ett särskilt elektronmikroskop.
Kontakt:kimberly.thelander@ftf.lth.se
Tel 070-611 17 35 [...]
MATEMATIK: Han förklarar fysiken med hjälp av matematikens språk
Fredrik Viklund, född 1979, är professor i matematik vid KTH
Han får priset för framstående bidrag inom stokastisk geometri och teorin för kritiska gittermodeller i statistisk mekanik.
Samspelet mellan matematik och fysik har spelat en avgörande roll för naturvetenskapens utveckling genom historien. Fysikens lagar formuleras på ett förvånansvärt effektivt sätt med hjälp av matematikens språk.
Fredrik Viklund forskar inom ren matematik, men hans forskning inspireras av problem från fysikens område. Han och hans kollegor använder matematiskt tvärvetenskapliga metoder för att förstå fascinerande matematiska strukturer som först kunde anas genom experiment, simuleringar och fysikaliska resonemang. Det handlar om ett nytt matematiskt fält: stokastisk konform geometri.
Han utvecklar bland annat metoder för att förstå dessa fundamentala strukturer från flera perspektiv. Men han tar också hjälp av matematiska verktyg för att från ett sannolikhetsteoretiskt perspektiv studera så kallade kvantfältteorier, även de förekommande inom fysiken.
Fredrik Viklund är mycket glad över att ha tilldelats Göran Gustafssonpriset i matematik.
– Det är jätteroligt och det kommer att få stor betydelse för min forskning de kommande åren. Jag kommer få möjlighet att anställa postdoktorer och ta fler doktorander. Och för min egen del kommer jag att få mer tid för forskning, säger han.
Kontakt:Fredrik Viklundfrejo@kth.se [...]
Pristagare 2022
Molekylär biologi: Hon vill kartlägga samtliga proteiner inuti människans celler
Emma Lundberg, född 1980, är professor vid KTH och Scilifelab
Hon får priset i molekylär biologi för banbrytande arbete med att utveckla teknologier och analysverktyg för storskaliga karakteriseringar av det cellulära och subcellulära mänskliga proteomet.
Emma Lundberg arbetar inom spatiotemporal proteomik, ett forskningsområde som handlar om hur de proteiner som finns inuti våra mänskliga celler är organiserade i tid och rum. Under det senaste decenniet har hennes forskargrupp genererat hundratusentals mikroskopbilder för att bestämma var i cellen proteinerna finns. Bilderna ligger till grund för ”the Cell Atlas” en slags högupplöst karta av människans celler som ingår i Human Protein Atlas databas.
– Men mycket arbete återstår för att kartan ska bli komplett och den sista biten är förmodligen den svåraste. Det finns 20 000 gener som kodar för proteiner i kroppen och vi har kartlagt ungefär 17 000 fram tills nu, säger Emma Lundberg.
För att nå målet snabbare har hon använt flera innovativa metoder. Spelare i ett science fiction-spel online har hjälpt forskarna att analysera bilder av proteiner (så kallad gamification) och en modell av funktionella system har skapats med hjälp av artificiell intelligens.
Det projekt hon nu vill genomföra är tänkt att ge ny kunskap om cellcykeln och dess metabola reglering. Förhoppningen är att skapa nya strategier för läkemedel och diagnostiska verktyg för cancer.
Kontakt:Emma Lundbergemma.lundberg@scilifelab.se [...]
MEDICIN: Han vill ta reda på varför immunterapi fungerar bättre för vissa
Göran Jönsson, född 1977, är professor vid Lunds universitet
Han får priset för banbrytande arbete med att beskriva det genetiska och molekylära landskapet, samt betydelsen av tertiära lymfoida strukturer, vid melanom.
För ungefär två år sedan gjorde Göran Jönsson och hans forskargrupp en viktig upptäckt som kan förklara varför immunterapi fungerar bättre för vissa patienter med malignt melanom (hudcancer) än för andra. Hos de patienter som svarade bättre på behandlingen hittade man en ansamling av immunförsvarsceller inuti tumörerna, så kallade tertiära lymfoida strukturer. Enligt Göran Jönsson handlar det om ett slags immunologiska fabriker som hjälper T-cellerna i kroppens eget immunförsvar att känna igen cancercellerna.
– Vi vill nu gå vidare och försöka förstå hur de här strukturerna uppstår och varför de finns hos vissa patienter men inte hos andra. Och kan det finnas sätt att terapeutiskt inducera dem för att samtliga patienter ska kunna dra lika mycket nytta av immunbehandlingen?
Forskningsanslaget från Göran Gustafssons Stiftelse kommer att komma till stor nytta i det fortsatta arbetet.
– För att verkligen förstå den underliggande biologin behöver vi undersöka de molekylära detaljerna ner på cellnivå, och det är väldigt dyra experiment att göra. Med hjälp av de här pengarna kommer vi att kunna göra ännu mer experiment helt enkelt.
Kontakt:Göran Jönssongoran_b.jonsson@med.lu.se070-321 03 53 [...]
Kemi: Han studerar vad som händer när ljus och molekyler kopplas samman
Karl Börjesson, född 1982, är professor vid Göteborgs universitet
Han får priset för utveckling av fotokemi i stark ljus–molekyl växelverkan.
Karl Börjesson forskar i gränslandet mellan kemi och fysik. Han har studerat ljus som är starkt sammankopplat med molekyler. När sammankopplingen blir tillräckligt stark skapas hybridtillstånd som får egenskaper från både molekylerna och från ljuset. Systemet får unika egenskaper som skiljer sig från vad som annars är möjligt för molekyler och för ljus. Sammankopplingen kan dessutom användas till att ändra molekylens kemiska och fotokemiska egenskaper utan att ändra dess struktur.
– Om sammankopplingen blir tillräckligt stark måste man även ta hänsyn till den starka kopplingen när man beskriver systemet som helhet, förklarar Karl Börjesson.
I framtiden vill han öka styrkan på sammankopplingen ytterligare. Det kan ske genom att bygga molekyler från grunden som är optimerade för att ge en så stark sammankoppling som möjligt.
– Vilken praktisk tillämpning detta kan få vet vi inte ännu. Men att man på det här sättet kan skyffla energi jättesnabbt och över långa avstånd skulle till exempel kunna komma till nytta vid utveckling av solceller, säger Karl Börjesson.
Han är väldigt glad över att få Göran Gustafssonpriset i det här skedet av sin karriär och ser det som ett fint erkännande att Vetenskapsakademiens ledamöter, som granskar de nominerade till priset, uppmärksammat just hans forskning.
Kontakt:Karl Börjessonkarl.borjesson@gu.se076-622 90 99 [...]
Fysik: Han vill kombinera exotiska komponenter med intressanta egenskaper
Emil J. Bergholtz, född 1978, är professor vid Stockholms universitet
Han får priset för sin innovativa forskning rörande topologiska faser och kvantmaterial. Han har gett betydande och erkända bidrag till teorin för lågdimensionella material, specifikt till beskrivningen av öppna och dissipativa topologiska faser i termer av icke-hermitska topologiska modeller.
Emil Bergholtz sysslar med teoretisk fysik och intresserar sig för kvantmaterial och topologiska system. Topologi är egentligen en gren inom matematiken som beskriver föremål utifrån deras övergripande struktur. Metoderna kan bland annat användas för att förklara ovanliga materialtillstånd med intressanta egenskaper. Listan över kända topologiska system innefattar numera både topologiska isolatorer (material som leder ström på ytan men inte inuti), supraledare och semimetaller.
Just nu tittar forskargruppen bland annat på vad deras tidigare upptäckter om öppna topologiska system kan användas till. Det skulle till exempel kunna vara sensorer som kan detektera mycket svaga signaler i rymden för att bättre förstå mörk materia. De topologiska materialen omnämns även ibland som lovande byggstenar till kvantdatorer i en avlägsen framtid.
– Att tilldelas Göran Gustafssonpriset är en väldigt stor ära, och det är fantastiskt att få pengar som man inte behöver skriva en lång forskningsansökan för att motivera exakt hur man kommer att använda. Vi jobbar med många olika saker samtidigt och det är inte alltid lätt att på förhand veta vad det kommer att leda till.
Kontakt:Emil J. Bergholtzemil.bergholtz@fysik.su.se08-553 780 35
[...]
Matematik: Han går från lokalt till globalt i geometri
David Witt Nyström, född 1980, är docent vid Göteborgs universitet
Han får priset i matematik för djupa och nyskapande arbeten i komplex analys med viktiga tillämpningar i komplex och algebraisk geometri.
Inom algebraisk geometri studerar man kurvor, ytor och objekt av högre dimensioner (så kallade mångfalder) som har det gemensamt att de definieras med hjälp av polynom. Ett exempel är cirkeln, som kan beskrivas som punkterna i planet där polynomet x^2+y^2-1 är noll. Även om just cirkeln är enkel att förstå kan mångfalder av detta slag vara ytterst intrikata, särskilt i högre dimensioner.
Inom David Witt Nyströms specifika forskningsområde, Kählergeometri, fokuserar man på hur en mångfalds småskaliga form, dess krökning, hänger samman med dess storskaliga form, dess topologi. Förutom algebraiska metoder kräver detta avancerade verktyg från komplex analys.
David Witt Nyström har bland annat bevisat en inom området känd förmodan (antagande). Den beskriver hur, i en specifik kontext, globala topologiska data bestäms av lokala krökningsegenskaper.
Ett annat huvudspår i hans forskning är Hele-Shaw-flödet, som beskriver hur en trögflytande vätska rör sig i ett tunt lager. Där ledde en oväntad koppling till Kählergeometri till ett omtalat motexempel till en välkänd förmodan.
– Jag är otroligt glad och hedrad av att ha blivit tilldelad Göran Gustafssonpriset, och det kommer helt klart ha en mycket stor betydelse för min fortsatta forskning, säger han.
Kontakt:David Witt Nyströmwittnyst@chalmers.se076-779 42 88
[...]
Pristagare 2021
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Han studerar hur cellerna väljer väg
Igor Adameyko, född 1980, är senior researcher på Karolinska Institutet och Professor på Medical University of Vienna.
Han får priset för banbrytande studier av nervassocierade multipotenta Schwanncell-prekursorer och deras roll i organogenes Igor Adameyko studerar hur vårt nervsystem bildas och styr utvecklingen i andra delar av kroppen. Hans forskning ger också viktig kunskap om varför vissa celler inte beter sig som de ska, utan istället förvandlas till cancerceller. I vår kropp finns mängder med olika celler med olika uppgifter. Igor Adameykos forskargrupp har intresserat sig för hur stamcellerna utvecklas från tiden i embryot tills de ger upphov till de olika celltyper som bygger upp skilda delar av vår kropp. Det kan handla om tänder, pigmentceller, nervceller och gliaceller i hjärnan. På resan mot ökad specialisering gör cellen olika vägval. Vid olika tillfällen under sin utveckling händer det att vissa celler väljer ”fel väg”. Det kan då resultera i cancer, som den mycket svåra formen av cancer i nervsystemet – neuroblastom. Igor Adameykos forskning kan ge ökad förståelse för både cellernas normala utveckling och vad det är som sker när det går fel. Hittills har de flesta studier utförts på möss, men forskargruppen har också nyligen visat hur de nervassocierade multipotenta cellerna bygger upp binjurarna hos människor och hur det kan ha ett samband med neuroblastom hos barn. Något som ger nya förhoppningar om att hitta bättre behandlingar mot sjukdomen.
Om att ha tilldelats Göran Gustafssonpriset säger Igor Adameyko:
– Jag förväntade mig inte att få det här priset så jag blev väldigt förvånad. Det här kommer att innebära att vi får möjlighet att göra de mer krävande sakerna framöver och kan ta större risker.
Kontakt: 073-712 16 28, igor.adameyko@ki.se [...]
MEDICIN: Hans forskning kan ge ny behandling mot MS
Gonçalo Castelo-Branco, född 1976, är docent på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet.
Han får priset för sin nyskapande analys av oligodendrocyter och nervcellers myelinisering i hälsa och sjukdom Gonçalo Castelo-Branco är neurobiolog och har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Hans upptäckter har skett genom användning av ny teknik som gör det möjligt att analysera enskilda celler och fastställa den genetiska aktiviteten i var och en av dem. Han forskar om en viss typ av hjärnceller, oligodendrocyter, som producerar fettämnet myelin. Myelinet fungerar som isolering av nervtrådarna och gör så att signalerna i centrala nervsystemet kan färdas mer effektivt. När immunförsvarets vita blodkroppar angriper oligodendrocyterna vid sjukdomen MS tappar de förmågan att producera myelin och nervimpulserna leds inte längre på rätt sätt. Hittills har behandlingar mot MS varit fokuserade på att hämma immunförsvaret. Nu tror Gonçalo Castelo-Brancos forskargrupp att det istället skulle vara möjligt att utveckla behandlingar som stimulerar oligodendrocyternas förmåga att tillverka nytt myelin.
– På senare tid har vi också sett att oligodendrocyterna vid vissa tillfällen får egenskaper som liknar immunceller och detta kan påverka hur immuncellerna agerar vid sjukdomen. Vad det spelar för roll vid MS vet vi inte ännu men vill undersöka i framtiden, säger han.
Kontakt 070-091 59 22, Goncalo.Castelo-Branco@ki.se [...]
KEMI: Han vill utveckla metoder att lagra energin från solen
Kasper Moth-Poulsen, född 1978, är professor vid Chalmers tekniska högskola.
Han får priset för utveckling av molekylära energilagringssystem. Hur vi ska kunna lagra energin från solen är ett av framtidens stora energiproblem. Kasper Moth-Poulsen tror att han har hittat en del av lösningen. Hans grupp med forskare vid Chalmers har bland annat tagit fram en specialdesignad molekyl som kan fånga upp energin från solens strålar och avge den som värme långt senare. Det som händer är att molekylen, när den träffas av solljuset, byter skepnad till en energirik isomer som kan lagras. Genom att använda molekylen i en fönsterfilm kan det bli möjligt att värma upp bostäder och få en behaglig inomhusmiljö dygnet runt. Med hjälp av det system för lagring av solenergi, Most, som forskargruppen utvecklat går det att spara energin i upp till 18 år. Men helt nyligen har de även startat ett nytt projekt för att ta fram ett material som kan både lagra solenergin och absorbera energin från omgivningen, samt avge den som värme. Istället för vätskor kommer de nu att använda sig av fasta ämnen. Materialet ska kunna göra flera saker på samma gång, och förhoppningen är att de två olika systemen ska kunna kombineras i framtiden.
– Att få Göran Gustafssonpriset betyder jättemycket för mig. Det visar att man har gjort något bra, och det är fint att bli uppmärksammad för det, säger Kasper Moth-Poulsen.
Kontakt: 076-1996855, mkasper@chalmers.se [...]
FYSIK: Hon skapar nya material för att göra världen bättre
Johanna Rosén, född 1975, är professor vid Linköpings universitet
Hon får priset för sin innovativa forskning angående materialdesign och tillverkning av tunna filmer. Hon kombinerar experiment och teori för att förutspå nya stabila materialsystem och skräddarsy elektriska, magnetiska, mekaniska och optiska egenskaper. Johanna Rosén är materialfysiker och arbetar med att ta fram nya material med skräddarsydda egenskaper. Fokus ligger både på hårda material för verktygsindustrin och väldigt tunna material för energitillämpningar, exempelvis batterier och superkondensatorer. Först bygger forskargruppen modeller av materialet i datorn och gör beräkningar för att se om det är stabilt och har lovande egenskaper. Sedan går de ut i labbet och försöker skapa materialet. På senare år har Johanna Rosén arbetat mycket med tvådimensionella material, som MXener. Det handlar om material bestående av bara några få atomlager med unika egenskaper. Målsättningen är att de nya materialen ska kunna användas för att lösa viktiga problem vid framtagningen av läkemedel, vattenrening och avsaltning, miljövänlig energilagring och medicinsk teknik.
– Vi brukar kalla det för tillämpningsinspirerad grundforskning. Det vi vill göra är att förstå materialen och deras egenskaper så att det ska vara möjligt att använda dem för att göra vår omvärld bättre, säger Johanna Rosén som tycker att det känns väldigt ärofyllt att nu kunna sälla sig till skaran av tidigare Göran Gustafssonpristagare.
Kontakt: 073-461 3132, johanna.rosen@liu.se
[...]
MATEMATIK: Han löser problem som betraktats som olösliga
David Rydh, född 1980, är professor i matematik vid KTH.
Han får priset för sina banbrytande resultat om algebraiska stackar.
David Rydh ägnar sig åt algebraisk geometri, ett mycket aktivt och brett fält inom matematiken som även har influenser från andra discipliner som fysik och strängteori. Hans forskningsområde tillhör den del som brukar benämnas moduliteori, ett område som har sin bakgrund i försöken att klassificera en given typ av objekt. Det kan till exempel vara linjer i ett plan, kurvor, ytor eller vektorknippen. Ofta har objekten som klassificeras olika symmetrier och då får modulirummet en mer komplicerad geometrisk struktur som kallas stack. David Rydhs forskning handlar just om moduliproblem och teorin för stackar. Han har visat hur de här objekten faktiskt ser ut och lyckats utveckla verktyg för att lösa moduliproblem som tidigare betraktats som olösliga. En annan viktig del av hans forskning rör birationell geometri av Deligne–Mumford stackar. Det är här frågan om att modifiera stackar på ett kontrollerat sätt för att kunna jämföra snarlika stackar.
– Att få Göran Gustafssonpriset känns väldigt stort. Det gör att jag verkligen kommer att kunna fokusera på min forskning och satsa helhjärtat på den framöver, säger han.
Kontakt: 073-974 06 35, dary@math.kth.se [...]
Pristagare 2020
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Hon vill bidra med ny kunskap om lymfsystemets mysterier
Taija Mäkinen, född 1974, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet
Hon får priset för sina molekylära studier av den lymfatiska ledningsvävnadens tillväxt och funktion.
Taija Mäkinen studerar hur lymfkärl bildas med hjälp av avancerade genetiska musmodeller, något som även ger insikter om hur lymfkärl i människan fungerar. Lymfsystemet fyller en viktig funktion i kroppen men trots det finns det fortfarande luckor i vår kunskap om dess biologi.
– Jämfört med forskning om blodkärlen så har forskningen om lymfkärlen halkat efter. Det finns mycket som ännu inte är känt om lymfsystemet och dess koppling till olika former av sjukdomar. Men de senaste 15 åren har det gått snabbt framåt, berättar hon.
En av lymfsystemets uppgifter är att leda bort vätska från vävnaderna tillbaka till blodet. Om det inte fungerar som det ska kan det leda till lymfödem, en livslång sjukdom som saknar effektiv behandling. Försämrad funktion av lymfsystemet spelar även en roll vid fetma, hjärt- och kärlsjukdomar samt autoimmuna sjukdomar. Lymfkärlen kan dessutom medverka vid spridningen av cancer.
– Vår forskning handlar om att försöka förstå grundläggande mekanismer som reglerar tillväxten av lymfkärl samt att se vilken roll lymfsystemet spelar för olika slags sjukdomar, säger Taija Mäkinen som är stolt och glad över att nu ha tilldelats Göran Gustafssonpriset.
Kontakt: 018-471 41 51, taija.makinen@igp.uu.se [...]
MEDICIN: Han vill veta hur immunförsvaret utvecklas hos nyfödda
Petter Brodin, född 1982, är docent i immunologi vid Karolinska Institutet.
Han får priset för sin banbrytande analys av det humana immunsystemets tidiga utveckling.
Petter Brodin är en forskande barnläkare som har utvecklat en ny teknik för att analysera mycket små blodvolymer från nyfödda barn. Födseln och den första tiden i livet tros vara särskilt betydelsefull för utvecklingen av immunsystemet. Petter Brodin jämför i sina analyser mönster mellan barn som föds med kejsarsnitt eller vaginal förlossning, barn som ammar eller föds upp med ersättning, och hos barn med olika bakteriesammansättning i tarmen. Med bättre kunskap är förhoppningen att i framtiden kunna förhindra att barnen utvecklar allergier och autoimmuna samt inflammatoriska sjukdomar. Att förekomsten av dessa sjukdomar ökar i den industrialiserade delen av världen är något som fortfarande förbryllar forskarna.
– Vårt mål är att optimera utvecklingen hos alla barn och hitta vad som är en hälsosam start för dem. Det finns många epidemiologiska studier som pekar på att det är något som inte är helt optimalt i dag i vårt omhändertagande av nyfödda som påverkar utvecklingen av deras immunförsvar negativt.
Hittills har studier gjorts på ett hundratal barn, men med hjälp av bland annat forskningsanslaget från Göran Gustafssonpriset kommer det att vara möjligt att utöka verksamheten.
– Det här stödet kommer att hjälpa oss att komma vidare med vår forskning, säger Petter Brodin.
Kontakt 08-524 813 96, petter.brodin@ki.se [...]
KEMI: Hårt arbetande proteiner spelar roll för celldöd och sjukdom
David Drew, född 1976, är docent i biokemi vid Stockholms universitet.
Han får priset för studier av struktur och funktion hos membranproteiner som transporterar lågmolekylära ämnen över cellmembran.
David Drew studerar hur transporten av små molekyler i form av glukos och fruktos sker in i och ut ur den mänskliga cellen. Cellen kan liknas vid en liten miniatyrfabrik. Där arbetar bland annat transportörproteiner hårt för att upprätthålla en slags jämvikt, den så kallade ”homeostasen”. När jämvikten sätts ur spel kan konsekvensen bli celldöd och sjukdom. David Drews forskning syftar till att ta reda på vad som händer på atomnivå och hur växlarna som reglerar dessa transportmaskiner för små molekyler fungerar.
– Vi försöker förstå hur vår kropp tar upp näringsämnen och hur transporten av små molekyler sker. Det här är grundforskning utifrån en grundläggande utgångspunkt. Men med större kunskap om hur processen går till kan det i framtiden även bli möjligt att utveckla nya läkemedel.
– Att få Göran Gustafssonpriset känns som en stor ära för mig och det är väldigt roligt att mitt arbete uppmärksammas på det här sättet.
Kontakt: 072-146 27 44, ddrew@dbb.su.se [...]
FYSIK: Med fokus på universums allra första ögonblick
Hiranya Peiris, född 1974, är professor vid Stockholms universitet
Hon får priset för sin nydanande forskning om dynamiken i det tidiga universum, som kopplar kosmologiska observationer till grundläggande fysik.
Hiranya Peiris, som ursprungligen kommer från Sri Lanka, delar sin tid mellan arbetet vid Stockholms universitet och University College i London. Hon har bland annat deltagit i en stor internationell satsning för att ta reda på vilket som är det fysikaliska ursprunget till bildandet av kosmiska strukturer under universums allra första ögonblick.
I ett nytt projekt vill hon använda sig av det nya teleskopet i Chile, Vera Rubin Observatory, som tas i bruk 2021.
– Det här teleskopet kommer att kunna ta upprepade bilder av stora delar av himlavalvet i många års tid och med de bilderna blir det möjligt att göra en film, berättar hon.
Genom att ”spela filmen baklänges” hoppas Hiranya Peiris kunna backa hela vägen tillbaka till big bang och nå en större förståelse för den fundamentala fysik som styr universums utveckling – från begynnelsen till i dag. Det kan också leda oss närmare svaret på gåtan med vad mörk materia och mörk energi egentligen är för något. Men även göra det möjligt att upptäcka det helt oväntade.
Pengarna från Göran Gustafssonpriset kommer att komma till stor nytta för den framtida forskningen:
Jag är särskilt glad över att det inte finns några restriktioner för hur anslaget ska användas eftersom det ger mig en möjlighet att testa nya saker och ta större risker när jag väljer vilka projekt jag ska satsa på.
Kontakt: 08-553 781 00, hiranya.peiris@fysik.su.se
[...]
MATEMATIK: I gränslandet mellan analys, algebra och geometri
Elizabeth Wulcan, född 1978, är biträdande professor i matematik vid Chalmers tekniska högskola.
Hon får priset för sina centrala och mångfacetterade arbeten i gränslandet mellan komplex analys och kommutativ algebra.
Elizabeth Wulcan använder verktyg från ett matematiskt område, analys, för att studera frågeställningar inom andra matematiska områden – geometri och algebra. Hon arbetar bland annat med att utveckla teorin för och tillämpningar av så kallade residyströmmar. Dessa kan användas för att representera grundläggande objekt i algebra och geometri (som till exempel kurvor och ytor).
Teorin som hon och hennes medförfattare har utvecklat har bland annat lett till nya resultat rörande effektiv polynomdivision som är ett klassiskt problem från början av 1900-talet. Den har också använts för att hitta ett helt nytt sätt att lösa den så kallade Cauchy-Riemanns ekvation, som spelar en fundamental roll inom komplex analys och geometrialgebra
Kontakt: 073-143 11 84, wulcan@chalmers.se [...]
Pristagare 2019
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Molekylära bilder av enskilda celler.
Yaowen Wu, född 1980, är professor i biokemi vid Umeå universitet.
Han får priset för sina innovativa molekylära studier av intracellulär transport och autofagi.
För att förstå livets mekanismer är förmågan att visualisera och störa biologiska processer viktig. Yaowen Wu undersöker olika biologiska processer med hjälp av kemiska verktyg som ger unika möjligheter att titta närmare på den underliggande biologin eller skapa nya funktioner. Han har utvecklat helt nya sådana kemiska verktyg, som så kallad proteinkemisk modifiering, kemisk och kemo-optogenetik. Med hjälp av dessa har han sedan studerat mekanismerna kring membrantransport och autofagi.
Autofagi är en process för nedbrytning och återvinning av cellens utslitna beståndsdelar. Så kallade autofagosomer samlar upp det skräp som bildas när olika komponenter som proteiner och organeller i levande celler skadas. Detta bryts sedan ned och återvinns.
När det uppkommer störningar i autofagi kan det bidra till sjukdomar som cancer, Parkinson, alzheimer och infektion. En målsättning är därför att förstå varför störningarna uppkommer och hitta möjligheter att påverka dem.
– I min forskning framöver kommer jag bland annat att fortsätta belysa de mekanismer som styr hur autofagosomer bildas. Jag kommer också att vidareutveckla de kemiska och kemo-optogenetiska verktyg som gör det möjligt att manipulera processer i cellen med allt större precision. Förhoppningen är att detta ska leda till nya upptäckter av biologiska mekanismer och nya strategier för diagnostik och behandling, säger Yaowen Wu.
Kontakt:
Epost yaowen.wu@umu.se
Tel 090-786 55 31
Webbplats
www.umu.se/personal/yaowen-wu/ [...]
MEDICIN: Han avlyssnar cellernas kommunikation
Kristian Pietras, född 1974, är professor i molekylär medicin vid Lunds universitet.
Han får priset för genombrytande analys av den cancerassocierade mikromiljön och dess roll i tumörutveckling.
Kristian Pietras och hans forskargrupp söker grundläggande kunskap om de olika celler som tillsammans utgör en tumör och hur de kommunicerar med varandra och omkringliggande vävnad. Studier har nämligen visat att tumörcellers kommunikation med bland annat bindvävs- och blodkärlsceller spelar en viktig roll för cancerns utveckling och spridning.
– Vi vill försöka förstå arkitekturen i och runt en tumör, avlyssna den kommunikation som pågår och om möjligt bryta den kommunikation som gör att tumören växer, sprider sig eller motstår behandling, säger Kristian Pietras.
De har bland annat identifierat olika former av bindväv som ibland bildas i och runt tumören. Patienter med bröstcancer som har vissa av dessa bindvävstyper har visat sig ha sämre prognos än andra. Nyligen beskrev forskarna i Lund upptäckten av en tillväxtfaktor som förmedlar information mellan tumör- och bindvävsceller i brösttumörer. I förlängningen kan det leda till utveckling av nya läkemedel som gör att svårbehandlade tumörformer svarar på vanlig hormonterapi.
– Vi är inte fokuserade på en viss slags cancer utan det handlar i hög grad om grundforskning på cellnivå. Vi försöker dock att snabbt föra över våra resultat till kliniken så att de kan komma till nytta för patienterna, säger Kristian Pietras.
Kontakt:
Epost kristian.pietras@med.lu.se
Tel 070-920 97 09
Webbplats
www.madforcancer.lu.se/kristian-pietras [...]
KEMI: DNA-origami är som ett självbyggande lego
Björn Högberg, född 1975, är professor i molekylära systems biofysik vid Karolinska Institutet.
Han får priset för utveckling av nya metoder och tillämpningar inom DNA-origami.
DNA-origami handlar om att designa små strukturer liknande de som finns inne i kroppen för att sedan kunna studera dem. Först byggs en modell i datorn som sedan tillverkas i verkligheten av långa DNA-molekyler som tvingas vecka sig i bestämda former. Man kan likna det vid hur ett papper viks inom den japanska konstarten origami.
– Vi använder DNA som ett byggmaterial. Det är möjligt att tillverka vilka former och mönster som helst och det kan liknas vid ett självbyggande lego. Man skulle också kunna jämföra det med 3D-printing av nanostrukturer i biologiskt material.
Att det går att bygga på det här sättet beror på att DNA är väldigt förutsägbart. Forskarna vet exakt vilka delar som kommer att fästa på varandra och då åstadkomma veck.
De minimala DNA-strukturer i nanostorlek (1 nanometer motsvarar 1 miljarddels meter) som tillverkas används bland annat inom biologisk forskning. Med hjälp av DNA-origami har Björn Högberg till exempel studerat antikroppar och antigener. När antigener (kroppsfrämmande ämnen) kommer in i kroppen kan antikroppar i immunförsvaret reagera genom att binda sig till dessa. Forskargruppen på Karolinska Institutet har lyckats ta reda på exakt vilket avstånd som är det bästa för att bindningen mellan antigener och antikroppar ska bli så stark som möjligt.
– Det handlar om 16 nanometer! Och det är helt ny kunskap som potentiellt kan vara användbar inom vaccindesign, berättar Björn Högberg.
Kontakt:
Epost bjorn.hogberg@ki.se
Tel 08-524 870 36
Webbplats
https://ki.se/en/mbb/bjorn-hogberg-Group [...]
FYSIK: Han forskar om hur planeter blir till
Anders Johansen, född 1977, är professor i astronomi vid Lunds universitet.
Han får priset för sin banbrytande forskning om planeters bildande och utveckling i närheten av unga stjärnor.
Anders Johansen är en teoretisk astrofysiker vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik på Lunds universitet. Han ägnar sig åt att konstruera datorprogram för att förstå planeters bildande. Planeter bildas i skivor av damm och grus som kretsar kring unga stjärnor. När klungorna av damm i hans simuleringar blir tillräckligt stora och täta tar gravitationen över och håller ihop stenarna.
– Jag försöker förstå hur planeter bildas runt vår sol och även runt andra stjärnor. Det har varit mycket fokus i min forskning på att förstå bildandet av planeternas byggstenar, så kallade planetesimaler, och att skapa simuleringar som visar hur de växer från små stenar ända upp till asteroidstorlek.
Han har därefter gått vidare och studerat hur hela planetsystem bildas. Andra planetsystem än vårt eget solsystem är ofta uppbyggda på ett helt annat sätt. De senaste åren har Anders Johansen arbetat med att utveckla ett nytt datorprogram som skulle kunna visa hur sådana planetsystem blir till.
– Det är många planeter som växer på samma gång och jag försöker bland annat ta reda på hur de interagerar med varandra. Observationerna av exoplaneter, dvs planeter som kretsar runt en annan stjärna än vår sol, är långt framme i dag och jag vill komma fram till teorin bakom alla dessa planeter.
Kontakt:
Epost anders@astro.lu.se
Tel 073-684 96 98
Webbplats
www.astro.lu.se/~anders
[...]
MATEMATIK: Utvecklade ny teori om positivitet
Petter Brändén, född 1976, är professor i diskret matematik vid KTH.
Han får priset för sitt banbrytande arbete med att skapa en teori för positivitet hos polynom i flera variabler, med viktiga tillämpningar inom algebra, kombinatorik och sannolikhetskalkyl.
Petter Brändén har utvecklat en teori om samband mellan koefficienter och nollställen till polynom i flera variabler. Ett polynom är ett algebraiskt uttryck där flera olika termer har kombinerats genom addition, subtraktion och multiplikation.
Teorin kan tillämpas på en rad frågeställningar inom olika områden som kombinatorik, sannolikhetsteori, optimering, statistisk mekanik, datalogi och analys. Till exempel har Petter Brändén, tillsammans med andra forskare, utvecklat en teori för negativt beroende händelser i sannolikhetsteori, vilka modellerar frånstötande partiklar i statistisk mekanik.
Nyligen har Petter Brändén tillsammans med June Huh utvecklat en mer generell teori med tillämpningar i vitt skilda ämnen som algebraisk geometri, linjär algebra, statistisk mekanik och matroidteori. Ett resultat av deras arbete är lösningen av ett uppmärksammat problem inom matroidteori från 1972, den så kallade Masons förmodan.
Kontakt:
Epost:pbranden@kth.se
Tel 073-550 48 40
Webbplats
www.kth.se/profile/pbranden [...]
Pristagare 2018
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Molekylära bilder av enskilda celler
Rickard Sandberg, född 1977, är professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet.
Han får priset för sina innovativa studier av genuttryck i enskilda celler.
Rickard Sandberg har utvecklat banbrytande metodik för att avläsa geners aktivitet i enskilda celler och använt tekniken till att undersöka hur vår arvsmassa regleras. Våra vävnader består av många olika typer av celler som växelverkar med varandra på intrikata sätt för att utföra olika funktioner. Tidigare metoder som studerat geners aktivitet har varit begränsade till medelvärden över tusentals olika typer av celler i vävnader. Rickard Sandberg har utvecklat metodik som möjliggör att vävnader analyseras på nivån av enskilda celler, vilket har lett till stora nya insikter om människokroppens celltyper i friska och sjuka tillstånd. Rickards forskning fokuserar på att förstå de molekylära processer som reglerar människans arvsmassa genom att studera storskaliga genetiska aktivitetsmönster över många typer av enskilda celler. Han vill mer specifikt påvisa hur ofta en gen är aktiv och hur många RNA-molekyler som produceras vid varje aktivt tillfälle, och slutligen komma underfund med hur dessa processer är kodade i vår arvsmassa. En förståelse för vår arvsmassas egna reglersystem skulle ge oss viktiga insikter om vilken variation som den genererar inom och mellan celler, samt om dessa kan påverka mera komplexa fenotyper. Det skulle även öppna upp för förbättrad förmåga att konstruera syntetiska genetiska kretsar inom bioteknologi.
Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Epost rickard.sandberg@ki.se
Tel 08-524 839 86, 070-271 98 77
Webbplats
https://ki.se/people/ricsan [...]
MEDICIN: Forskning som kan rädda liv
Yenan Bryceson, född 1976, är forskare vid Karolinska Institutet.
Han får priset för sina framstående studier av cytotoxiska lymfocyter, deras reglering och funktion vid hälsa och sjukdom.
Yenan Bryceson, forskare vid Karolinska Institutet, studerar hur immunförsvaret känner igen infekterade och maligna celler och hur medfödda immunbrister kan orsaka livshotande sjukdomar. Bryceson har utvecklat ett blodtest för att screena patienter med misstänkt immunbrist och ett genetisk test för att screena nyfödda barn för den allvarligaste sjukdomsorsakande mutationen i Sverige. Ambitionen är att testet ska ingå i PKU-provet, som tas på alla nyfödda barn i Sverige för att hitta medfödda sjukdomar där tidig behandling är avgörande för hur barnen ska klara sig. Medfödda defekter som påverkar funktioner hos immunförsvarets lymfocyter, så kallade cytotoxiska lymfocyter, ger upphov till svår, ofta livshotande, sjukdom hos nyfödda. Dessa sjukdomar liknar cancersjukdomar i det att patienterna drabbas av en icke-kontrollerad tillväxt av immunceller, främst T-lymfocyter och makrofager. Tillstånden kan med blandad framgång hållas i schack med läkemedel som steroider och cytostatika, och i vissa fall behandlas med så kallad hematopoetisk stamcellstransplantation. Behandlingarna orsakar inte sällan komplikationer. Baserat på ny kunskap om cytotoxiska lymfocyters aktivering och funktion har Yenan Bryceson inlett ett projekt för att i detalj kartlägga immunbristsjukdomar. Syfte är att ta fram förfinad diagnostik samt nya laboratorieparametrar som bättre kan vägleda behandlingsval vid immunbristsjukdom.
Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Epost yenan.bryceson@ki.se
Tel 070-443 19 44
Webbplats
https://ki.se/people/yenbry [...]
KEMI: Framtidens förnyelsebara resurser
Belén Martín-Matute, född 1975, är professor i organisk kemi vid Stockholms universitet.
Hon får priset för utveckling av nya metoder för metallorganisk katalys.
Belén Martín-Matute utvecklar nya katalytiska processer för att skapa kol-kol och kol- heteroatombindningar. Det handlar bland annat om att omvandla vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att behöva hantera farliga mellanled. Heteroatomer, som syre, kväve och halogener (fluor, klor, brom och jod) är vanligt förekommande i läkemedel och jordbrukskemikalier. De bindningarna är därför extra intressanta att skapa. I sin forskning använder Belén Martín-Matute en mängd olika metallkatalysatorer, och även metallfria sådana (så kallade organokatalysatorer). Genom att finjustera de elektroniska och steriska egenskaperna hos katalysatorer kan aktiviteten och selektiviteten kontrolleras. Den huvudsakliga delen av Belén Martín-Matutes forskning är att prioritera hållbarhet
i metoderna som utvecklas av hennes forskargrupp. Hon använder miljövänliga lösningsmedel och mångsidiga, stabila och strukturellt enkla men fortfarande effektiva katalysatorer. Hennes metoder ger högt utbyte vid måttliga temperaturer. Hennes forskning fokuserar även på förädling av biomassa och koldioxid för att undvika bildandet av avfall och för att kunna hitta nya förnybara resurser för kemiindustrin.
Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Epost belen.martin.matute@su.se
Tel 08-16 24 38, 076 247 86 87
Webbplats
www.organ.su.se/bm
[...]
FYSIK: Hon söker svaret på universums gåtor
Sara Strandberg, född 1977, är lektor vid Stockholms universitet.
Hon får priset för sin experimentella forskning om Supersymmetri och dess potentiella roll för den Mörka materian. Genom att hon ansvarar för detektorsystem samt att hon kombinerar analysarbete och metodutveckling med nya koncept för utvärdering av data har hon en ledande roll i ett fält där forskningen sker i stora samarbeten.
Sara Strandberg är verksam inom experimentell partikelfysik och har en viktig roll inom ATLAS-experimentet vid CERN, i Schweiz. Om hon hittar bevis för att supersymmetriska partiklar existerar kommer hon kunna lösa en rad av universums gåtor. Sara Strandbergs forskning handlar bland annat om vår nuvarande teori för mikrokosmos, den så kallade standardmodellen, där 17 elementarpartiklar bygger upp materien. Problemet med modellen är bland annat att den saknar möjligheten att beskriva gravitation och mörk materia. Sara Strandbergs mål är att utvidga standardmodellen så att den blir mer heltäckande. Hon vill förstå vilka som är materiens minsta beståndsdelar och vilka krafter som verkar mellan dem. En del av Strandbergs forskning har bedrivits genom experiment vid partikelacceleratorn i CERN – samma accelerator där den så kallade Higgspartikeln upptäcktes 2012. Där har hon letat efter elementarpartiklar som förutsägs av olika utvidgningar av standardmodellen.
En tänkbar utvidgning är att det för varje elementarpartikel i standardmodellen finns en ”supersymmetrisk partikel” som har liknande egenskaper men en större massa. Den lättaste av dessa supersymmetriska partiklar skulle kunna vara den som utgör den mörka materien.
Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Epost strandberg@fysik.su.se
Tel 08-553 786 73
Webbplats
www.su.se/profiles/strandberg-1.188090
[...]
MATEMATIK: Matematik för skräddarsydda material
Axel Målqvist, född 1978, är professor i matematik vid Göteborgs universitet.
Han får priset för banbrytande konstruktion och analys av beräkningsmetoder för kontinuum-mekaniska problem med snabbt varierande heterogena data, utan antagande om periodicitet eller separation av skalor.
Datorsimulering har fått en allt mer framträdande roll inom design av material med skräddarsydda egenskaper. Användningen av kompositmaterial är numer vanlig inom tillverkningsindustrin. Axel Målqvists forskning handlar om att utveckla och analysera tillförlitliga beräkningsmetoder som är anpassade just till heterogena material. Datorsimulering av sådana material innebär flera matematiska utmaningar, så som diskontinuiteter i data och variationer på multipla längdskalor. Målqvist använder numerisk och matematisk analys för att utveckla optimala beräkningsmetoder för att lösa partiella differentialekvationer med snabbt varierande data.
Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Epost:axel.malqvist@gu.se
Tel 031-772 35 99
Webbplats
www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xmalax
[...]
Pristagare 2017
MATEMATIK: Hans matematiska metoder bygger oväntade broar
Göran Gustafssonpriset i matematik 2017 tilldelas Robert Berman, professor i matematik vid Chalmers tekniska högskola, född 1976.
Han får priset för sina banbrytande arbeten i komplex analys, Kählergeometri och statistisk mekanik.
Tack vare Einsteins allmänna relativitetsteori för gravitationen vet vi i dag att det universum vi lever i är krökt – närmare bestämt beskrivs vårt universums form med hjälp av geometrin av den fyrdimensionella form som kallas rum-tiden. Det är massfördelningen i universum, såsom galaxernas inbördes positioner, som bestämmer universums form – åtminstone delvis, för i Einsteins teori är till och med det tomma rummet krökt. Robert Berman utvecklar matematiska metoder som bland annat bygger en oväntad bro mellan Einsteins gravitationsteori och teorin för komplexa system. Ett av målen med hans forskning är att utveckla en modell där rum-tidens geometri träder fram som ett makroskopiskt fenomen ur ett underliggande mikroskopiskt komplext system. Idén är alltså – för att uttrycka det enkelt – att beskriva gravitationen som ett storskaligt fenomen som uppstår ur en stor mängd mikroskopiska händelser. Ungefär som tryck och temperatur hos en gas är en följd av de många små gasmolekylernas sammanlagda egenskaper. Hans forskning kan också leda till en ny matematisk förståelse för andra komplexa system, till exempel kall- och varmfronter inom meteorologin och turbulens, som faktiskt kan beskrivas av matematiska modeller som är besläktade med Einsteins ekvationer.
Robert Berman, matematikpristagaren, intervjuades av Sveriges Radio Vetandets värld 19 april 2017. Man kan lyssna på programmet på
Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Hör hans intervju på Sveriges Radio, Vetandets Värld 19 april 2017.
Kontakt:
Epost:robertb@chalmers.se
Tel 031-772 35 53
Webbplats
https://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/robertb.aspx [...]
MEDICIN: Kroppsillusioner som hjälper oss förstå hjärnan
Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, född 1972, använder sig av en rad sofistikerade metoder i sin forskning som befinner sig i gränslandet mellan neurovetenskap och psykologi.
Han får priset för sina grundläggande och eleganta studier av funktioner i hjärnan kopplade till människans uppfattning av den egna kroppen.
I en mycket uppmärksammad serie experiment har Henrik Ehrsson visat hur man kan framkalla illusioner av att vara utanför sin kropp (”utanförkroppen-illusionen”) eller uppleva en annan persons kropp som sin egen (”kroppsbytes-illusionen”). Frågan som Henrik Ehrsson ställer är hur hjärnan integrerar sinnesintryck från ögon, hud och muskler för att skapa en inre modell av den egna kroppen i rummet. På ett uppfinningsrikt sätt kombinerar han nyupptäckta kroppsillusioner med mätningar av hjärnans aktivitet.
Ehrssons resultat är viktiga för nya tekniska applikationer som bygger på principen att projicera kroppstillhörighetskänsla på konstgjorda kroppsdelar: en ny typ av överarmsprotes som känns precis som en riktig hand, datorgenererade virtuella kroppar som en totalförlamad person kan lära sig styra och uppleva som del av sig själv, samt nya metoder att styra människo-liknande robotar. Inom psykiatrin öppnar rönen upp för helt nya sätt att tänka kring och undersöka de omfattande störningar i kroppsuppfattning och jagkänsla som patienter med exempelvis schizofreni uppvisar.
Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Epost henrik.ehrsson@ki.se
Tel 08-524 872 31
Webbplats
www.ehrssonlab.se/henrik.php [...]
FYSIK: Kvantoptik på nanoskala
Val Zwiller, professor i tillämpad fysik vid KTH, född 1971, kombinerar i sin forskning optik och nanoteknologi. I hans avancerade labbutrustning finns framtidens tekniska verktyg som kvantljuskällor och kvantdetektorer
Han får priset för sin innovativa forskning inom kvantoptik och nanofysik som kan leda fram till djupare förståelse av den fundamentala kvantfysiken och viktiga öppningar mot framtida kvantkommunikation.
Val Zwiller kom till KTH 2015 för att bygga upp en ny forskargrupp på området kvantfysik med nanostrukturer. Han hade då bott tio år i Holland men är ursprungligen från Frankrike. I sin doktorsavhandling vid Lunds universitet hade han visat att nanostrukturer kan användas för att generera enstaka fotoner, vilket gör det möjligt att kontrollera ljus på den mest grundläggande nivån. Hans nuvarande forskning är inriktad på mer avancerad kvantoptik på nanometernivå, där enstaka fotoner kan genereras, manipuleras och detekteras med hjälp av nanostrukturer. Zwillers forskningsgrupp på KTH utvecklar ny teknik, baserad på kvantfysik, som möjliggör nya tillämpningar men samtidigt leder till nya grundläggande experiment inom kvantfysiken. Zwiller arbetar för närvarande med att koppla kvantprickar till atomer i syfte att utveckla hybridkvantsystem som kombinerar fördelarna med båda systemen. Förhoppningen är att kunna använda de nya verktygen kvantljuskällor och kvantdetektorer inom en rad olika områden, som biologisk avbildning och kvantkommunikation. Ett konkret exempel finns inom miljöövervakning, där forskarna hoppas kunna använda de nya kvantdetektorerna för att skapa kartor i realtid över olika luftföroreningar.
Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Epost: zwiller@kth.se
Tel 073-765 22 00
Webbplats
https://kth.se/profile/zwiller [...]
KEMI: Joniska vätskor som flytande magneter och gröna lösningsmedel
Anja-Verena Mudring, professor i fysikalisk materialkemi vid Stockholms universitet, född 1971, arbetar i sin forskning med joniska vätskor som smarta lösningsmedel och reaktanter för nya material med ökad energieffektivitet och energilagring.
Hon får priset för för syntes, studier och applikationer av joniska vätskor.
Fördelarna med joniska vätskor är många, vilket gör dem extra lämpliga att använda inom kemisk industri som ersättning för klassiska flyktiga, brandfarliga och ofta giftiga organiska lösningsmedel. De joniska vätskorna är flytande vid rumstemperatur, är helt brandsäkra och luktfria. Förutom att vara ett rent och miljövänligt lösningsmedel erbjuder joniska vätskor många fler möjligheter, särskilt inom materialkemin. Eftersom en jonisk vätska alltid utgörs av två delar, en positivt laddad katjon och en negativt laddad anjon, finns det möjlighet att genom variation av dessa styra vätskans egenskaper, såsom smältpunkt och viskositet. Detta utnyttjas, till exempel, vid deras användning som smörjmedel. Anja-Verena Mudring har lyckats utveckla användnings-området ytterligare genom att införliva en metallkatjon som en del av den joniska vätskan. Detta gör den joniska lösningen magnetisk. En egenskap som möjliggör magnetisk separation vid kemiska processer. Jonvätskorna kan också vara självlysande och användas som (utskrivbara) spårämnen och markörer eller i nya energieffektiva belysningsanordningar, så kallade ljusavgivande elektrokemiska celler (LECS). Det saknas fortfarande praktiska och ekonomiska sätt att generera väte till framtidens miljöbilar. Ett sätt att tillverka vätgas skulle kunna vara sönderdelning av vatten med solljus och lämpliga fotokatalysatorer, som skapas med hjälp av joniska vätskor.
Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Epost anja-verena.mudring@mmk.su.se
Tel 072-836 53 21
Webbplats
http://www.su.se/profiles/amudr-1.284806 [...]
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Förbättrar viktiga egenskaper hos grödor
Claudia Köhler, professor i molekylärbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, född 1971, fokuserar sin forskning kring artbildning hos växter och hur man genom ökad kunskap kan påverka exempelvis fröstorleken hos växter.
Hon får priset för sina banbrytande studier av genreglering, epigenetik och artbildning i växter med backtrav, Arabidopsis thaliana, som modellsystem.
Frövitan är en näringsrik vävnad som stimulerar växtembryots tillväxt, precis som moderkakan hos däggdjur. Den spelar en viktig roll för hur olika växter kan korsas utan att hindras av hybridiseringsbarriärer etablerade i själva frövitan. Claudia Köhler försöker identifiera vilka underliggande molekylära mekanismer som upprätthåller dessa hybridiseringsbarriärer.
Om man kan förstå varför vissa korsningar stoppas i frövitan kan man också förbättra agronomiskt viktiga egenskaper hos grödor. Överföringen av gynnsamma egenskaper från diploida förfäder till polyploida grödor är i mycket stor omfattning hindrad av hybridiseringsbarriärerna.
Majoriteten av våra vanliga grödor är polyploida, med mer än två kromosomuppsättningar, vilket gör det viktigt att utveckla strategier som förenklar förädlingen av dessa grödor.
Claudia Köhler är även intresserad av epigenetiska mekanismer och deras inverkan på växters utveckling och artbildning. Epigenetiska mekanismer orsakar förändringar i genaktiviteten utan att förändra DNA-sekvensen. Det går att jämföra med att en del gener bara är aktiva om de nedärvs från modern eller från fadern, ett fenomen som kallas ”genomisk imprinting”. Målet med den delen av forskningen är att förstå regleringen av, och funktionen hos, imprintade växtgener och att applicera denna kunskap för att förändra fröstorleken hos grödor.
Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Epost:claudia.kohler@slu.se
Tel 018-67 33 13
Webbplats
http://kohlerlab.se/people/claudia-kohler [...]
Pristagare 2016
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Tyrosin-kinasreceptor som spelar roll i utveckling celler.
Ruth Palmer, född 1970, har doktorsgrad i biokemi och är sedan 2014 professor i cellbiologi på Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet.
Hon får priset för sina betydelsefulla upptäckter kring funktion och reglering av ett viktigt tyrosinkinas som kontrollerar cellulär signalering och utveckling.
Efter ett flertal arbeten om kinaser, enzymer som fosforylerar andra proteiner och därmed reglerar deras aktiviteter, hos människan började hon i mitten av 1990-talet att använda den välbekanta bananflugan Drosophila melanogaster som modellsystem. Tyrosin-kinasreceptorn Alk och dess roll i utvecklingsbiologi karaktäriserades i en serie arbeten som publicerades i de främsta tidskrifterna, inklusive Nature, Cell och Development.
Studien i Nature identifierade ett protein som aktiverar Alk i bananflugan. Hos människa kan denna receptor förorsaka bland annat lymfom, neuroblastom och lungcancer. De senaste åren har Ruth Palmer återvänt till människan och studerat Alk, bland annat hur mutationer, funna i patienter, påverkar receptorns egenskaper.
Nyligen beskrev Ruth Palmers forskargrupp att två proteiner hos människa, som befunnits aktivera en närbesläktad receptor, kan aktivera även Alk-receptorn. Ruth Palmer gör också studier av Alk i mus, bland annat i syfte att kunna testa hämmare av Alk-signaleringen.
Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Mail ruth.palmer@gu.se
Tel 031-786 3906
Webbplats [...]
FYSIK: Studier av explosiva astrofysikaliska fenomen.
Felix Ryde, född 1970, är professor i fysik på KTH i Stockholm.
Ryde får priset för sin forskning om gammablixtar (eng. gamma-ray bursts) som har gett nya insikter om deras ursprung och de underliggande fysikaliska processer och som ger upphov till den högenergetiska gammastrålningen.
Gammablixtar härrör från kollapsögonblicket av mycket tunga stjärnor. Händelserna sker på mycket stora avstånd från oss, det vill säga när universum endast hade en bråkdel av sin nuvarande ålder. I samband med dessa stjärnors kollaps till svarta hål skickas kraftiga plasmastrålar ut som rör sig med hastigheter nära ljusets.
Ryde har med ett genuint originellt tänkande kunnat motbevisa tidigare accepterade förklaringar, vilket lett till ett paradigmskifte i vår förståelse av gammablixtarna och därmed en av astropartikelfysikens centrala frågor.
Han har visat att blixtarna härrör från plasmastrålens fotosfär som ligger på ett avstånd av tio miljoner kilometer från det nyfödda svarta hålet. Denna forskning har rönt omfattande uppmärksamhet.
Insikten har bland annat lett till en ökad förståelse av processerna i samband med stjärnkollapser och leder bl.a. till nya möjligheter att studera det tidiga universum och materia under extrema förhållanden.
Här finns hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Mail fryde@kth.se
Tel 08-553 785 45
Webbplats
[...]
KEMI: Fysiker som söker termoelektriska material
Xavier Crispin, född 1972, är professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) på Linköpings universitet.
Han får priset ”för utveckling och studier av organiska termoelektriska material med möjliga tillämpningar för omvandling av termisk energi till elektrisk”.
Crispin har ägnat en stor del av sitt vetenskapliga arbete till att utveckla och studera organiska transistorer, samt att studera konjugerade polymerer med spektroskopiska och elektriska metoder. Detta arbete har generellt publicerats i välkända tidskrifter och är ofta citerade. År 2011 visade Crispin att organiska konjugerande polymerer kan användas som termoelektriska material vid mycket lägre temperaturer än konventionella halvledarmaterial.
Flera andra internationella forskargrupper har senare också tagit upp liknande forskning. I sin projektbeskrivning redogör Crispin för nya strategier att nå termoelektriska egenskaper hos dessa polymermaterial. Insikten att polymerer kan anta semimetalliska egenskaper ska utnyttjas för termoelektricitet, spintronics, batterier och bränsleceller.
Crispin har en stark forskningsbakgrund inom organisk elektronik som utgör en solid bas för det nu aktuella projektet. Hans forskning kan leda till nya material för omvandling av spillvärme från traditionell energiproduktion till elektricitet och därmed ett bättre utnyttjande av befintliga energikällor. Crispin har tidigare erhållit Tage Erlanders pris för naturvetenskap och teknik för sin utveckling av termoelektriska polymerer med potential för kraftgenerering.
Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.
Kontakt:
Mail xavier.crispin@liu.se
Tel 011-36 34 85
Webbplats
[...]
MATEMATIK: Gustafssonpris till ledande Algebra-forskare.
Volodymyr Mazorchuk, född 1972, är professor i matematik vid Uppsala universitet med algebra som forskningsområde. Han får priset ”för hans nyskapande arbeten inom representationsteorin och andra delar av algebran, i synnerhet för hans bidrag till kategorifieringsteorin och representationsteorin av 2-kategorier”.
Mazorchuks huvudområde är representationsteori och speciellt den så kallade högre representationsteorin, dvs. representationsteorin av högre kategorier, så som 2-kategorier och så vidare. Mazorchuk har till exempel utvecklat den 2-kategoriska analogin till enkla moduler (delvis tillsammans med Vanessa Miemietz, School of Mathematics, University of East Anglia) och har även studerat Morita-ekvivalens för 2-kategorier.
Tillsammans med Catharina Stroppel, Mathematisches Institut, Universitaet Bonn, har han tillämpat högre representationsteori för analys av paraboliskt inducerade moduler över halvenkla Lie-algebror. På senare tid bildar kategorifiering och den så kallade ”kategorin 0” huvudämnen i hans forskning. Mazorchuk är en mycket produktiv forskare med fler än 150 publikationer. Han är aktiv i hela algebraområdet, något som är ganska ovanligt.
Mazorchuk är en ledande och drivande kraft inom sitt forskningsområde. Han erhöll 2011 Edlundska priset för hans viktiga och internationellt uppmärksammade insatser inom algebran, speciellt representationsteorin för Lie-algebror.
Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KTH.
Kontakt:
Mail volodymyr.mazorchuk@math.uu.se
Tel 076 233 99 96
webbplats
[...]
MEDICIN: Mekanismer bakom diabetes och hjärt/kärlsjukdom.
Olle Melander, född 1970, får Göran Gustafssonpriset i medicin för hans genetiska och kliniska studier som klarlägger biokemiska och livsstilsrelaterade sjukdomsmekanismer vid övervikt och kardiovaskulär sjukdom.
Olle Melander är överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor i internmedicin vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Hans forskning rör mekanismer bakom, och förebyggande av, diabetes och kardiovaskulära sjukdomar. Idag kartlägger vårdpersonal högt blodtryck, rökvanor, blodfettrubbningar och blodsocker för att uppskatta en individs risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, vår vanligaste dödsorsak. Men detta är mycket trubbiga verktyg som missar cirka hälften av de som senare faktiskt insjuknar.
För att kunna hitta dessa dolda högriskindivider och utforma nya effektivare förebyggande behandlingar utforskar Olle Melander molekylära mekanismer i kroppen som kan orsaka hjärt-kärlsjukdom och som är spårbara långt innan man blir sjuk. Med utgångspunkt från variationer av våra gener har Olle Melander hittat flera hormoner, t.ex. neurotensin som reglerar hur effektivt vi lagrar upp fett, och vasopressin som kontrollerar kroppens vattenbalans, samt vissa aminosyror, dvs. nedbrytningsprodukter av proteiner, som förutsäger risk och verkar bidra till utveckling av diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Vidare undersöker han om behandlingar som specifikt blockerar eller sänker nivån av dessa sjukdomsassocierade substanser kan sänka risken. Som exempel kan nämnas att nivån av det vattenreglerande hormonet vasopressin kan sänkas med ökat vattenintag och hos försöksdjur leder detta till kraftigt skydd mot diabetes och metabola rubbningar. Därför undersöks om en ökning av vattenintaget med 1,5 l. per dygn hos människor har samma gynnsamma effekt mot risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
För att få ytterligare uppslag till hur förebyggande behandlingar kan utformas tar Olle Melander hjälp av storskaliga genanalyser genom att leta efter ovanliga mutationer som släcker ut genproduktens funktion och skyddar mot hjärt-kärlsjukdom utan att samtidigt öka risken för andra sjukdomar. Läkemedel som ”härmar” effekten av dessa mutationer, dvs. blockerar genproduktens effekt, är utmärkta kandidater för att säkert förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdom. Med denna metod har han hittat nya målmolekyler som vid blockad minskar mängden blodfetter i cirkulationen och kraftfullt skyddar mot hjärt-kärlsjukdom.
Se hans forskningspresentation på KVA.
Kontakt:
Mail olle.melander@med.lu.se
Tel 040-39 12 09
Webbplats [...]
Pristagare 2015
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Jakten på människans ursprung
Mattias Jakobsson, född 1975 (40 år), är professor i genetik vid Uppsala universitet.
Hans forskning fokuserar på att förstå mä
nniskans evolutionära och demografiska historia genom att studera de storskaliga genetiska variationsmönster vi ser hos dagens människor och hos många tusen år gamla mänskliga lämningar. Mattias Jakobsson har undersökt de genetiska variationsmönstren hos ett stort antal folkgrupper från hela världen. Resultaten har satt nytt ljus på människans tidigaste förgreningar för mer än hundra tusen år sedan och visar på att specifika gener, som påverkar neurologiska funktioner och skelettmorfologi, evolverade snabbt hos människans föregångare för några hundra tusen år sedan.
Forskningen har till exempel lett till att skriva om förhistorien i Europa: genom att studera genetisk data från skandinaviska stenåldersskelett har Jakobssons forskargrupp kunnat visa att jordbruket spreds norrut med människor som migrerade från södra Europa. Dagens europeiska befolkning är alltså är en blandning av stenåldersjägarfolken och jordbrukande migranter. Tidigare har man trott att jordbruket spreds som en kultur, utan att involvera migration. Upptäckten har fått stor uppmärksamhet. Mattias Jakobssons forskning spänner från matematisk modellering till avancerad molekylär genteknik och människans historia. Hans forskargrupp använder sig av moderna statistiska metoder för att analysera storskaliga genetiska data för att förstå interaktionen mellan genetiska, evolutionära och demografiska processer. Med hjälp av avancerade molekylärgenetiska tekniker och förfinade beräkningsmetoder kan de också undersöka hundratusentals genetiska varianter från många tusen år gammalt mänskligt skelettmaterial.
Kontakt
Tel: 018-471 64 49
Mail: mattias.jakobsson@ebc.uu.se
Webbplats [...]
FYSIK: Han upptäckte en helt ny kategori av supraledare
Egor Babaev, född 1973 (41 år), är universitetslektor vid Institutionen för teoretisk fysik på KTH.
Hans forskning kretsar kring så kallade supraledare, material som har en oändligt stor förmåga att leda elektricitet. Det finns i dag två kategorier av supraledande material. Samtliga supraledande material som har upptäckts inom det senaste halvseklet har visat sig tillhöra någon av dessa två kategorier. Egor Babaev har tillsammans med sin forskargrupp kunnat visa att det måste finnas ytterligare en kategori. Upptäckten har kommit att kallas typ 1.5. I de materialen kan de supraledande elektronerna betraktas som flera samexisterande typer eller subpopulationer, där vissa beter sig som elektroner i material av typ 1, medan andra beter sig som elektroner i material av typ 2.
Den här tredje kategorin av supraledare har öppnat upp för ett nytt forskningsfält med en mängd frågor om virvelfysik, fasövergångar och nya tillämpningar. Egor Babaev undersöker även olika materialtillstånd, och har förutspått två tillstånd som tidigare varit okända: supraledande supravätskor och metalliska supravätskor. Supraledare har i dag en rad tekniska användningsområden, som höghastighetståg och förlustfria kraftledningar. Det är också tack vare supraledare som vi kan använda magnetkameror inom sjukvården. Möjliga framtida tillämpningar av supraledning inkluderar supersnabba datorer.
Kontakt
073-46157 51
Mail: babaev@kth.se
Webbplats [...]
KEMI: Med elektronlaser som verktyg
Richard Neutze, född 1969 (45 år), är professor i biokemi vid Göteborgs universitet.
Under de senaste fyra åren har Richard Neutze erkänts som en av de internationellt ledande vad gäller att använda röntgenfri elektronlaser för att studera biologiska molekyler. Hans forskargrupp har varit mycket innovativ inom livsvetenskaper det senaste decenniet. Tekniken används för att förstå ett protein och se hur det förändras under den tid det verkar i en cell. Neutzes avsikt är att skapa högupplösta filmer av membranproteiners aktivitet i realtid, och till det behöver han först utveckla en ny teknik inom röntgenstrålning. Målet är att se hur membranproteinernas enskilda atomer förflyttar sig när proteinerna utför sina funktioner.
Hans forskargrupp har studerat de proteiner som styr de första stegen i fotosyntesen, som är den ljusdrivna reaktion som driver nästan allt liv på jorden. Genom att använda en röntgenlaser har han börjat studera extremt snabba strukturförändringar i dessa proteiner – strukturella förändringar som sker i den tid det tar ljuset att färdas en millimeter.
Kontakt
Tel 031-786 39 74
Mail: richard.neutze@chem.gu.se
Webbplats [...]
MATEMATIK: Partiella differentialekvationer och jakten på generella samband
Kaj Nyström, född 1969, (46 år), är professor i matematik vid Matematiska institutionen, Uppsala universitet.
Nyströms forskning har en betydande teoretisk tyngd och är till sin natur av grundforskningskaraktär.
Forskningen behandlar främst partiella differentialekvationer, med tillämpningar inom matematisk analys, finans och fysik. Han är särskilt intresserad av så kallade icke-linjära och degenererade elliptiska och paraboliska partiella differentialekvationer. Förenklat används elliptiska problem för att modellera fenomen som inte beror på tiden och som är av stationär natur. För att förstå dynamik är det dock viktigt att arbeta med paraboliska problem. Kaj Nyström har bland annat utvecklat matematiska tekniker med vilka det nu är möjligt att närmare förstå och analysera lösningar till icke-linjära partiella differentialekvationer av p-Laplace-typ. Dessa ekvationer är viktiga i funktionsteori, men finner också tillämpningar inom till exempel spelteori.
Kaj Nyström arbetar även med att förstå motsvarande paraboliska problem, och med att bygga en matematisk teori för en betydande klass av icke-linjära singulära och degenererade paraboliska partiella differentialekvationer som inkluderar den så kallade p-paraboliska ekvationen. Han vill även utveckla den matematiska analysen av ekvationer av Kolmogorov-Fokker-Planck-typ. Bland de tidigare och pågående projekt som Nyström bedriver ingår även mer tillämpade projekt som optimering av vattenkraft, modellerad som så kallad optimal switching problem, samt matematiska modeller för högfrekvenshandel.
Kontakt: 070-644 32 55
kaj.nystrom@math.uu.se
Webbplats
[...]
MEDICIN: Han kartlägger generna för fetma
Erik Ingelsson, född 1975 (40 år) är professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet.
Hans forskning har ett särskilt fokus på translationell forskning kring fetma, nedsatt insulinkänslighet, typ 2-diabetes samt hjärt-kärlsjukdomar. Translationell forskning innebär att sjukdomsproblemet identifieras inom sjukvården och får ligga till grund för laboratoriebaserade studier. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken globalt, och detta är ett problem som väntas öka kraftigt under det närmaste decenniet. Erik Ingelsson vill med sin forskning kartlägga de genregioner som är kopplade till fetma, metabola rubbningar (ämnesomsättningssjukdomar) och hjärt-kärlsjukdomar.
I forskningen studeras hur sjukdomarna samvarierar med variationer i vårt DNA, genuttryck, proteiner och metaboliter. Genom att kombinera stora studier av friska människor med funktionella analyser i zebra-fiskar och celler syftar hans forskning till att hitta mönster och resultat som kan leda fram till bättre behandlingsmetoder och läkemedel. Zebrafisken är lämplig som försöksdjur i dessa studier eftersom den som ryggradsdjur har ett mer avancerat kärlsystem och metabolism än exempelvis bananflugan. Den är dock mycket lättare att jobba med än exempelvis musen, är transparent i alla stadier och har gener som är lätta att påverka.
Kontakt
Tel 070-756 94 22
Mail erik.ingelsson@medsci.uu.se
Webbplats [...]
Pristagare 2014
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Bakteriers immunsystem utnyttjas för bioteknologi och biomedicinsk forskning
Emmanuelle Charpentier, född 1968 (45 år), är docent vid Umeå universitet med inriktning mot molekylär patogenes.
Under de senaste decennierna har vissa bakteriella smittoämnen som orsakar livshotande infektionssjukdomar utvecklat motståndskraft mot antibiotika, så kallad antibakteriell resistens. Behovet av nya läkemedel med förmåga att bekämpa bakteriella smittoämnen är därför stort. Charpentiers forskargrupp studerar hur bakterier interagerar med sin omgivning när de orsakar sjukdomar. De fokuserar på de mekanismer som styr överföringen av virulensgener bland patogena bakterier med hjälp av rörliga element som kallas virus. Genom att kombinera genetiska, molekylärbiologiska och biokemiska metoder har hennes forskargrupp kunnat påvisa en unik mekanism som gör det möjligt för bakterier att känna igen virus-DNA och klyva den.
Bakterier som attackeras av virus försvarar sig via enzymkomplexet CRISPR-Cas9. Enzymet programmeras av bakteriell RNA som känner igen virus-DNA. Charpentiers arbete har visat sig vara mycket relevant för förståelsen av bakteriell immunitet och virulens. DNA-modifiering med CRISPR-Cas9 har snabbt plockats upp av forskarvärlden som ett nytt och effektivt verktyg för att förändra eller tysta ned gener i organismer. Tekniken är på väg att revolutionera genetiken och skulle kunna användas för att utveckla nya RNA-baserade terapier för behandling av ärftliga sjukdomar.
Kontakt
Tel 090-785 08 15, 090-785 08 10 (lab) +49 531 6181-5500
Mail emmanuelle.charpentier@mims.umu.se
Webbplats [...]
FYSIK: Hans spinn skapar mikrovågor på nanonivå
Johan Åkerman, född 1970 (44 år), är professor i experimentell fysik vid Göteborgs universitet.
Hans forskning handlar om att skapa känsliga och snabba sändare, mottagare och sensorer för magnetiska fält i datorminnen och oscillatorer med så kallad spinntronik. Åkermans forskning sträcker sig från grundforskning kring hur elektroners laddning och spinn interagerar i olika material till utveckling av kommersiellt gångbara tillämpningar baserade på spinntronik och nanomagnetism. Ett exempel är Åkermans förbättringar av Spinntroniska Oscillatorer (STO:er) som är en helt ny nanoelektrisk och spinntronisk komponent med tillämpningar inom mikrovågsområdet, det frekvensområde där mobiltelefoner, trådlösa nätverk, basstationer, satelliter och bilradar arbetar.
Åkerman och hans forskargrupp bevisade 2013 att så kallade magnetiska nanodroppar kan skapas och studeras i STO:er, och det är första gången någon experimentellt har kunnat påvisa deras existens och studerat dem i detalj. Upptäckten gör det möjligt att skapa starka mikrovågsfält fokuserade ner på nanonivå, vilka kan komma att ersätta mikrovågsteknik i till exempel mobiltelefoner och trådlösa nätverk med mindre, billigare och resurssnålare komponenter.
Kontakt
Tel 070-710 43 60
Mail johan.akerman@physics.gu.se
Webbplats [...]
KEMI: Förhindra misslyckade och felveckade proteiner
Per Hammarström, född 1972 (41 år), är professor i proteinkemi vid Linköpings universitet.
Proteinerna är cellernas viktigaste beståndsdelar och livets arbets-hästar. De bygger, styr och reglerar alla livsprocesser. För att kunna utföra dessa uppgifter veckar proteinerna ihop sig till en för uppgiften funktionell form, men proteinveckningen kan misslyckas och dessutom kan ihopveckade proteiner fastna i felveckade, ofta ihopklumpade, former vilket orsakar en mängd olika sjukdomar. Hit hör några mycket välkända sjukdomar, som Alzheimers och Parkinsons sjukdom, men även Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, skörbjugg, cystisk fibros och Skellefteåsjukan. Ett viktigt mål med Hammarströms forskning är att finna nya metoder för diagnostisering och att utveckla strategier för att förhindra felveckning.
En strategi är att lära sig av naturen och utnyttja chaperonfunktionen för att eliminera felveckade proteiner. Den är en del av kroppens naturliga skyddsmekanism, som vid proteinveckningen hjälper till att begränsa ansamlingen av felveckade proteiner och att förhindra ihopklumpning av proteiner. Andra metoder är att använda läkemedel som förhindrar felveckning genom att låsa den friska formen av proteinet eller motverkar ihopklumpning, eller att förhindra autokatalytisk spridning av felveckning genom att kapsla in proteinklumpar.
Kontakt
Tel 0708-14 12 35
Mail perha@ifm.liu.se
Webbplats [...]
MATEMATIK: Numerisk analys ökar förståelsen för vätskors beteende
Anna-Karin Tornberg, född 1971 (42 år), är professor i numerisk analys vid Institutionen för matematik, KTH.
Allt fler fysikaliska experiment genomförs idag helt eller delvis med hjälp av datorsimuleringar, och det är viktigt att de ger tillförlitliga resultat. Anna-Karin Tornberg har speciellt arbetat med strömningsmekanik, och då främst för att studera hur vätskor beter sig när de möter objekt som fibrer och droppar. Ekvationerna som beskriver fysiken är komplicerade, då de exempelvis måste inkludera hur ytspänningen verkar på vattendroppar i olja och hur det påverkar hastighet och tryckfält vid gränsskiktet mellan dropparna och den omslutande vätskan. Tornberg använder numerisk analys för att utveckla verktyg (algoritmer) som gör det möjligt att öka noggrannheten i den approximativa lösningen av dessa differentialekvationer.
Hennes forskning gör det möjligt att ta fram effektivare algoritmer som både minskar beräkningstiderna och tänjer gränserna för vad som anses möjligt vad gäller datorsimuleringar.
Kontakt
Tel 070-586 3123
Mail akto@kth.se
Webbplats [...]
MEDICIN: Förändrad tarmflora ger nya behandlingar för diabetes
Fredrik Bäckhed, född 1973 (41 år), är professor och föreståndare vid Wallenberglaboratoriet, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Allt fler människor i både industri- och utvecklingsländer lider av fetma, vilket lett till en dramatisk ökning av fetmarelaterade sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Ökningen beror inte på genetiska förändringar, istället har fokus lagts på förklaringar i den omgivande miljön, till exempel vår diet och graden av fysisk aktivitet. Bäckhed och hans medarbetare har identifierat en ny miljöfaktor som påverkar fetma; den normala bakteriefloran i våra tarmar. De har visat att diabetiker har en förändrad tarmflora, samt att möss som saknar bakterier överhuvudtaget inte utvecklar fetma eller diabetes.
Den enda behandling som hittills visat sig effektiv mot fetma är överviktskirurgi – ett ingrepp som dessutom nästan omedelbart efter operationen dämpar diabetessymptomen. Preliminära rapporter visar att överviktskirurgi också förändrar tarmfloran, men mekanismen för hur det kirurgiska ingreppet förbättrar ämnesomsättningen är oklart. Bäckhed och hans medarbetare har börjat kartlägga vilka signalvägar som bakterierna påverkar, och om den förändrade tarmfloran direkt bidrar till sjukdomsförloppet eller om sjukdomen påverkar tarmfloran. De undersöker hur tarmfloran förändras på kort och lång sikt av överviktskirurgi med målsättningen att studierna ska leda till nya behandlingar för de snabbt ökande, fetmarelaterade sjukdomarna.
Kodtak
Tel 070-218 23 55
Mail fredrik.backhed@wlab.gu.se
Webbplats [...]
Pristagare 2013
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Att skräddarsy behandlingar för hundar och människor
Kerstin Lindblad-Toh, född 1970 (42 år), är professor i komparativ genomik vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.
Lindblad-Toh har i sin forskning kartlagt ett stort antal arvsmassor för dägg-djur, ödlor och fiskar och jämfört däggdjurens arvsmassor för att hitta specifika gener i människans arvsmassa, samt de signaler som avgör när gener slås på och av. Efter att ha kartlagt hundens arvsmassa har Lindblad-Toh hittat gener som förändrats när hunden domesticerats. Dessa inkluderar gener som styr hjärnans utveckling och funktion och metabolism av stärkelse. Dessutom fokuserar Lindblad-Toh på att hitta sjukdomsgener hos hundar, eftersom hundar och människor har nästan samma genuppsättning, lever i samma miljö och får samma åkommor såsom cancer, epilepsi, hjärtsjukdomar och inflammatoriska sjukdomar.
I sin pågående forskning studerar Lindblad-Toh parallellt gener som identifierats hos hunden och gener hos människor med motsvarande sjukdom. Målet är att identifiera mutationer och på sikt få fram tidigare diagnoser och bättre, skräddarsydda behandlingar för både hundar och människor.
Kontakt
Tel 070-167 95 52
Mail kersli@broadinstitute.org
Webbplats [...]
FYSIK: snabbare och mindre elektronik
Mats Fahlman, född 1967 (45 år), är professor i ytors fysik och kemi vid Linköpings universitet.
För att möta det ökande behovet av informations- och kommunikationsteknologi pågår intensiv forskning och utveckling av nya material och koncept för att uppnå förbättrad prestanda och ny funktionalitet i elektroniska komponenter. Ett nytt sådant koncept är spinn-baserad elektronik, så kallad spinntronik, som också kan kombineras med en ny materialtyp: organiska halvledare och ledare. Spinntronik är en teknologi som utnyttjar elektronens magnetiska egenskaper, dess spinn, för att styra elektronerna i mikroelektroniska komponenter. Det gör att snabbare, lättare och mindre elektronik kan byggas men också att nya funktioner kan skapas.
Fahlman har i sin forskning fokuserat på hur organiska halvledande och ledande molekylers elektroniska och magnetiska egenskaper påverkas av deras närmaste omgivning för att kunna skapa nya och förbättrade hybridmaterial och komponenter via design av gränsytor.
Kontakt
Tel 070-265 33 22
Mail mafah@ifm.liu.se
Webbplats [...]
KEMI: ”Frisörmolekyler” – ett sätt att bekämpa sjukdomsframkallande bakterier
Fredrik Almqvist, född 1967 (45 år), är professor i organisk kemi vid Umeå universitet.
När antibiotika i form av penicillin, sulfapreparat med mera gjorde sitt intåg trodde många att vi en gång för alla hade kontroll över farliga infektionssjukdomar. Nu har bakterierna hunnit i kapp, och på grund av en allt högre grad av bakteriell resistens mot dagens antibiotika är återigen infektionssjukdomar i topp på WHO:s lista över världsproblem. För att kunna utveckla helt nya antibakteriella substanser och kringgå resistensproblemen måste vi skaffa oss detaljerad kunskap om bakteriernas sjukdomsframkallande egenskaper, så kallade virulensmeka-nismer. Almqvist har med hjälp av små designade molekyler identifierat nya möjligheter att utveckla substanser som specifikt slår mot bakteriella virulens-mekanismer. Almqvist har tillsammans med forskare i USA studerat hur bakterier bygger upp organeller som ser ut som små hår, så kallade pili.
Dessa hår hjälper bakterien att fastna på våra celler och orsaka en infektion, men de är också viktiga i andra skeenden under infektionscykeln. När bakterien utsätts för substanser, kallade ”frisörmolekyler”, som Almqvist och hans forskarteam tagit fram, kan dessa pili inte växa och bakterien förlorar på så sätt sin sjukdomsframkallande förmåga.
Kontakt
Tel 070-397 90 97
Mail fredrik.almqvist@chem.umu.se
Webbplats [...]
MATEMATIK: Att redan i förväg veta hur det ska gå
Johan Wästlund, född 1971 (42 år), är docent i matematik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
Wästlund arbetar med sannolikhetsteori och att lösa stokastiska, det vill säga slumpmässiga, problem där syftet är att bestämma största eller minsta värdet av en matematisk funktion. Wästlund har bland annat studerat det ökänt svåra så kallade handelsresandeproblemet. En handelsresande ska besöka ett obestämt antal städer och längden av resrutten ska minimeras. Indata är en fullständig avståndstabell för par av städer. I en naturlig stokastisk modell fyller man i avståndstabellen med slumptal mellan 0 och 1. Resultatet visar att längden av den optimala rutten inte ökar med antalet städer utan istället verkar stabiliseras vid ett visst värde, ungefär 2.04. Ju fler städer, desto fler steg innehåller en rutt, men samtidigt har varje stad fler kopplingar. Genom att man i första hand väljer de kortaste kan den totala längden begränsas.
Wästlund har bevisat att detta stämmer och har tagit fram metoder för att beräkna gränskostnaden för detta och liknande problem. Wästlunds forskning kan leda till framtagandet av algoritmer som utnyttjar att man från början kan gissa hur bra lösning man kan hoppas på.
Kontakt
Tel 073-500 25 83
Mail wastlund@chalmers.se
Webbplats [...]
MEDICIN: Målsökande substanser botar cancer
Thomas Helleday, född 1971 (42 år), innehar Torsten och Ragnar Söderbergs donationsprofessur i translationell medicinsk forskning, och är professor i kemisk biologi vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.
Inom translationell forskning gör man laboratorieundersökningar baserade på sjukdomsproblem som identifieras inom sjukvården. Helleday fokuserar på metoder att bota cancer. Alla cancerceller är muterade, förändrade, jämfört med vanliga celler. Därför är sannolikheten hög att de också har någon svaghet som vanliga celler inte har, vilket är grundtanken i Helledays forskning. Ett spår i denna forskning är sökandet efter syntetisk letalitet, det vill säga par av gener där minst en av generna måste fungera normalt för att cellen ska överleva. I normala celler fungerar båda generna i genparet, men i cancercellen kan den ena av dem vara felaktig.
Det betyder att cancern är helt beroende av den andra, fungerande genen för sin överlevnad. En behandling som slår ut denna kommer därför att döda cancercellerna, utan att påverka kroppens vanliga celler i någon större utsträckning. I sin pågående forskning arbetar Helleday med att utveckla skräddarsydda behandlingar för cancerpatienter genom att undersöka hur syntetisk letalitet och kroppens reparation av DNA-skador fungerar.
Kontakt
Tel 070-024 84 53
Mail thomas.helleday@ki.se
Webbplats http://www.helleday.org [...]
Pristagare 2012
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Marina bakterier påverkar havets kol- och energiflöden
Jarone Pinhassi, född 1969 (42 år), är docent i mikrobiologi vid Linnéuniversitetet,Kalmar.
Han bedriver forskning om marina bakteriers biologiska mångfald, ekologi, fysiologi och genomik (arvsmassans uppbyggnad och funktion) för att fastställa bakteriernas roll i kolets och närsalternas kretslopp i havet. Till skillnad från liv på land domineras livet i havet av mikroorganismer. Nära hälften av all fotosyntes på jorden – och därmed halva globala syreproduktionen – utförs av marina mikroskopiska alger. De producerar det organiska material som utgör grunden för näringskedjan i havet. Bakterier är de huvudsakliga nedbrytarna av restprodukter i havet och omsätter nära hälften av det organiska material som algerna producerat. Framstegen i genetik och molekylärbiologi gör det nu möjligt att studera och förstå hur kolets kretslopp regleras av bakterier över olika rumsliga och tidsmässiga skalor i den naturliga miljön.
I experimentella studier har Jarone Pinhassi visat att marina bakterier i världshaven effektivt kan utnyttja solljus för både tillväxt och förbättrad överlevnad tack vare det nyupptäckta och unika ljusfångande pigmentet proteorhodopsin. Detta protein är bland annat besläktat med det pigment i näthinnan som möjliggör mörkerseendet hos människan. Det är nu angeläget att närmare identifiera och kvantifiera de molekylära mekanismer som möjliggör för bakterier att påverka globala kol- och energiflöden.
Kontakt
Tel 070-275 63 18
Mail jarone.pinhassi@lnu.se
Webbplats [...]
FYSIK: Förbättrade studier av cellers ytterhölje på atomnivå
Fredrik Höök, född 1966 (45 år) är professor i biologisk fysik vid Chalmers tekniska högskola.
I sin forskning studerar han de molekyler som bygger upp, och de reaktioner som kontrolleras av, levande cellers ytterhölje, det så kallade cellmembranet. Allt liv bygger på komplexa nätverk av en enastående växelverkan mellan olika biologiska molekyler. Av central betydelse är de reaktioner som ansvarar för molekylär kommunikation inom och mellan celler. Dessa reaktioner kontrolleras av just cellmembranet: en 5 nanometer (miljondels millimeter) tunn men otroligt komplex vätskeliknande hinna. Cellmembranets betydelse illustreras tydligt av att mer än hälften av dagens läkemedel har membranbundna molekyler som mål. Trots detta är kunskapen om hur cellmembranet styr så oerhört komplexa processer fortfarande ofullständig. Detta beror mycket på att existerande analysmetoder inte är tillräckligt känsliga för att isolera och anrika cellmembranets olika byggstenar.
I sin pågående forskning angriper Fredrik Höök denna utmaning genom att utnyttja att cellmembranet faktiskt uppför sig som en vätska, om så endast i två dimensioner. I kombination med att membranbundna molekyler av olika storlek och struktur rör sig olika fort när de utsätts för en extern kraft, hoppas han kunna utveckla nya metoder för att såväl separera som anrika cellmem-branets byggstenar – utan att först behöva avlägsna dem från sin naturliga miljö. Det långsiktiga målet är att bidra till att vi en dag lyckas förstå cellmembranets funktion som vi idag börjar förstå de biologiska molekyler som är lösliga i vatten. Fredrik Höök samarbetar med både teoretiker, biologer och medicinare för att kunna effektivisera läkemedelsutveckling, diagnostisera och neutralisera virusinfektioner liksom andra sjukdomstillstånd, såsom t.ex. Alzheimer.
Kontakt
Tel 0708-95 12 39
Mail fredrik.hook@chalmers.se
Webbplats [...]
KEMI: Den molekylära grunden för livets början
Luca Jovine, född 1969 (42 år), är filosofie doktor i röntgenkristallografi, och verksam vid Karolinska Institutet.
Hans forskning syftar till att förstå det mest avgörande steget i befruktningen: det artbegränsade samspelet mellan kvinnliga och manliga könsceller – ägg och spermier. Denna process utgör en grundläggande biologisk roll genom att överföra genetisk information från en generation till nästa och bidrar till att definiera individualitet hos organismerna som uppkommer genom föreningen av könsceller. Samtidigt kan mutation i gränssnittet mellan ägg och spermie skapa hinder för befruktning och skapa infertilitet hos människor – men kan även leda till bildandet av nya djurarter.
Trots decennier av forskning, vet man ännu inte säkert hur könsceller känner igen varandra. Luca Jovines forskning har börjat belysa detta viktiga steg i utvecklingen genom att använda röntgenkristallografi för att visualisera 3D-strukturen av ett protein kallat ZP3. Detta protein som finns på äggets extracellulära hölje är det som man tror först binder till sperman vid befruktningen. Genom att avslöja grundläggande drag i hur djuräggs ytkikt är uppbyggda och identifiera molekylära faktorer som är inblandade i samspelet med sperma, har Luca Jovine föreslagit att befruktningsproteiner från evolutionärt avlägsna organismer kan vara mer lika än vad man tidigare trott. Genom att utforska strukturen av komplex mellan motsvarande molekyler på könsceller kommer Luca Jovines forskargrupp bidra till kunskapen om mänsklig infertilitet och utveckling av nya typer av målinriktade icke-hormonella preventivmedel.
Kontakt
Tel 070-149 70 14
Mail luca.jovine@ki.se
Webbplats [...]
MATEMATIK: Problem om heltal och biljardspel
Andreas Strömbergsson, född 1973 (38 år), är professor i matematik vid Uppsala universitet.
Huvudämnet för Strömbergssons forskning är talteori, som är den gren av matematiken som rör heltalens egenskaper. Talteoriska frågor är ofta enkla att förklara även för icke-matematiker, men de visar sig inte sällan vara mycket svåra att besvara; flera problem har studerats intensivt i långt mer än hundra år, men är fortfarande olösta. Trots att talteoretiska problem till stor del studeras för sin egen inneboende skönhets skull, har resultat inom talteori flera gånger visat sig ha oförutsedda och viktiga tillämpningar på andra områden, inom och utanför den rena matematiken.
Ofta har framsteg i talteori gjorts med hjälp av metoder från andra grenar av modern matematik. Strömbergssons forskning befinner sig just i gränslandet mellan talteori och flera andra matematiska områden. Några av hans arbeten rör den så kallade periodiska Lorentzgasen, vilket är en klassisk idealiserad modell införd av Hendrik Lorentz 1905 för att beskriva elektroners rörelse i en metall: Man betraktar en stor mängd punktpartiklar som rör sig i ett ”biljardspel” bestående av regelbundet utplacerade, klotformiga hinder. För denna modell har Strömbergsson i samarbete med Jens Marklof gett ett stringent matematiskt bevis för en mikroskopisk transportekvation enbart utifrån de givna mikroskopiska lagarna. Beviset utnyttjar tekniker för speciella typer av dynamiska system med stark koppling till talteori.
Kontakt
Tel 070-207 61 90
Mail astrombe@math.uu.se
Webbplats [...]
MEDICIN: Betydelsen av CAAX-proteiner i cancer och accelererat åldrande
Martin Bergö, född 1970 (41 år), är professor i molekylär medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hans grundvetenskapliga målsättning är att definiera den biokemiska och medicinska betydelsen av så kallade CAAX-proteiner, som finns i alla celler. Under de senaste tio åren har Martin Bergös forskargrupp utvecklat genetiska strategier i möss för att studera hur cellen hanterar dessa proteiner i friska och sjuka individer. En störd hantering av CAAX-proteiner orsakar ett stort antal sjukdomar men forskargruppen fokuserar främst på olika typer av cancer och accelererat åldrande (progeria). I ett projekt har man studerat mekanismer bakom lungcancer och akut leukemi, och även identifierat nya måltavlor för framtida cancerläkemedel. I ett annat projekt har Martin Bergö utvecklat musmodeller för progeria, och utvärderat en ny behandling som nu testas på barn med progeria. Nyligen har gruppen identifierat ett ännu bättre sätt att behandla progeria som nu utvärderas i mössen.
Martin Bergös forskning har stor klinisk betydelse eftersom många läkemedel påverkar CAAX-proteinerna, direkt eller indirekt. Statiner och bisfosfonater, t.ex., är mycket vanliga läkemedel mot högt kolesterol och benskörhet, och här kommer Bergös forskning att förändra vår uppfattning om mekanismerna bakom både effekter och biverkningar. Gruppen studerar också CAAX-proteinernas roll i hjärtmuskelsjukdomar, åderförkalkning och ledgångsreumatism.
Kontakt
Mail 0733-12 22 24
Mail martin.bergo@gu.se
Webbplats
Webbplats
[...]
Pristagare 2011
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Molekylära mekanismer bakom cancerutveckling
Jussi Taipale, född 1968 (42 år), är professor i medicinsk systembiologi vid Karolinska Institutet.
Han utnyttjar systembiologi och genomik (kunskapen om arvsmassans uppbyggnad och funktion) för att studera 1) varför det krävs ett så stort antal gener för cancerutveckling, 2) varför olika typer av gener är muterade vid olika former av cancer, och 3) vad som är gemensamt för all cancerutveckling. Taipales forskargrupp ämnar främst att med hjälp av funktionsgenomik och RNA-interferens (RNAi) identifiera alla gener som är nödvändiga för celldelning.
Utifrån detta kommer de att med systembiologiska metoder identifiera målgener för onkogener (arvsanlag som har förmåga att omvandla en cell till en cancercell) samt identifiera de DNA-sekvenser uppströms eller nedströms om målgenerna som behövs för att reglera gener och celltillväxt. Jussi Taipales forskargrupp studerar bland annat tjocktarmscancer, prostatacancer, hudcancer och bröstcancer.
Kontakt
Tel 08-585 86 895
Mail jussi.taipale@ki.se
Webbplats [...]
FYSIK: Organiska solceller för morgondagens bärbara elektronik
Ellen Moons, född 1966 (44 år) är docent i materialfysik vid Karlstads universitet.
Hennes forskning handlar om molekylära halvledande material för optoelektronik, med tillämpning i lysdioder och i solceller. Sådana material tillverkas i tunna skikt av elektriskt ledande polymerer och molekyler genom att en lösning av komponenterna sprids ut på ett fast, roterande, underlag, så kallad spin-coating. En komplex struktur av domäner i skiktet bildas på grund av att komponenterna fasseparerar när lösningsmedlet avdunstar. Målet är att kunna kontrollera fasseparationen så att molekylernas fördelning i skiktet, den så kallade morfologin, kan varieras på ett förutsägbart sätt som är fördelaktigt för solcellens elektriska prestanda. Morfologin i skiktet undersöks med hjälp av moderna metoder som atomkraftmikroskopi och röntgenabsorptionsspektroskopi.
Dagens kiselbaserade solceller är dyra eftersom tillverkningsprocessen är tidskrävande. Tunna kiselskivor är spröda, vilket gör att de inte är integrerbara med flexibla ytor. Därför utvecklas mjuka solceller gjorda av organiska föreningar. I laboratorier världen över undersöks nya materialkombinationer för att göra effektiva, lätta, och hållbara organiska solceller som kan massproduceras. Modern informations- och kommunikationsteknik kräver mobila instrument med integrerad strömförsörjning. Organisk optoelektronik i kombination med små kraftfulla batterier möjliggör en utveckling av nya produkter.
Kontakt
Tel 0708-66 02 09
Mail ellen.moons@kau.se
Webbplats [...]
KEMI: Datorberäkningar förklarar katalytiska processer
Fahmi Himo, född 1973 (37 år), är professor i kvantkemi vid Stockholms universitet och är verksam vid Institutionen för organisk kemi.
Hans forskning är inriktad mot utveckling och tillämpning av kvantkemiska modeller för att studera både enzymatisk och homogen katalys. Kvantkemiska beräkningar har under senare år fått allt större betydelse för förståelsen av katalytiska processer inom både kemi och biologi. De viktigaste anledningarna till detta är dels den enorma utvecklingen på datorsidan men också framtagandet av nya teoretiska redskap, framförallt så kallade täthetsfunktionalsmetoder (DFT från engelskans Density Functional Theory). Dessa metoder gör det möjligt att med hög noggrannhet studera mycket större system jämfört med traditionella metoder. Under de senaste tio åren har Himo framgångrikt använt sig av dessa metoder för att studera hur enzymer fungerar på atomnivå.
Genom systematiska undersökningar har han och hans forskargrupp utvecklat och förfinat denna metodologi, vilket har möjliggjort studiet av ett stort antal enzymer tillhörande flera olika enzymfamiljer. Detaljerade reaktionsmekanismer har tagits fram och många obesvarade frågor har kunnat lösas. En annan del av Himos forskning handlar om att studera homogen katalys. Ett flertal reaktioner som katalyseras av både organiska molekyler och metallkomplex har undersökts och kunskap om både reaktivitet och selektivitet har utvecklats. Himos forskning är alltså fokuserad på grundläggande reaktionsmekanismer, men förståelsen av dessa processer kan ha många praktiska tillämpningar. Många läkemedel, till exempel, fungerar genom att blockera vissa enzymer och om man förstår i detalj hur dessa enzymer katalyserar sina reaktioner kan man i förlängningen skapa nya förbättrade läkemedel. På motsvarande sätt kan detaljerad kunskap om mekanismer för organiska reaktioner leda till optimering av dessa samt till att hitta nya katalysatorer för industriell användning.
Kontakt
Tel 08-16 10 94
Mail himo@organ.su.se
Webbplats [...]
MATEMATIK: Matematiska problem inom kosmologin
Hans Ringström, född 1972 (38 år), är akademiforskare i matematik och docent i matematik vid Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.
Ringströms forskning kretsar kring matematiska problem som uppstår vid studiet av Einsteins allmänna relativitetsteori, speciellt kosmologi. Ett grundantagande i modern kosmologi är den så kallade kosmologiska principen, att rummet är homogent och isotropt; med andra ord, i ett givet ögonblick i tiden ser man ingen skillnad mellan olika punkter i rummet (homogenitet) och inte heller mellan olika riktningar (isotropi). Om man gör dessa antaganden leds man till standardmodellerna av universum. Dessa börjar med en big bang för att sedan expandera för evigt eller kollapsa igen. Eftersom de starka antagandena strikt taget inte är korrekta är det av intresse att analysera vad som händer om man släpper på dem. Får man en big bang med godtyckligt starka gravitationsfält?
En relaterad fråga gäller ovan nämnda modellers stabilitet. Man kan betrakta Einsteins ekvationer som ett begynnelsevärdesproblem, och frågan är vad som händer om man tar ett initialt tillstånd motsvarande en standardmodell och stör det lite grand; blir den resulterande rumstiden ungefär likadan? Ytterligare en fråga av intresse gäller universums globala form. Homogenitets- och isotropiantagandena leder till starka begränsningar, men vad begränsningarna blir om man enbart kräver att universum är nästan homogenet och isotropt är allt annat än klart.
Kontakt
Tel 070-665 84 31
Mail hansr@kth.se
Webbplats [...]
MEDICIN: Hur kan man förbättra arbetsminnet?
Torkel Klingberg, född 1967 (44 år) är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Hans forskning rör hur hjärnan mognar under barndomen och hur den formas av erfarenhet och träning. En forskningslinje handlar om hur arbetsminne kan tränas genom datoriserad träning, något man tidigare inte trodde var möjligt. I en serie studier har hans forskargrupp dokumenterat de psykologiska effekterna av träning, liksom vad som händer i hjärnan. Resultaten har rönt stort intresse internationellt och gett upphov till forskning kring träning av kognitiva effekter, och studier om just träning av arbetsminnet pågår nu vid ett stort antal universitet världen över.
Metoden har också översatts till klinisk praktik som metod för att förbättra arbetsminne och uppmärksamhet hos barn med nedsatt arbetsminne, bland annat barn med ADHD. Torkel Klingberg har också forskat kring hur mognaden av grå och vit substans i hjärnan är kopplad till utveckling av olika kognitiva funktioner under barndomen. Han leder just nu ett stort projekt för att kartlägga kopplingen mellan gener, miljö och hjärnans utveckling hos barn och hur detta påverkar arbetsminne och skolfärdigheter.
Kontakt
Tel 08-524 863 59
Mail torkel.klingberg@ki.se
Webbplats [...]
Pristagare 2010
MOLEKYLÄR BIOLOGI: Biokemi med den levande cellen som provrör
Johan Elf, född 1975 (34 år), är akademiforskare i kemi och docent i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet.
Han leder en forskningsgrupp i molekylär systembiologi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. Johan Elfs forskning är inriktad på att klargöra hur biokemiska processer i cellerna kan förstås genom att kombinera matematiska modeller, simuleringar och experiment på enskilda bakterieceller. Elf har tidigare utvecklat teoretiska modeller för genreglering och den kemiska dynamiken inne i cellerna. Han har framgångsrikt utvecklat matematiska metoder för att analysera slumpmässigheten i cellens kontrollsystem och datoralgoritmer för att simulera biokemiska reaktioner där man även tar hänsyn till cellens geometri. Till exempel har han visat hur den genetiska informationen i RNA avkodas olika beroende på vilken miljö de växer i, och hur vissa antibiotika kan påverka genetiskt identiska bakterier på olika sätt beroende på hur de sätts in.
På senare tid har Elf arbetat med att utveckla optiska experimentella metoder för att kunna mäta genreglering i enskilda bakterieceller med hög tidsupplösning. Sådana metoder var nödvändiga för att testa specifika teoretiska förutsägelser om koordinerad reglering av olika gener i enskilda celler. De nya mikroskopimetoderna möjliggjorde de första direkta mätningarna av hur fort DNA-bindande proteiner hittar rätt på kromosomerna, vilket ledde till att den etablerade teorin för hur detta går till behövde revideras. Just nu pågår ett flertal projekt i Elf’s laboratorium som kombinerar helt nya metoder för att följa hur enskilda proteinmolekyler rör sig i levande celler med specialskrivna datorprogram som simulerar cellens fysikaliska kemi. Det största projektet syftar till att förstå genreglering av enskilda molekyler i levande bakterier.
Kontakt
Tel 018-471 46 78 (kopplas till mobil)
Mail johan.elf@icm.uu.se
Webbplats [...]
FYSIK: Slumpmässiga mönster hos regnmoln och planeter
Bernhard Mehlig, född 1964 (45 år) är professor i komplexa system vid Göteborgs universitet.
Mehligs forskning bidrar till förståelsen för de grundläggande mekanismer som styr till synes slumpmässiga processer i naturen. Särskild framgång har uppnåtts genom att klassificera och systematiskt beskriva det slumpmässiga beteendet som kan uppstå för relativt enkla matematiska modeller. Beteendet visar sig ha stora likheter med det som uppstår för mer komplicerade beräkningar och denna likhet har hjälpt oss förstå grundläggande egenskaper hos ett stort antal fysikaliska problem. Detta tillvägagångssätt fungerar för en stor mängd fysikaliska system som styrs såväl genom klassiska som kvantmekaniska lagar. Under senare tid har Bernhard Mehlig försökt förstå rörelserna hos små partiklar som svävar i turbulent luft, som till exempel små vattendroppar i ett regnmoln. Man tror att turbulens kan orsaka plötslig nederbörd genom att underlätta kollisioner mellan och sammansmältning av små vattendroppar. En modell av denna process har nyligen tagits fram tillsammans med kollegor i England och Sverige.
Resultaten visar hur bildandet av så kallade kaustikor i den oregelbundna rörelsen hos regndropparna kan öka kollisionsfrekvensen avsevärt. Matematiska likheter finns med de ljusmönster man på en solig dag kan se på botten av en simbassäng. Allra senast har Mehlig och hans forskargrupp studerat empiriskt observerade mönster av genetiska variationer hos biologiska populationer av en viss art marina sniglar. Dessa mönster kan analyseras i termer av de genuppsättningar som förenklat kan beskrivas av slumpmässig parning och mutering inom populationerna. Mönstren verkar vara besläktade just med rörelsen hos vattendroppar i ett regnmoln.
Kontakt
Tel 0760-90 76 97
Mail bernhard.mehlig@physics.gu.se
Webbplats [...]
KEMI: Molekyler för framtidens IT
Yi Luo, född 1965 (45 år) är professor i teoretisk kemi vid Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.
Hans forskning är inriktad mot utveckling av moderna beräkningsmetoder för att studera gensvaret hos enskilda molekyler under påverkan av elektromagnetiska fält. Under de senaste tio åren har Yi Luo utvecklat en teoretisk ”verktygslåda” för systematisk undersökning av elektrontransport i molekyler. Detta är grunden för så kallad molekylär elektronik som syftar till att använda molekyler som grundelement för elektroniska kretsar i framtida informationsbehandling. Hans metoder gör det möjligt att studera molekylär elektronik ur flera avseenden. Exempelvis har han exakt fastställt en optimal molekylstruktur och geometrisk kontakt mellan molekyl och elektrod i en fungerande molekylär enhet. Luo har vidare kunnat beskriva det statistiska beteendet av molekylär ledningsförmåga och av molekylära likriktare och strömbrytare.
Alla dessa uppgifter är ytterst användbara för att förstå och att optimera prestandan av enstaka molekylära elektroniska kretsar. Parallellt med detta har han också genomfört nyskapande studier inom området molekylär fotonik, och systematiskt undersökt möjligheterna att använda så kallade icke-linjära molekylära material för ett antal olika tillämpningar, såsom optisk kommunikation, solenergi och bio-avbildning (att genom avbildning studera friska och sjuka organ, vävnader och celler). Han har också gjort viktiga insatser i utvecklandet av mjukröntgenspektroskopi som en teknik för att karaktärisera molekylära material.
Kontakt
Tel 08-553 784 14
Mail luo@kth.se
Webbplats [...]
MATEMATIK: Kvantkaos är (inte) granne med kvantmekanik
Pär Kurlberg, född 1969 (40 år), är professor i matematik vid Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.
Kurlbergs forskning kretsar kring arbeten inom talteori med anknytning till matematisk fysik och dynamik, speciellt studiet av så kallat kvantkaos. Den centrala frågeställningen inom kvantkaos är att förklara sambandet mellan klassiskt kaos och kvantmekanik. I ett kaotiskt system blir små skillnader i begynnelsevillkor snabbt förstärkta, vilket omöjliggör förutsägelser långt fram i tiden. I kvantmekanikens våglika värld blir däremot partikelbanor ”utsmetade”, vilket verkar utesluta den mycket komplicerade bilden av tätt sammanflätade men divergenta banor som kännetecknar kaos. En grundläggande fråga är hur kaos kan ”skapas” i ett universum som i grunden är kvantmekaniskt. Ett exempel på ett kaotiskt system är en punktformad boll som rör sig friktionsfritt på ett stadiumformat biljardbord. För nästan alla val av startpunkt och riktning kommer bollen att ”ha närmat sig alla punkter från alla håll”, så kallad ergodisk rörelse. En kvantmekanisk motsvarighet till ergodicitet är att stationära tillstånd är likformigt fördelade.
Vid numeriska experiment har man emellertid funnit kvantärr, att vissa stationära tillstånd koncentrerar sig längs slutna banor. Finns dessa ärr vid godtyckligt stora energier? För allmänna kaotiska system verkar frågan svår att besvara, men i vissa fall kan talteoretiska metoder användas; för så kallade CAT maps har ärrbildning uteslutits för desymmetriserade stationära tillstånd – ett av de första rigorösa resultaten inom området. På lite längre sikt kan forskningsresultat inom kvantkaos få tillämpning inom mikroelektroniken och torde därför vara av intresse för dator- och kommunikationsindustrin.
Kontakt
Tel 070-794 99 67
Mail kurlberg@math.kth.se
Webbplats [...]
MEDICIN: Tarmen har många svar
William Agace, född 1967 (42 år) är professor i experimentell medicinsk vetenskap och chef för avdelningen för immunologi vid Biomedicinskt centrum, Lunds universitet.
Hans forskning är huvudsakligen inriktad på slemhinnornas immunologi och mer specifikt på att öka förståelsen kring de komplexa mekanismer som reglerar tarmens immunsvar. Tarmens slemhinna utgör kroppens största kontaktyta mot den yttre miljön och utsätts kontinuerligt för ämnen och strukturer som vi får i oss genom vår mat och från tarmens bakterieflora. Under normala förhållanden utvecklar tarmens immunsystem tolerans för dessa ofarliga ämnen och strukturer, samtidigt som immunsystemet kan generera ett ändamålsenligt försvar mot de många sjukdomsalstrande virus, parasiter och bakterier som kan infektera tarmen. Men inte ens tarmen är perfekt utan det förekommer även att dess immunförsvar överreagerar vilket kan bidra till en rad tarmsjukdomar såsom Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, celiaki (glutenintolerans) och annan födoämnesöverkänslighet samt till olika inflammatoriska problem annorstädes (t.ex. i leder, hud och ögon).
Agaces forskning är fokuserad på att förstå de underliggande mekanismerna som reglerar tarmens immunsvar. Agaces grupp har bidragit till att identifiera några av de centrala molekylära signalvägarna som styr rekryteringen av lymfocyter (en typ av vita blodkroppar) till tarmens slemhinna. Flera av dessa signalvägar är nu huvudkandidater i pågående kliniska läkemedelsprövningar för behandling av tarmsjukdomar. På senare år har hans grupp varit betydelsefull i karakteriseringen av så kallade dendritiska celler (en grupp av immunceller med nyckelfunktioner i kroppens immunsvar) som anses styra aktiveringen av lymfocyter i mjälten och lymfkörtlar, samt lymfocyternas efterföljande transport till slemhinnan. Hans forskning ger ökad kunskap om ifall dessa celler kan leda fram till nya målstyrda behandlingsalternativ mot inflammatoriska tarmsjukdomar, samt till förbättrade möjligheter att utveckla vaccin för att stärka slemhinnors immunsvar.
Kontakt
Tel 0705-22 14 66
Mail william.agace@med.lu.se
Webbplats [...]
| Molekylär biologi |
| 2009 Prof. Karl Ekwall, Karolinska Inst. & Södertörns högsk., f. 1967 |
| 2008 Prof. Stefan Thor, Linköpings universitet, f. 1964 |
| 2007 Prof. Christos Samakovlis, Stockholms univ., f 1962 |
| 2006 Prof. Johan Ericson, Karolinska Institutet., f. 1965 |
| 2005 Prof. Siv Andersson, Uppsala Universitet, f. 1959 |
| 2004 Doc. Elisabeth Sauer-Eriksson, Umeå universitet f 1960 |
| 2003 Prof. Thomas Nyström, Göteborgs universitet,f.1960 |
| 2002 Prof. Jonas Frisén, Karolinska institut, f.1967 |
| 2001 Prof. Helena Edlund, Umeå univ., f. 1960 |
| 1999 Doc. Thomas Perlmann, Karolinska inst., f 1959 |
| 1998 Prof. Carlos Ibáñez, Karolinska inst., f. 1960 |
| 1997 Prof. Christer Betsholtz, Göteborgs univ., f. 1959 |
| 1996 Doc. Dan Hultmark, Stockholms univ., f. 1949 |
| 1995 Prof. Bernt-Eric Uhlin, Umeå univ., f. 1950 |
| 1994 Prof. Klas Kärre, Karolinska inst., f. 1954 |
| 1993 Prof. Alwyn Jones, Uppsala univ., f. 1947 |
| 1992 Prof. Thomas Edlund, Umeå univ., f. 1951 |
| 1991 Prof. Björn Vennström, Karolinska inst., f. 1948 |
| Fysik |
| 2009 Prof. Mikael Käll, Chalmers tekniska högskola, f. 1963 |
| 2008 Prof. Ulf Danielsson, Uppsala universitet, f. 1964 |
| 2007 Prof. Igor Abrikosov, Linköpings universitet, f. 1965 |
| 2006 Doc.Måns Henningson, Chalmers tekn. högsk., f. 1964 |
| 2005 Prof. Eva Lindroth, Stockholms univ., f. 1960 |
| 2004 Ariel Gobar, Stockholms univ., f 1962 |
| 2003 Fredrik Laurell, Kungl.tekn.högsk., f 1957 |
| 2002 Prof. Olle Eriksson, Uppsala univ.,f.1961 |
| 2000 Prof. Eleanor Campbell, Göteborgs univ., f. 1960 |
| 1999 Prof. Per Delsing, Chalmers tekn. högsk., f.1959 |
| 1998 Prof. Anne l'Huiller, Lunds univ., f 1958 |
| 1997 Doc Olle Inganäs, Linköpings univ., f 1951 |
| 1996 Doc. Mats Larsson, Kungl.tekn. högsk., f 1953 |
| 1995 Doc. Pär Omling, Lunds univ., f. 1955 |
| 1994 Prof. Antti Niemi, Uppsala univ., f. 1956 |
| 1993 Prof. Claes Fransson, Stockholms univ., f.1951 |
| 1992 Prof. Joseph Nordgren, Uppsala univ., f. 1947 |
| 1991 Doc. Carsten Peterson, Lund univ., f 1945 |
| Kemi |
| 2009 Prof. Pernilla Wittung-Stafshede, Umeå univ., 1968 |
| 2008 Prof. Xiaodong Zou, Stockholms universitet, f. 1964 |
| 2007 Prof. Mikael Akke, Lunds universitet, f. 1961 |
| 2006 Bitr.prof. Claes Gustafsson, Karolinska inst., f. 1966 |
| 2005 Prof. Magnus Berggren, Linköpings univ., f. 1968 |
| 2004 Prof. Owe Orwar, Chalmers tekn. högsk., f.1964 |
| 2003 Prof. Mikael Oliveberg, Umeå universitet, f. 1963 |
| 2002 Prof. Lars Kloo, Kungl.tekn. högsk., f. 1962 |
| 2001 Prof. Pär Nordlundh, Stockholms univ., f.1958 |
| 2000 Prof. Jan Kihlberg, Umeå univ.,f. 1957 |
| 1998 Prof. Christina Moberg, Kungl. tekn. högsk., f 1947 |
| 1997 Prof. Sven Lidin, Stockholms univ., f. 1961 |
| 1996 Lektor Malcom Levitt, Stockholms univ., f. 1957 |
| 1995 Prof. Gunnar von Heijne, Stockholms univ., f. 1951 |
| 1994 Prof. Håkan Wennerström, Lunds univ., f.1945 |
| 1993 Prof. Mathias Uhlén, Kungl. tekn. högksk., f.1954 |
| 1992 Prof. Bengt Nordén, Chalmers tekn. högsk., f 1945 |
| 1991 Prof. Bertil Andersson, Stockholms univ., f 1948 |
| Matematik |
| 2009 Prof. Ola Hössjer, Stockholms universitet, f. 1964 |
| 2008 Prof. Tobias Ekholm, Uppsala universitet, f. 1970 |
| 2007 Prof. Carel Faber, Kungliga Tekniska högskolan, f.1962 |
| 2006 Prof. Olle Häggström, Chalmers tekn. högsk., f. 1967 |
| 2005 Prof. Adrian Constantin, Lunds univ., f.1970 |
| 2004 Prof. Jeffrey Steiff, Chalmers tekn. högsk., f 1960 |
| 2003 Prof. Sergei Merkulov, Stockholms universitet, f.1958 |
| 2002 Prof. Kurt Johansson, Kungl. tekn. högsk., f. 1961 |
| 2001 Prof. Mikael Passare, Stockholms univ., f. 1959 |
| 2000 Prof. Håkan Hedenmalm, Lunds univ., f. 1961 |
| 1999 Prof. Johan Håstad, Kungl. tekn. högsk., f. 1960 |
| 1998 Prof. Oleg Viro, Uppsala univ., f. 1948 |
| 1997 Prof. Dennis Hejhal, Uppsala univ., f. 1948 |
| 1996 Prof. Anders Björner, Kungl. tekn. högsk., f. 1947 |
| 1995 Doc. Bo Berndtsson, Chalmers tekn. högsk., f. 1950 |
| 1994 Prof. Torsten Ekedahl, Stockholms univ., f. 1955 |
| 1992 Prof. Svante Janson, Uppsala univ., f. 1955 |
| 1991 Prof. Arne Meurman, Lunds univ., f. 1956 |
| Medicin |
| 2009 Docent Klas Kullander, Uppsala universitet, f. 1966 |
| 2008 Prof. Marie Wahren-Herlenius, Karolinska Institutet, f. 1967 |
| 2007 Prof. Lars Nyberg, Umeå universitet, f. 1966 |
| 2006 Prof. Catharina Larsson, Karolinska inst., f 1961 |
| 2005 Prof. Stein Eirik Jacobsen, Lunds univ., f. 1961 |
| 2004 Prof Jan Borén, Sahlgrenska univssjukh., f 1964 |
| 2003 Prof. Patrik Rorsman, Lunds universitet, f. 1959 |
| 2002 Prof. Nils-Göran Larsson, Karolinska inst., f. 1960 |
| 2001 Prof. Reinhard Fässler, Lunds univ., f. 1956 |
| 2000 Prof. Patrik Ernfors, Karolinska inst., f. 1964 |
| 1999 Prof. Göran Akusjärvi, Uppsala univ., f. 1953 |
| 1998 Prof. Lena Claesson-Welsh, Uppsala univ., f. 1956 |
| 1997 Prof. Lars Björck, Lunds univ., f. 1949 |
| 1996 Prof. Roland Johansson, Umeå univ., f. 1950 |
| 1995 Prof. Björn Dahlbäck, Lunds univ., f. 1953 |
| 1994 Prof. Rikard Holmdahl, Lunds univ., f. 1953 |
| 1992 Prof. Staffan Normark, Karolinska inst., f. 1945 |
| 1991 Prof. Anders Björklund, Lunds univ., f. 1945 |