Taija Mäkinen

Taija Mäkinen. Foto: Mikael Wallerstedt
Taija Mäkinen. Foto: Mikael Wallerstedt
Taija Mäkinen. Foto: Mikael Wallerstedt

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Hon vill bidra med ny kunskap om lymfsystemets mysterier

Taija Mäkinen, född 1974, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet

Hon får priset för sina molekylära studier av den lymfatiska ledningsvävnadens tillväxt och funktion.

Taija Mäkinen studerar hur lymfkärl bildas med hjälp av avancerade genetiska musmodeller, något som även ger insikter om hur lymfkärl i människan fungerar. Lymfsystemet fyller en viktig funktion i kroppen men trots det finns det fortfarande luckor i vår kunskap om dess biologi.

– Jämfört med forskning om blodkärlen så har forskningen om lymfkärlen halkat efter. Det finns mycket som ännu inte är känt om lymfsystemet och dess koppling till olika former av sjukdomar. Men de senaste 15 åren har det gått snabbt framåt, berättar hon.

En av lymfsystemets uppgifter är att leda bort vätska från vävnaderna tillbaka till blodet. Om det inte fungerar som det ska kan det leda till lymfödem, en livslång sjukdom som saknar effektiv behandling. Försämrad funktion av lymfsystemet spelar även en roll vid fetma, hjärt- och kärlsjukdomar samt autoimmuna sjukdomar. Lymfkärlen kan dessutom medverka vid spridningen av cancer. 

– Vår forskning handlar om att försöka förstå grundläggande mekanismer som reglerar tillväxten av lymfkärl samt att se vilken roll lymfsystemet spelar för olika slags sjukdomar, säger Taija Mäkinen som är stolt och glad över att nu ha tilldelats Göran Gustafssonpriset.

Kontakt: 018-471 41 51, taija.makinen@igp.uu.se

Yaowen Wu

Yaowen Wu, Foto: Mattias Pettersson

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Molekylära bilder av enskilda celler.

Yaowen Wu, född 1980, är professor i biokemi vid Umeå universitet.

Han får priset för sina innovativa molekylära studier av intracellulär transport och autofagi.

För att förstå livets mekanismer är förmågan att visualisera och störa biologiska processer viktig. Yaowen Wu undersöker olika biologiska processer med hjälp av kemiska verktyg som ger unika möjligheter att titta närmare på den underliggande biologin eller skapa nya funktioner. Han har utvecklat helt nya sådana kemiska verktyg, som så kallad proteinkemisk modifiering, kemisk och kemo-optogenetik. Med hjälp av dessa har han sedan studerat mekanismerna kring membrantransport och autofagi.

Autofagi är en process för nedbrytning och återvinning av cellens utslitna beståndsdelar. Så kallade autofagosomer samlar upp det skräp som bildas när olika komponenter som proteiner och organeller i levande celler skadas. Detta bryts sedan ned och återvinns.

När det uppkommer störningar i autofagi kan det bidra till sjukdomar som cancer, Parkinson, alzheimer och infektion. En målsättning är därför att förstå varför störningarna uppkommer och hitta möjligheter att påverka dem.

– I min forskning framöver kommer jag bland annat att fortsätta belysa de mekanismer som styr hur autofagosomer bildas. Jag kommer också att vidareutveckla de kemiska och kemo-optogenetiska verktyg som gör det möjligt att manipulera processer i cellen med allt större precision. Förhoppningen är att detta ska leda till nya upptäckter av biologiska mekanismer och nya strategier för diagnostik och behandling, säger Yaowen Wu.

Kontakt:

Epost yaowen.wu@umu.se

Tel 090-786 55 31

Webbplats

www.umu.se/personal/yaowen-wu/

Rickard Sandberg

Rickard Sandberg Foto: Ulf Sirborn

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Molekylära bilder av enskilda celler

Rickard Sandberg, född 1977, är professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet.

Han får priset för sina innovativa studier av genuttryck i enskilda celler.

Rickard Sandberg har utvecklat banbrytande metodik för att avläsa geners aktivitet i enskilda celler och använt tekniken till att undersöka hur vår arvsmassa regleras. Våra vävnader består av många olika typer av celler som växelverkar med varandra på intrikata sätt för att utföra olika funktioner. Tidigare metoder som studerat geners aktivitet har varit begränsade till medelvärden över tusentals olika typer av celler i vävnader. Rickard Sandberg har utvecklat metodik som möjliggör att vävnader analyseras på nivån av enskilda celler, vilket har lett till stora nya insikter om människokroppens celltyper i friska och sjuka tillstånd. Rickards forskning fokuserar på att förstå de molekylära processer som reglerar människans arvsmassa genom att studera storskaliga genetiska aktivitetsmönster över många typer av enskilda celler. Han vill mer specifikt påvisa hur ofta en gen är aktiv och hur många RNA-molekyler som produceras vid varje aktivt tillfälle, och slutligen komma underfund med hur dessa processer är kodade i vår arvsmassa. En förståelse för vår arvsmassas egna reglersystem skulle ge oss viktiga insikter om vilken variation som den genererar inom och mellan celler, samt om dessa kan påverka mera komplexa fenotyper. Det skulle även öppna upp för förbättrad förmåga att konstruera syntetiska genetiska kretsar inom bioteknologi.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost rickard.sandberg@ki.se

Tel 08-524 839 86, 070-271 98 77

Webbplats

https://ki.se/people/ricsan

Petter Brodin

Petter Brodin. Foto: Ulf Sirborn

MEDICIN: Han vill veta hur immunförsvaret utvecklas hos nyfödda

Petter Brodin, född 1982, är docent i immunologi vid Karolinska Institutet.

Han får priset för sin banbrytande analys av det humana immunsystemets tidiga utveckling.

Petter Brodin är en forskande barnläkare som har utvecklat en ny teknik för att analysera mycket små blodvolymer från nyfödda barn. Födseln och den första tiden i livet tros vara särskilt betydelsefull för utvecklingen av immunsystemet. Petter Brodin jämför i sina analyser mönster mellan barn som föds med kejsarsnitt eller vaginal förlossning, barn som ammar eller föds upp med ersättning, och hos barn med olika bakteriesammansättning i tarmen. Med bättre kunskap är förhoppningen att i framtiden kunna förhindra att barnen utvecklar allergier och autoimmuna samt inflammatoriska sjukdomar. Att förekomsten av dessa sjukdomar ökar i den industrialiserade delen av världen är något som fortfarande förbryllar forskarna.

– Vårt mål är att optimera utvecklingen hos alla barn och hitta vad som är en hälsosam start för dem. Det finns många epidemiologiska studier som pekar på att det är något som inte är helt optimalt i dag i vårt omhändertagande av nyfödda som påverkar utvecklingen av deras immunförsvar negativt.

Hittills har studier gjorts på ett hundratal barn, men med hjälp av bland annat forskningsanslaget från Göran Gustafssonpriset kommer det att vara möjligt att utöka verksamheten.

– Det här stödet kommer att hjälpa oss att komma vidare med vår forskning, säger Petter Brodin.

Kontakt 08-524 813 96, petter.brodin@ki.se

Kristian Pietras

Kristian Pietras, Foto Erik Thor

MEDICIN: Han avlyssnar cellernas kommunikation

Kristian Pietras, född 1974, är professor i molekylär medicin vid Lunds universitet.

Han får priset för genombrytande analys av den cancerassocierade mikromiljön och dess roll i tumörutveckling.

Kristian Pietras och hans forskargrupp söker grundläggande kunskap om de olika celler som tillsammans utgör en tumör och hur de kommunicerar med varandra och omkringliggande vävnad. Studier har nämligen visat att tumörcellers kommunikation med bland annat bindvävs- och blodkärlsceller spelar en viktig roll för cancerns utveckling och spridning.

– Vi vill försöka förstå arkitekturen i och runt en tumör, avlyssna den kommunikation som pågår och om möjligt bryta den kommunikation som gör att tumören växer, sprider sig eller motstår behandling, säger Kristian Pietras.

De har bland annat identifierat olika former av bindväv som ibland bildas i och runt tumören. Patienter med bröstcancer som har vissa av dessa bindvävstyper har visat sig ha sämre prognos än andra. Nyligen beskrev forskarna i Lund upptäckten av en tillväxtfaktor som förmedlar information mellan tumör- och bindvävsceller i brösttumörer. I förlängningen kan det leda till utveckling av nya läkemedel som gör att svårbehandlade tumörformer svarar på vanlig hormonterapi.

– Vi är inte fokuserade på en viss slags cancer utan det handlar i hög grad om grundforskning på cellnivå. Vi försöker dock att snabbt föra över våra resultat till kliniken så att de kan komma till nytta för patienterna, säger Kristian Pietras.

Kontakt:
Epost kristian.pietras@med.lu.se

Tel 070-920 97 09

Webbplats

www.madforcancer.lu.se/kristian-pietras

Yenan Bryceson

Yenan Bryceson Foto: Petter Woll

MEDICIN: Forskning som kan rädda liv

Yenan Bryceson, född 1976, är forskare vid Karolinska Institutet.

Han får priset för sina framstående studier av cytotoxiska lymfocyter, deras reglering och funktion vid hälsa och sjukdom.

Yenan Bryceson, forskare vid Karolinska Institutet, studerar hur immunförsvaret känner igen infekterade och maligna celler och hur medfödda immunbrister kan orsaka livshotande sjukdomar. Bryceson har utvecklat ett blodtest för att screena patienter med misstänkt immunbrist och ett genetisk test för att screena nyfödda barn för den allvarligaste sjukdomsorsakande mutationen i Sverige. Ambitionen är att testet ska ingå i PKU-provet, som tas på alla nyfödda barn i Sverige för att hitta medfödda sjukdomar där tidig behandling är avgörande för hur barnen ska klara sig. Medfödda defekter som påverkar funktioner hos immunförsvarets lymfocyter, så kallade cytotoxiska lymfocyter, ger upphov till svår, ofta livshotande, sjukdom hos nyfödda. Dessa sjukdomar liknar cancersjukdomar i det att patienterna drabbas av en icke-kontrollerad tillväxt av immunceller, främst T-lymfocyter och makrofager. Tillstånden kan med blandad framgång hållas i schack med läkemedel som steroider och cytostatika, och i vissa fall behandlas med så kallad hematopoetisk stamcellstransplantation. Behandlingarna orsakar inte sällan komplikationer. Baserat på ny kunskap om cytotoxiska lymfocyters aktivering och funktion har Yenan Bryceson inlett ett projekt för att i detalj kartlägga immunbristsjukdomar. Syfte är att ta fram förfinad diagnostik samt nya laboratorieparametrar som bättre kan vägleda behandlingsval vid immunbristsjukdom.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost yenan.bryceson@ki.se

Tel 070-443 19 44

Webbplats

https://ki.se/people/yenbry

David Drew

David Drew. Foto: Magnus Bergström

David Drew. Foto: Magnus Bergström
David Drew. Foto: Magnus Bergström

KEMI: Hårt arbetande proteiner spelar roll för celldöd och sjukdom

David Drew, född 1976, är docent i biokemi vid Stockholms universitet.

Han får priset för studier av struktur och funktion hos membranproteiner som transporterar lågmolekylära ämnen över cellmembran.

David Drew studerar hur transporten av små molekyler i form av glukos och fruktos sker in i och ut ur den mänskliga cellen. Cellen kan liknas vid en liten miniatyrfabrik. Där arbetar bland annat transportörproteiner hårt för att upprätthålla en slags jämvikt, den så kallade ”homeostasen”. När jämvikten sätts ur spel kan konsekvensen bli celldöd och sjukdom. David Drews forskning syftar till att ta reda på vad som händer på atomnivå och hur växlarna som reglerar dessa transportmaskiner för små molekyler fungerar.

– Vi försöker förstå hur vår kropp tar upp näringsämnen och hur transporten av små molekyler sker. Det här är grundforskning utifrån en grundläggande utgångspunkt. Men med större kunskap om hur processen går till kan det i framtiden även bli möjligt att utveckla nya läkemedel.

– Att få Göran Gustafssonpriset känns som en stor ära för mig och det är väldigt roligt att mitt arbete uppmärksammas på det här sättet.

 

Kontakt:  072-146 27 44, ddrew@dbb.su.se

Björn Högberg

Björn Högberg, Foto: Ulf Sirborn

KEMI: DNA-origami är som ett självbyggande lego

Björn Högberg, född 1975, är professor i molekylära systems biofysik vid Karolinska Institutet.

Han får priset för utveckling av nya metoder och tillämpningar inom DNA-origami.

DNA-origami handlar om att designa små strukturer liknande de som finns inne i kroppen för att sedan kunna studera dem. Först byggs en modell i datorn som sedan tillverkas i verkligheten av långa DNA-molekyler som tvingas vecka sig i bestämda former. Man kan likna det vid hur ett papper viks inom den japanska konstarten origami.

– Vi använder DNA som ett byggmaterial. Det är möjligt att tillverka vilka former och mönster som helst och det kan liknas vid ett självbyggande lego. Man skulle också kunna jämföra det med 3D-printing av nanostrukturer i biologiskt material.

Att det går att bygga på det här sättet beror på att DNA är väldigt förutsägbart. Forskarna vet exakt vilka delar som kommer att fästa på varandra och då åstadkomma veck.

De minimala DNA-strukturer i nanostorlek (1 nanometer motsvarar 1 miljarddels meter) som tillverkas används bland annat inom biologisk forskning. Med hjälp av DNA-origami har Björn Högberg till exempel studerat antikroppar och antigener. När antigener (kroppsfrämmande ämnen) kommer in i kroppen kan antikroppar i immunförsvaret reagera genom att binda sig till dessa. Forskargruppen på Karolinska Institutet har lyckats ta reda på exakt vilket avstånd som är det bästa för att bindningen mellan antigener och antikroppar ska bli så stark som möjligt.

– Det handlar om 16 nanometer! Och det är helt ny kunskap som potentiellt kan vara användbar inom vaccindesign, berättar Björn Högberg.

Kontakt:

 Epost bjorn.hogberg@ki.se

 Tel  08-524 870 36

Webbplats 

https://ki.se/en/mbb/bjorn-hogberg-Group

Belén Martín-Matute

Belén Martín Matute Foto: Anneli Larsson

KEMI: Framtidens förnyelsebara resurser

Belén Martín-Matute, född 1975, är professor i organisk kemi vid Stockholms universitet.

Hon får priset för utveckling av nya metoder för metallorganisk katalys.

Belén Martín-Matute utvecklar nya katalytiska processer för att skapa kol-kol och kol- heteroatombindningar. Det handlar bland annat om att omvandla vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att behöva hantera farliga mellanled. Heteroatomer, som syre, kväve och halogener (fluor, klor, brom och jod) är vanligt förekommande i läkemedel och jordbrukskemikalier. De bindningarna är därför extra intressanta att skapa. I sin forskning använder Belén Martín-Matute en mängd olika metallkatalysatorer, och även metallfria sådana (så kallade organokatalysatorer). Genom att finjustera de elektroniska och steriska egenskaperna hos katalysatorer kan aktiviteten och selektiviteten kontrolleras. Den huvudsakliga delen av Belén Martín-Matutes forskning är att prioritera hållbarhet
i metoderna som utvecklas av hennes forskargrupp. Hon använder miljövänliga lösningsmedel och mångsidiga, stabila och strukturellt enkla men fortfarande effektiva katalysatorer. Hennes metoder ger högt utbyte vid måttliga temperaturer. Hennes forskning fokuserar även på förädling av biomassa och koldioxid för att undvika bildandet av avfall och för att kunna hitta nya förnybara resurser för kemiindustrin.

Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:

 Epost belen.martin.matute@su.se

 Tel 08-16 24 38, 076 247 86 87

Webbplats 

www.organ.su.se/bm

 

Hiranya Peiris

Hiranya Peiris. Foto: Niklas Björling

Hiranya Peiris. Foto: Niklas Björling
Hiranya Peiris. Foto: Niklas Björling

FYSIK: Med fokus på universums allra första ögonblick

Hiranya Peiris, född 1974, är professor vid Stockholms universitet

Hon får priset för sin nydanande forskning om dynamiken i det tidiga universum, som kopplar kosmologiska observationer till grundläggande fysik.

Hiranya Peiris, som ursprungligen kommer från Sri Lanka, delar sin tid mellan arbetet vid Stockholms universitet och University College i London. Hon har bland annat deltagit i en stor internationell satsning för att ta reda på vilket som är det fysikaliska ursprunget till bildandet av kosmiska strukturer under universums allra första ögonblick.

I ett nytt projekt vill hon använda sig av det nya teleskopet i Chile, Vera Rubin Observatory, som tas i bruk 2021.

– Det här teleskopet kommer att kunna ta upprepade bilder av stora delar av himlavalvet i många års tid och med de bilderna blir det möjligt att göra en film, berättar hon.

Genom att ”spela filmen baklänges” hoppas Hiranya Peiris kunna backa hela vägen tillbaka till big bang och nå en större förståelse för den fundamentala fysik som styr universums utveckling – från begynnelsen till i dag. Det kan också leda oss närmare svaret på gåtan med vad mörk materia och mörk energi egentligen är för något. Men även göra det möjligt att upptäcka det helt oväntade.

Pengarna från Göran Gustafssonpriset kommer att komma till stor nytta för den framtida forskningen:

  • Jag är särskilt glad över att det inte finns några restriktioner för hur anslaget ska användas eftersom det ger mig en möjlighet att testa nya saker och ta större risker när jag väljer vilka projekt jag ska satsa på.

Kontakt:  08-553 781 00, hiranya.peiris@fysik.su.se