Petter Brodin

Petter Brodin. Foto: Ulf Sirborn

MEDICIN: Han vill veta hur immunförsvaret utvecklas hos nyfödda

Petter Brodin, född 1982, är docent i immunologi vid Karolinska Institutet.

Han får priset för sin banbrytande analys av det humana immunsystemets tidiga utveckling.

Petter Brodin är en forskande barnläkare som har utvecklat en ny teknik för att analysera mycket små blodvolymer från nyfödda barn. Födseln och den första tiden i livet tros vara särskilt betydelsefull för utvecklingen av immunsystemet. Petter Brodin jämför i sina analyser mönster mellan barn som föds med kejsarsnitt eller vaginal förlossning, barn som ammar eller föds upp med ersättning, och hos barn med olika bakteriesammansättning i tarmen. Med bättre kunskap är förhoppningen att i framtiden kunna förhindra att barnen utvecklar allergier och autoimmuna samt inflammatoriska sjukdomar. Att förekomsten av dessa sjukdomar ökar i den industrialiserade delen av världen är något som fortfarande förbryllar forskarna.

– Vårt mål är att optimera utvecklingen hos alla barn och hitta vad som är en hälsosam start för dem. Det finns många epidemiologiska studier som pekar på att det är något som inte är helt optimalt i dag i vårt omhändertagande av nyfödda som påverkar utvecklingen av deras immunförsvar negativt.

Hittills har studier gjorts på ett hundratal barn, men med hjälp av bland annat forskningsanslaget från Göran Gustafssonpriset kommer det att vara möjligt att utöka verksamheten.

– Det här stödet kommer att hjälpa oss att komma vidare med vår forskning, säger Petter Brodin.

Kontakt 08-524 813 96, petter.brodin@ki.se

Kristian Pietras

Kristian Pietras, Foto Erik Thor

MEDICIN: Han avlyssnar cellernas kommunikation

Kristian Pietras, född 1974, är professor i molekylär medicin vid Lunds universitet.

Han får priset för genombrytande analys av den cancerassocierade mikromiljön och dess roll i tumörutveckling.

Kristian Pietras och hans forskargrupp söker grundläggande kunskap om de olika celler som tillsammans utgör en tumör och hur de kommunicerar med varandra och omkringliggande vävnad. Studier har nämligen visat att tumörcellers kommunikation med bland annat bindvävs- och blodkärlsceller spelar en viktig roll för cancerns utveckling och spridning.

– Vi vill försöka förstå arkitekturen i och runt en tumör, avlyssna den kommunikation som pågår och om möjligt bryta den kommunikation som gör att tumören växer, sprider sig eller motstår behandling, säger Kristian Pietras.

De har bland annat identifierat olika former av bindväv som ibland bildas i och runt tumören. Patienter med bröstcancer som har vissa av dessa bindvävstyper har visat sig ha sämre prognos än andra. Nyligen beskrev forskarna i Lund upptäckten av en tillväxtfaktor som förmedlar information mellan tumör- och bindvävsceller i brösttumörer. I förlängningen kan det leda till utveckling av nya läkemedel som gör att svårbehandlade tumörformer svarar på vanlig hormonterapi.

– Vi är inte fokuserade på en viss slags cancer utan det handlar i hög grad om grundforskning på cellnivå. Vi försöker dock att snabbt föra över våra resultat till kliniken så att de kan komma till nytta för patienterna, säger Kristian Pietras.

Kontakt:
Epost kristian.pietras@med.lu.se

Tel 070-920 97 09

Webbplats

www.madforcancer.lu.se/kristian-pietras

Yenan Bryceson

Yenan Bryceson Foto: Petter Woll

MEDICIN: Forskning som kan rädda liv

Yenan Bryceson, född 1976, är forskare vid Karolinska Institutet.

Han får priset för sina framstående studier av cytotoxiska lymfocyter, deras reglering och funktion vid hälsa och sjukdom.

Yenan Bryceson, forskare vid Karolinska Institutet, studerar hur immunförsvaret känner igen infekterade och maligna celler och hur medfödda immunbrister kan orsaka livshotande sjukdomar. Bryceson har utvecklat ett blodtest för att screena patienter med misstänkt immunbrist och ett genetisk test för att screena nyfödda barn för den allvarligaste sjukdomsorsakande mutationen i Sverige. Ambitionen är att testet ska ingå i PKU-provet, som tas på alla nyfödda barn i Sverige för att hitta medfödda sjukdomar där tidig behandling är avgörande för hur barnen ska klara sig. Medfödda defekter som påverkar funktioner hos immunförsvarets lymfocyter, så kallade cytotoxiska lymfocyter, ger upphov till svår, ofta livshotande, sjukdom hos nyfödda. Dessa sjukdomar liknar cancersjukdomar i det att patienterna drabbas av en icke-kontrollerad tillväxt av immunceller, främst T-lymfocyter och makrofager. Tillstånden kan med blandad framgång hållas i schack med läkemedel som steroider och cytostatika, och i vissa fall behandlas med så kallad hematopoetisk stamcellstransplantation. Behandlingarna orsakar inte sällan komplikationer. Baserat på ny kunskap om cytotoxiska lymfocyters aktivering och funktion har Yenan Bryceson inlett ett projekt för att i detalj kartlägga immunbristsjukdomar. Syfte är att ta fram förfinad diagnostik samt nya laboratorieparametrar som bättre kan vägleda behandlingsval vid immunbristsjukdom.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost yenan.bryceson@ki.se

Tel 070-443 19 44

Webbplats

https://ki.se/people/yenbry

Henrik Ehrsson

Henrik Ehrsson
Foto:Mikael Wallerstedt

MEDICIN: Kroppsillusioner som hjälper oss förstå hjärnan

Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, född 1972, använder sig av en rad sofistikerade metoder i sin forskning som befinner sig i gränslandet mellan neurovetenskap och psykologi.

Han får priset för sina grundläggande och eleganta studier av funktioner i hjärnan kopplade till människans uppfattning av den egna kroppen.

I en mycket uppmärksammad serie experiment har Henrik Ehrsson visat hur man kan framkalla illusioner av att vara utanför sin kropp (“utanförkroppen-illusionen”) eller uppleva en annan persons kropp som sin egen (“kroppsbytes-illusionen”). Frågan som Henrik Ehrsson ställer är hur hjärnan integrerar sinnesintryck från ögon, hud och muskler för att skapa en inre modell av den egna kroppen i rummet. På ett uppfinningsrikt sätt kombinerar han nyupptäckta kroppsillusioner med mätningar av hjärnans aktivitet.

Ehrssons resultat är viktiga för nya tekniska applikationer som bygger på principen att projicera kroppstillhörighetskänsla på konstgjorda kroppsdelar: en ny typ av överarmsprotes som känns precis som en riktig hand, datorgenererade virtuella kroppar som en totalförlamad person kan lära sig styra och uppleva som del av sig själv, samt nya metoder att styra människo-liknande robotar. Inom psykiatrin öppnar rönen upp för helt nya sätt att tänka kring och undersöka de omfattande störningar i kroppsuppfattning och jagkänsla som patienter med exempelvis schizofreni uppvisar.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost henrik.ehrsson@ki.se 
Tel 08-524 872 31

Webbplats

www.ehrssonlab.se/henrik.php 

Olle Melander

Olle Melander Foto: Carl Hjelte
Olle Melander
Foto: Carl Hjelte

MEDICIN: Mekanismer bakom diabetes och hjärt/kärlsjukdom. 

Olle Melander, född 1970, får Göran Gustafssonpriset i medicin för hans genetiska och kliniska studier som klarlägger biokemiska och livsstilsrelaterade sjukdomsmekanismer vid övervikt och kardiovaskulär sjukdom.

Olle Melander är överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor i internmedicin vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Hans forskning rör mekanismer bakom, och förebyggande av, diabetes och kardiovaskulära sjukdomar. Idag kartlägger vårdpersonal högt blodtryck, rökvanor, blodfettrubbningar och blodsocker för att uppskatta en individs risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, vår vanligaste dödsorsak. Men detta är mycket trubbiga verktyg som missar cirka hälften av de som senare faktiskt insjuknar.

För att kunna hitta dessa dolda högriskindivider och utforma nya effektivare förebyggande behandlingar utforskar Olle Melander molekylära mekanismer i kroppen som kan orsaka hjärt-kärlsjukdom och som är spårbara långt innan man blir sjuk. Med utgångspunkt från variationer av våra gener har Olle Melander hittat flera hormoner, t.ex. neurotensin som reglerar hur effektivt vi lagrar upp fett, och vasopressin som kontrollerar kroppens vattenbalans, samt vissa aminosyror, dvs. nedbrytningsprodukter av proteiner, som förutsäger risk och verkar bidra till utveckling av diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Vidare undersöker han om behandlingar som specifikt blockerar eller sänker nivån av dessa sjukdomsassocierade substanser kan sänka risken. Som exempel kan nämnas att nivån av det vattenreglerande hormonet vasopressin kan sänkas med ökat vattenintag och hos försöksdjur leder detta till kraftigt skydd mot diabetes och metabola rubbningar. Därför undersöks om en ökning av vattenintaget med 1,5 l. per dygn hos människor har samma gynnsamma effekt mot risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

För att få ytterligare uppslag till hur förebyggande behandlingar kan utformas tar Olle Melander hjälp av storskaliga genanalyser genom att leta efter ovanliga mutationer som släcker ut genproduktens funktion och skyddar mot hjärt-kärlsjukdom utan att samtidigt öka risken för andra sjukdomar. Läkemedel som ”härmar” effekten av dessa mutationer, dvs. blockerar genproduktens effekt, är utmärkta kandidater för att säkert förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdom. Med denna metod har han hittat nya målmolekyler som vid blockad minskar mängden blodfetter i cirkulationen och kraftfullt skyddar mot hjärt-kärlsjukdom.

Se hans forskningspresentation på KVA.

Kontakt:
Mail olle.melander@med.lu.se
Tel 040-39 12 09
Webbplats

Jessica Nordlund, Medicin, UU

Jessica Nordlund får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet
Jessica Nordlund får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet
Jessica Nordlund.

Jessica Nordlund får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet: Hon är född 1983 i San Francisco, Kalifornien. Hon tog en kandidatexamen i biologi vid San Diego State University 2006 och en magisterexamen i cellulär molekylärbiologi vid Uppsala Universitet 2007. Ett år vid Uppsala forskarskola i biomedicinsk forskning (UGSBR) öppnade hennes ögon för den nya generationens sekvensering-teknologier och ledde henne till doktorandstudier avseende transkriptomik och epigenomik i barnleukemi. Efter att ha försvarat sin doktorsexamen i molekylärmedicin vid Uppsala Universitet 2012, började hon jobba vid SNP&SEQ-teknologiplattformen, som är en av anläggningarna inom ’National Genomics Infrastructure (NGI)’ vid SciLifeLab. Sedan 2013 har hon haft olika befattningar vid SNP&SEQ, så som ledare för bioinformatik gruppen och senare ledare för forsknings och utvecklingsverksamheten. År 2019 utsågs hon till verksamhetsledare (facility director) för hela enheten i Uppsala.

Jessica Nordlund beskriver sin forskning så här: Min forskning fokuserar på akut lymfatisk leukemi (ALL) som är den vanligaste formen av barnleukemi. I dag överlever mer än 85 procent av barnen som drabbas av ALL tack vare bättre diagnostiska metoder, riskbedömning och effektivare behandlingar. Men en del av dessa överlevare lider av livslånga kroniska besvär till följd av behandlingen. Mycket återstår att göra både för att öka överlevnaden och minska biverkningarna. Min forskning kombinerar storskalig läkemedelsscreening med modern teknologi för genomanalys av enskilda celler. Målsättningen är att identifiera nya riktade läkemedel, samt att klarlägga de cellulära och molekylära konsekvenserna av intervention med dessa läkemedelskandidater.

På fritiden gillar Jessica att ge sig ut på äventyr med familjen och att motionera i skog och mark.

Jonathan Cedernaes, Medicin, UU

Jonathan Cedernaes

Jonathan Cedernaes får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Han är född 1985 i Stockholm. Han studerade till läkare vid Uppsala universitet och erhöll läkarlegitimation 2013. Parallellt med dessa studier deltog han i forskningsprojekt om sömn och nutrition och kunde även disputera år 2013. 2015-2019 forskade Jonathan som postdoktor vid Northwestern University i Chicago och har därefter etablerat sitt eget laboratorium vid Uppsala universitet.

Jonathan Cedernaes beskriver sin forskning så här:Min forskning är inriktad på dygnsrytmer och sömn i relation till människans ämnesomsättning. Idag är det en stor andel av befolkningen som antingen utför skiftarbete eller sover för lite eller på oregelbundna tider. Att på längre sikt störa dygnsrytmen och sömnen ökar risken för bl.a. hjärtkärlsjukdomar, ofördelaktig viktuppgång och typ 2-diabetes. Min tidigare forskning har visat att vävnaders cellulära dygnsrytmer störs vid simulerat skiftarbete och att det sker i vävnader som är avgörande för en normal ämnesomsättning, dvs. muskel- och fettvävnaden. Jag har också visat att detta i sin tur tycks leda till vävnadsspecifika störningar av ämnesomsättningen, vilket ger oss förståelse för betydelsen av de molekylära rytmerna i dessa vävnader. I min forskning använder jag mig av kliniska interventions-protokoll för att förstå t.ex. hur genuttrycket aktiveras specifika tider på dygnet. Jag är speciellt intresserad av hur kost och träning kan påverka våra dygnsrytmer. Förhoppningen är att i slutändan även kunna finna molekylära mål mot negativa effekter av störd dygnsrytm, som exempelvis kan användas hos de som behöver utföra skiftarbete.

Jonathan dansar gärna salsa, helst kubansk stil, men dansar även Bachata och West Coast Swing och har t.o.m. uppträtt. Han läser både mycket populärvetenskap och klassisk skönlitteratur och gillar dessutom att springa i terräng.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,75 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Gustaf Christoffersson, Medicin, UU

Foto: Gustaf Christoffersson

Humanbiologi. Gustaf Christoffersson är född1982 i Malmö och tog studenten vid Lars Kaggskolan i Kalmar 2001. Han studerade vid apotekarprogrammet vid Uppsala universitet och fick apotekarlegitimation 2007. Parallellt med dessa studier deltog han i forskningsprojekt vid Institutionen för medicinsk cellbiologi i Uppsala där han sedan fortsatte sin forskarutbildning och disputerade 2013 med en avhandling om hur immunceller påverkar nybildningen av blodkärl i en ny experimentell modell som utvecklats av honom själv. Han var 2014-2016 postdoktor vid La Jolla Institute for Allergy and Immunology i Kalifornien, där han studerade immunreglering vid typ 1 diabetes på ett anslag från Vetenskapsrådet. Han återvände sedan till Uppsala universitet där han byggt upp ett laboratorium för forskning kring typ 1 diabetes. Sedan 2018 är han genom Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings (SSMF:s) stora anslag anställd som forskare vid Institutionen för medicinsk cellbiologi.

Gustaf Christoffersson beskriver sin forskning så här: Vad som orsakar typ 1 diabetes är fortfarande oklart. Sjukdomen kan drabba vem som helst oavsett ålder, kön eller tidigare sjukdom i familjen. De exakta mekanismerna bakom hur immunförsvaret fungerar vid destruktionen av de insulinproducerande betacellerna och hur det regleras är inte heller kända. Dessa kunskapshål gör att effektiva behandlingar och botemedel idag saknas för denna sjukdom som idag ökar i världen. I min forskning fokuserar jag på den reglering av immunsystemet som pågår i mikromiljön vid de insulinproducerande betacellerna. Kring dessa celler finns vid insjuknande i typ 1 diabetes en lång rad olika immunceller, men hur dessa interagerar med varandra och med betacellerna är oklart. I min forskning använder jag nyskapande tredimensionell mikroskopi för att kunna studera dessa förlopp i realtid i avancerade musmodeller. Informationen från sådana experiment kan förhoppningsvis leda till att vi lär oss mer om vad som styr immunförsvaret när det förstör betacellerna och därmed leda till effektiva behandlingar. Genom stödet från Göran Gustafssons stiftelse kommer jag att kunna utöka min forskargrupp för att ytterligare kunna fördjupa vår kunskap om denna sjukdom.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Anna Rostedt Punga, Medicin, UU

Anna Rostedt Punga
Foto: Anna Rostedt Punga

Medicin. Anna Rostedt Punga, föddes 1978 i Sävsjö, i Småland, där hon också växte upp. Hon studerade läkarprogrammet med forskningsinriktning (LÄFO) vid Uppsala universitet och tog läkarexamen 2003. Efter AT-läkartjänst vid Gävle sjukhus erhöll hon läkarlegitimation 2005 och påbörjade ST-läkartjänst vid Avdelningen för Klinisk Neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Parallellt genomförde hon sin forskarutbildning vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, och försvarade sin avhandling 2007 om den autoimmuna neuromuskulära sjukdomen myasthenia gravis (MG). Hon var 2009-2010 postdoktor vid Institutionen för Neurobiologi och Farmakologi vid Basel Universitet, Schweiz, genom ett stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). Sedan 2011 har hon forskat vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, parallellt med att hon arbetat som läkare på Klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset. Hon blev docent i Klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet 2014 och innehar sedan 2015 en klinisk forskartjänst, finansierad från Vetenskapsrådet, och leder en forskargrupp med tre doktorander, två postdoktorer och en forskningsassistent.

Anna Rostedt Punga beskriver sin forskning så här:

Den röda tråden i min forskning är störd signalering mellan nerver och muskler och sjukdomen Myasthenia Gravis (MG), som drabbar nerv-muskelsynapsen. MG är en kronisk autoimmun neurologisk sjukdom där antikroppar attackerar en persons egna muskelreceptorer. Eftersom muskeltröttheten varierar mycket över tid och även över en och samma dag ökar behovet av tillförlitliga biomarkörer som kan hjälpa till att förbättra omhändertagandet av patienterna.

Jag och min forskargrupp arbetar med att hitta pålitliga biomarkörer för MG, som kan mätas i blodet. Vi har lyckats identifiera sjukdomsspecifika proteiner och små icke-kodande RNA (så kallade mikroRNA) som kan visa sig värdefulla att följa hos patienter för att förutsäga förbättring eller försämring. Vi arbetar även med nya modeller för sjukdomar i nerv-muskelsynapsen där vi hoppas kunna studera de processer som sker tidigt i sjukdomsförloppet. På så sätt hoppas vi på sikt kunna vara med och utveckla nya läkemedel. Med hjälp av stödet från Göran Gustafssons stiftelse kommer jag att fortsätta arbeta för bättre omhändertagande och behandling av MG-patienter. Förhoppningsvis kan vi en dag finna orsaken till MG och liknande sjukdomar som drabbar synapser i nervsystemet.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Tove Fall, Medicin, UU

Pristagare 2016
Tove Fall
Foto: Uppsala universitet

Medicin. Tove Fall är född 1979 i Göteborg och växte upp i Huddinge söder om Stockholm. Hon studerade veterinärmedicin vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och tog veterinärexamen 2005. Efter en kortare tid som veterinär vid smådjurssjukhus i Stockholm påbörjade hon sin forskarutbildning vid SLU och försvarade 2009 sin avhandling om diabeteskaraktärisering hos hund. Hon var postdoktor i genetisk epidemiologi vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, 2010-2012. Sedan 2013 har hon verkat vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Hon blev utnämnd till docent i epidemiologi 2013 och innehar sedan 2014 en forskarassistenttjänst i diabetesepidemiologi. Tove leder en forskargrupp som för närvarande består av fyra doktorander.

Tove Fall beskriver sin forskning så här:
Samhället står inför en stor folkhälsoutmaning då förekomsten av typ 2 diabetes ökar kraftigt globalt. År 2035 beräknas över en halv miljard människor leva med sjukdomen. Patienter med diabetes riskerar att drabbas av en lång rad allvarliga följdsjukdomar. Det är därför av största vikt för ett effektivt förebyggande arbete att tidigt kunna identifiera de personer som har högst risk och de mekanismer som leder till diabetes och dess följdsjukdomar.

Jag och min forskargrupp använder oss av stora studiegrupper och detaljerade molekylära analyser för att identifiera de viktigaste molekylära markörerna för diabetesutveckling och de livsstilsfaktorer som bidrar till diabetesutvecklingen. Exempel på de molekylära verktyg vi använder oss av i storskaliga befolkningsstudier är mätning av genetisk variation, mätning av små molekyler i blod och urin som kallas ”metabolomik”, karaktärisering av tarmfloran och mätning av olika proteiner i blodet. I de studier där vi studerar livsstilsfaktorer såsom fetma, antibiotikaanvändning och husdjursinnehav använder vi oss av registerutdrag från svenska nationella register samt information från stora biobanker. Med hjälp av stödet från Göran Gustafssons stiftelse kommer jag kunna föra in nya kompetenser i min forskargrupp och få mer utrymme att bedriva spännande forskning.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år.