Pristagare 2021 KVA

Igor Adameyko

av
fotograf Gustav Mårtensson

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Han studerar hur cellerna väljer väg

Igor Adameyko, född 1980, är senior researcher på Karolinska Institutet och Professor på Medical University of Vienna.

Han får priset för banbrytande studier av nervassocierade multipotenta Schwanncell-prekursorer och deras roll i organogenes Igor Adameyko studerar hur vårt nervsystem bildas och styr utvecklingen i andra delar av kroppen. Hans forskning ger också viktig kunskap om varför vissa celler inte beter sig som de ska, utan istället förvandlas till cancerceller. I vår kropp finns mängder med olika celler med olika uppgifter. Igor Adameykos forskargrupp har intresserat sig för hur stamcellerna utvecklas från tiden i embryot tills de ger upphov till de olika celltyper som bygger upp skilda delar av vår kropp. Det kan handla om tänder, pigmentceller, nervceller och gliaceller i hjärnan. På resan mot ökad specialisering gör cellen olika vägval. Vid olika tillfällen under sin utveckling händer det att vissa celler väljer ”fel väg”. Det kan då resultera i cancer, som den mycket svåra formen av cancer i nervsystemet – neuroblastom. Igor Adameykos forskning kan ge ökad förståelse för både cellernas normala utveckling och vad det är som sker när det går fel. Hittills har de flesta studier utförts på möss, men forskargruppen har också nyligen visat hur de nervassocierade multipotenta cellerna bygger upp binjurarna hos människor och hur det kan ha ett samband med neuroblastom hos barn. Något som ger nya förhoppningar om att hitta bättre behandlingar mot sjukdomen.

Om att ha tilldelats Göran Gustafssonpriset säger Igor Adameyko:

– Jag förväntade mig inte att få det här priset så jag blev väldigt förvånad. Det här kommer att innebära att vi får möjlighet att göra de mer krävande sakerna framöver och kan ta större risker.

Kontakt: 073-712 16 28, igor.adameyko@ki.se

Gonçalo Castelo-Branco

av

fotograf Ulf Sirborn

MEDICIN: Hans forskning kan ge ny behandling mot MS

Gonçalo Castelo-Branco, född 1976, är docent på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet.

Han får priset för sin nyskapande analys av oligodendrocyter och nervcellers myelinisering i hälsa och sjukdom Gonçalo Castelo-Branco är neurobiolog och har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Hans upptäckter har skett genom användning av ny teknik som gör det möjligt att analysera enskilda celler och fastställa den genetiska aktiviteten i var och en av dem. Han forskar om en viss typ av hjärnceller, oligodendrocyter, som producerar fettämnet myelin. Myelinet fungerar som isolering av nervtrådarna och gör så att signalerna i centrala nervsystemet kan färdas mer effektivt. När immunförsvarets vita blodkroppar angriper oligodendrocyterna vid sjukdomen MS tappar de förmågan att producera myelin och nervimpulserna leds inte längre på rätt sätt. Hittills har behandlingar mot MS varit fokuserade på att hämma immunförsvaret. Nu tror Gonçalo Castelo-Brancos forskargrupp att det istället skulle vara möjligt att utveckla behandlingar som stimulerar oligodendrocyternas förmåga att tillverka nytt myelin.

– På senare tid har vi också sett att oligodendrocyterna vid vissa tillfällen får egenskaper som liknar immunceller och detta kan påverka hur immuncellerna agerar vid sjukdomen. Vad det spelar för roll vid MS vet vi inte ännu men vill undersöka i framtiden, säger han.

Kontakt 070-091 59 22, Goncalo.Castelo-Branco@ki.se

Kasper Moth-Poulsen

av

fotograf Oscar Mattsson

KEMI: Han vill utveckla metoder att lagra energin från solen

Kasper Moth-Poulsen, född 1978, är professor vid Chalmers tekniska högskola.

Han får priset för utveckling av molekylära energilagringssystem. Hur vi ska kunna lagra energin från solen är ett av framtidens stora energiproblem. Kasper Moth-Poulsen tror att han har hittat en del av lösningen. Hans grupp med forskare vid Chalmers har bland annat tagit fram en specialdesignad molekyl som kan fånga upp energin från solens strålar och avge den som värme långt senare. Det som händer är att molekylen, när den träffas av solljuset, byter skepnad till en energirik isomer som kan lagras. Genom att använda molekylen i en fönsterfilm kan det bli möjligt att värma upp bostäder och få en behaglig inomhusmiljö dygnet runt. Med hjälp av det system för lagring av solenergi, Most, som forskargruppen utvecklat går det att spara energin i upp till 18 år. Men helt nyligen har de även startat ett nytt projekt för att ta fram ett material som kan både lagra solenergin och absorbera energin från omgivningen, samt avge den som värme. Istället för vätskor kommer de nu att använda sig av fasta ämnen. Materialet ska kunna göra flera saker på samma gång, och förhoppningen är att de två olika systemen ska kunna kombineras i framtiden.

– Att få Göran Gustafssonpriset betyder jättemycket för mig. Det visar att man har gjort något bra, och det är fint att bli uppmärksammad för det, säger Kasper Moth-Poulsen.

 Kontakt:  076-1996855, mkasper@chalmers.se

Johanna Rosén

av

fotograf Anna Nilsen

FYSIK: Hon skapar nya material för att göra världen bättre

Johanna Rosén, född 1975, är professor vid Linköpings universitet

Hon får priset för sin innovativa forskning angående materialdesign och tillverkning av tunna filmer. Hon kombinerar experiment och teori för att förutspå nya stabila materialsystem och skräddarsy elektriska, magnetiska, mekaniska och optiska egenskaper. Johanna Rosén är materialfysiker och arbetar med att ta fram nya material med skräddarsydda egenskaper. Fokus ligger både på hårda material för verktygsindustrin och väldigt tunna material för energitillämpningar, exempelvis batterier och superkondensatorer. Först bygger forskargruppen modeller av materialet i datorn och gör beräkningar för att se om det är stabilt och har lovande egenskaper. Sedan går de ut i labbet och försöker skapa materialet. På senare år har Johanna Rosén arbetat mycket med tvådimensionella material, som MXener. Det handlar om material bestående av bara några få atomlager med unika egenskaper. Målsättningen är att de nya materialen ska kunna användas för att lösa viktiga problem vid framtagningen av läkemedel, vattenrening och avsaltning, miljövänlig energilagring och medicinsk teknik.

– Vi brukar kalla det för tillämpningsinspirerad grundforskning. Det vi vill göra är att förstå materialen och deras egenskaper så att det ska vara möjligt att använda dem för att göra vår omvärld bättre, säger Johanna Rosén som tycker att det känns väldigt ärofyllt att nu kunna sälla sig till skaran av tidigare Göran Gustafssonpristagare.

Kontakt:  073-461 3132, johanna.rosen@liu.se

 

David Rydh

av

MATEMATIK: Han löser problem som betraktats som olösliga

David Rydh, född 1980, är professor i matematik vid KTH.

Han får priset för sina banbrytande resultat om algebraiska stackar.

David Rydh ägnar sig åt algebraisk geometri, ett mycket aktivt och brett fält inom matematiken som även har influenser från andra discipliner som fysik och strängteori. Hans forskningsområde tillhör den del som brukar benämnas moduliteori, ett område som har sin bakgrund i försöken att klassificera en given typ av objekt. Det kan till exempel vara linjer i ett plan, kurvor, ytor eller vektorknippen. Ofta har objekten som klassificeras olika symmetrier och då får modulirummet en mer komplicerad geometrisk struktur som kallas stack. David Rydhs forskning handlar just om moduliproblem och teorin för stackar. Han har visat hur de här objekten faktiskt ser ut och lyckats utveckla verktyg för att lösa moduliproblem som tidigare betraktats som olösliga. En annan viktig del av hans forskning rör birationell geometri av Deligne–Mumford stackar. Det är här frågan om att modifiera stackar på ett kontrollerat sätt för att kunna jämföra snarlika stackar.

– Att få Göran Gustafssonpriset känns väldigt stort. Det gör att jag verkligen kommer att kunna fokusera på min forskning och satsa helhjärtat på den framöver, säger han.

Kontakt: 073-974 06 35, dary@math.kth.se