Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning

MEDICIN: Hon kartlägger cellernas vägval under fosterutvecklingen

 Emma R. Andersson är senior forskare i utvecklingsbiologi vid Karolinska Institutet

Hon får priset för utveckling av innovativ metodik för grundläggande och translationella studier av tidig embryonal utveckling.

Emma Andersson vill försöka förstå reglerna för hur cellerna bygger upp en kropp. Hennes forskargrupp studerar den tidiga fosterutvecklingen när specialiseringen tar sin början.

– Vi är jätteintresserade av varför celler bestämmer sig för att bli till exempel hjärta eller hjärna. Ett av våra stora mål är att kunna rita upp en karta över de vägval som cellerna tar för att bilda hela kroppen. Man har redan lyckats konstruera en sådan karta för de cirka 1 000 cellerna i en liten mask men vi vill göra det för möss och då handlar det om miljarder celler, säger hon. 

Den grundläggande kunskapen kan hjälpa oss att förstå vad som går fel när genetiska sjukdomar uppstår. Men också komma till användning om man vill återbilda kroppsdelar.

För Emma Andersson är det både en stor glädje och en ära att tilldelas Göran Gustafssonpriset.

– Att vara förknippad med en person som har använt sina resurser till att förbättra världen genom forskning som Göran Gustafsson har gjort – det är otroligt inspirerande. Dessutom får jag ställa mig till andra forskare som fått priset tidigare som jag respekterar enormt mycket.

Kontakt: emma.andersson@ki.se

MEDICIN: Hon vill visa hur bakterier i tarmen bidrar till hjärt-kärlsjukdom

 Tove Fall, född 1979,är professor i molekylär epidemiologi, Uppsala universitet

Hon får priset för epidemiologiska studier av metabola och hjärt-kärlsjukdomar.Epidemiologisk forskning innebär att man med hjälp av observationsstudier försöker dra slutsatser om varför människor drabbas av vissa sjukdomar. Tove Fall har bland annat utforskat sambandet mellan bakterier i tarmfloran och hjärt-kärlsjukdomar. Nu vill hon dra i gång ett nytt projekt inom området.

– På senare år har vi med hjälp av DNA-teknik fått möjligheter att kartlägga tarmfloran. Genom de fina biobanker som finns i Sverige kan vi nu börja följa människor över tid och det blir som en tidsmaskin. Om en person i våra studier kommer till sjukhus med en hjärtinfarkt kan vi se hur deras tarmflora såg ut för åtta år sedan när proverna togs och jämföra med dem som inte insjuknat.

I projektet ”På två ben” vill forskargruppen dels kartlägga munfloran hos deltagarna i studien och dels studera utbredningen av åderförkalkning i blodkärlen med hjälp av upprepad datortomografi och vårddata i hälsoregister.

– Det har länge funnits teorier om att mun- och tarmfloran har en påverkan på hjärt- och kärlsjukdomar. Huvudtolkningen i dag är att olika faktorer samspelar under lång tid, både miljö och genetik. Men det finns också personer där vi inte alls förstår vad sjukdomen kan bero på och då tror vi att bakterier kan ha spelat en roll.

Att få Göran Gustafssonpriset betyder enormt mycket, inte bara för Tove Fall, utan för hela hennes forskargrupp.

– Vi får bekräftat att det vi gör är bra och viktigt. Dessutom är det en så stor summa pengar att jag kan bygga vidare på det kompetenta forskarlag som jag har kring mig.

Kontakt: tove.fall@medsci.uu.se

MEDICIN: Hon studerar TBE-virusets väg in i hjärnan

Anna Överby Wernstedt, född 1978, är professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.

Hon får priset för bidrag till förståelsen av molekylära mekanismer bakom viral tropism i mänskliga infektionssjukdomar.

Anna Överby Wernstedt har i första hand fokuserat på det fästingburna TBE-viruset. Det hör till en familj så kallade flavivirus som även inkluderar exempelvis virus som ligger bakom denguefeber och hepatit C.

Hon försöker bland annat ta reda på hur TBE-viruset tar sig in i hjärnan. Men hon har också tittat närmare på hur kroppen försvarar sig mot viruset. Det har bland annat visat sig att celler i hjärnan kan samspela för att hindra att viruset sprider sig vidare. De flesta som smittas blir friska igen men hos en tredjedel leder viruset till långvarig inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. Hur kroppens eget immunförsvar bidrar till inflammationen är en annan sak som Anna Överby Wernstedt har undersökt. Till sin hjälp har hon bland annat avancerade molekylära tekniker och försök på möss.

Det finns vaccin mot TBE men ännu inget botemedel. Det långsiktiga målet är därför att kunna bidra till utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen.

• TBE-virus är ett spännande virus att studera och oerhört relevant i Sverige och i Europa. Fallen ökar och förra året var det nästan 600 personer som smittades av inflammationen. Det är väldigt mycket, särskilt om man betänker att mellan 30 till 50 procent av dessa inte blir helt friska efteråt, säger Anna Överby Wernstedt som blev både glad och överraskad när hon fick beskedet att hon tilldelas Göran Gustafssonpriset. Det är en fantastisk känsla och en oerhörd ära.

Kontakt:  

anna.overby@umu.se

MEDICIN: Hon är immunologen som vill lösa gåtan bakom tarmsjukdomarna

Jenny Mjösberg, född 1980, är professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska institutet

Hon får priset för sina framstående bidrag till förståelsen av medfödda lymfoida cellpopulationer och deras roller i mänsklig sjukdom.

En stor och viktig del av vårt immunförsvar återfinns i tarmarna. Men ibland löper det här immunförsvaret amok, något som bland annat kan orsaka den inflammatoriska tarmsjukdomen IBD. Sjukdomen innebär ett stort lidande för patienterna och inflammationen kan dessutom leda till en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Någon bot finns inte ännu och den lindrande behandling som existerar fungerar inte för alla.

För några år sedan gjorde Jenny Mjösberg en viktig upptäckt kring de vita blodkroppar, lymfocyter, som är en del av kroppens medfödda immunförsvar. En helt ny celltyp trädde fram i ljuset. Nu hoppas hon kunna hitta exakt vilka tarmlymfocyter som bidrar till sjukdomen IBD (Crohns sjukdom och ulcerös kolit) och kolorektal cancer (cancer i tjock- och ändtarmen). Det kan bland annat ske genom att analysera tarmprover från patienter både före och efter behandling.

– Det vi vill åstadkomma med vår forskning är först och främst att öka kunskapen om immunsystemet i tarmen hos människan som man fortfarande inte vet tillräckligt mycket om. Det kan göra det möjligt att hitta nya mål för behandling i framtiden. Lite mer konkret och kliniskt så försöker vi ta reda på vilka patienter som kommer att svara bra på den behandling som finns att tillgå idag. Den delen av vår forskning kan komma till nytta för patienterna närmare i tiden, säger hon. 

Kontakt:
jenny.mjosberg@ki.se

Tel 070-547 29 56