Daniel Espes, Medicin, UU

Porträttbild av Daniel Espes, pristagare vid Uppsala universitet.
Porträttbild av Daniel Espes, pristagare vid Uppsala universitet.

Daniel Espes får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Han är född 1985 och uppvuxen i Edsbyn i Hälsingland. Han tog sin läkarexamen och senare doktorsexamen vid Uppsala Universitet. Daniel Espes är nu docent och arbetar som biträdande universitetslektor vid Uppsala universitet parallellt med en klinisk Överläkartjänst inom region Gävleborg. 

Daniel Espes beskriver sin forskning på följande sätt: Ända sedan jag var läkarstudent och gjorde mitt projektarbete har jag varit fascinerad av de Langerhanska öarna och framförallt de insulinproducerande beta-cellerna. Mitt huvudintresse är fortfarande olika aspekter av beta-cellers fysiologi som jag undersöker genom olika experimentella studier kombinerat med kliniska studier kring typ 1 diabetes. Just nu fokuserar jag framförallt på att etablera olika avbildningsmetoder som kan användas kliniskt för att både visualisera och kvantifiera beta-celler och immunceller för att kunna öka vår förståelse av vad som egentligen händer i bukspottskörteln vid utvecklandet av typ 1 diabetes. Parallellt med det arbetar vi inom min forskningsgrupp med experimentella studier för att förstå hur de hormonproducerande endokrina cellerna i de Langerhanska öarna kommunicerar med de omkringliggande exokrina cellerna och vilken betydelse det har för utvecklandet av diabetes men även dess betydelse för att kunna återskapa beta-celler. I tillägg till det arbetar vi med kliniska interventionsstudier som syftar till att antingen skydda de kvarvarande beta-cellerna tidigt i sjukdomsförloppet eller att försöka återskapa dem med hjälp av olika läkemedel sent i sjukdomsförloppet. Förhoppningen är attden snabba utvecklingen som just nu sker inom diabetesfältet inom kort kommer att omsättas till en klinisk verklighet med ett flertal nya behandlingsalternativ vid typ 1 diabetes.

Utanför laboratoriet och sjukhuset umgås Daniel helst med familjen och ägnar sig åt olika typer av träning, just nu framförallt löpning men han var tidigare en hejare på Ultimate Frisbee och har bland annat blivit Svensk mästare med moderklubben Viksjöfors IF och vunnit EM med Svenska landslaget. Sitter han still läser han helst böcker eller ser på tv-serier och har bland annat sett alla avsnitt av vänner minst fem gånger.

Xiaonan Zhang, Medicin, UU

Porträtt av Xiaonan Zhang
Porträtt av Xiaonan Zhang

Xiaonan Zhang får Göran Gustafssonpriset i medicin vid Uppsala universitet. Hon är född 1985 och växte upp i Kina. Hon tog sin doktorsexamen vid Karolinska institutet 2015. Efter det fortsatte hon sin forskning som postdoktor vid Karolinska institutet i tre år och kom sedan till Minnesota University för ytterligare en postdok-period. Xiaonan Zhang kom tillbaka 2020 och började på Uppsala universitet som forskare.

Xiaonan Zhang beskriver sin forskning så här: Solida tumörer representerar cirka 90 % av alla cancerformer hos vuxna. Nya terapier för behandling av fasta tumörer har låtit vänta på sig under lång tid, eftersom läkemedelsresistens så småningom försämrar det kliniska resultatet. En utmaning som hämmar den kemoterapeutiska effekten är bristen på tillräckligt med medel som specifikt dödar de vilande (cellcykelinaktiva) tumörcellerna som är okänsliga för konventionella cellcykelinriktade läkemedel. Jag har ett unikt och kontinuerligt fokus på att utveckla nya strategier genom att rikta in mig på dessa vilande celler sedan mina doktorandstudier. I dessa upptäckte jag en liten molekyl som hämmar mitokondriernas funktion och speciellt dödar den vilande cellpopulationen i vår utvecklade sfäroidmodell. Då kunde jag inte hitta den bakomliggande mekanismen. Min nuvarande forskning försöker avslöja unika förändringar på nivåerna av transkription och translation som förekommer i/regleras av kärn- eller mitokondrie-DNA i kemoresistenta vilande tumörceller, i hopp om att hitta “akilleshälen” hos de vilande cellerna som ytterligare skulle kunna angripas av små molekyler eller genterapier. I denna studie är jag också engagerad i att använda den senaste CRISPR-fria tekniken för att redigera mitokondriekodade gener. Jag har stora förväntningar att resultat från denna studie kan vara till nytta för nuvarande kliniska behandlingsscheman.

På fritiden gillar Xiaonan att laga mat och brodera korsstygn.

Nils Landegren, Medicin, UU

Fotograf Hans Ericksson

Nils Landegren får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Han är född 1986 i Kalifornien, men är uppvuxen i Uppsala. Han fick sin läkarexamen vid Uppsala universitet 2011 och påbörjade där sedan sin forskning om autoimmuna sjukdomar. Efter disputation 2015 har han kombinerat postdoktoral forskning vid Karolinska Institutet med klinisk tjänstgöring och han erhöll läkarlegitimation 2018. Sedan början av 2021 är han verksam vid Uppsala universitet som forskargruppledare.

Nils beskriver sin forskning på följande sätt: Jag drivs av att söka förklaring bakom sjukdomar som vi idag inte förstår. Autoimmuna sjukdomar är en stor och mångfacetterad grupp som förenas i den underliggande mekanismen att immunsystemet angriper den egna kroppen. Hans forskargrupp använder storskaliga metoder för att karaktärisera dessa immunsvar, för att därigenom belysa sjukdomsmekanismer och förbättra diagnostik. Ett område han intresserar sig för speciellt är hur autoantikroppar kan blockera immunsystemets signalvägar och därigenom orsaka infektionskänslighet. Covid-19 utgör ett viktigt exempel genom den försämrade prognosen hos patienter med interferon-antikroppar, och sannolikt spelar denna mekanism en viktigare roll än vi idag har klart för oss. En annan fråga som Nils vill belysa är varför kvinnor löper flerfaldigt högre risk för autoimmuna sjukdomar och hans grupp undersöker därför hur könshormoner och genetiska skillnader mellan kvinnor och män kan påverka immunsystemet. Nils hoppas att denna forskning kan stödja utveckling av mer individanpassade behandlingar av immunrelaterade sjukdomar.

Nils gillar att vara ute i naturen, gärna på skidor under vinter och vår. Han tycker även om både att teckna och att snickra.

Jessica Nordlund, Medicin, UU

Jessica Nordlund får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet

Jessica Nordlund får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet
Jessica Nordlund.

Jessica Nordlund får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet: Hon är född 1983 i San Francisco, Kalifornien. Hon tog en kandidatexamen i biologi vid San Diego State University 2006 och en magisterexamen i cellulär molekylärbiologi vid Uppsala Universitet 2007. Ett år vid Uppsala forskarskola i biomedicinsk forskning (UGSBR) öppnade hennes ögon för den nya generationens sekvensering-teknologier och ledde henne till doktorandstudier avseende transkriptomik och epigenomik i barnleukemi. Efter att ha försvarat sin doktorsexamen i molekylärmedicin vid Uppsala Universitet 2012, började hon jobba vid SNP&SEQ-teknologiplattformen, som är en av anläggningarna inom ’National Genomics Infrastructure (NGI)’ vid SciLifeLab. Sedan 2013 har hon haft olika befattningar vid SNP&SEQ, så som ledare för bioinformatik gruppen och senare ledare för forsknings och utvecklingsverksamheten. År 2019 utsågs hon till verksamhetsledare (facility director) för hela enheten i Uppsala.

Jessica Nordlund beskriver sin forskning så här: Min forskning fokuserar på akut lymfatisk leukemi (ALL) som är den vanligaste formen av barnleukemi. I dag överlever mer än 85 procent av barnen som drabbas av ALL tack vare bättre diagnostiska metoder, riskbedömning och effektivare behandlingar. Men en del av dessa överlevare lider av livslånga kroniska besvär till följd av behandlingen. Mycket återstår att göra både för att öka överlevnaden och minska biverkningarna. Min forskning kombinerar storskalig läkemedelsscreening med modern teknologi för genomanalys av enskilda celler. Målsättningen är att identifiera nya riktade läkemedel, samt att klarlägga de cellulära och molekylära konsekvenserna av intervention med dessa läkemedelskandidater.

På fritiden gillar Jessica att ge sig ut på äventyr med familjen och att motionera i skog och mark.

Jonathan Cedernaes, Medicin, UU

Jonathan Cedernaes

Jonathan Cedernaes får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Han är född 1985 i Stockholm. Han studerade till läkare vid Uppsala universitet och erhöll läkarlegitimation 2013. Parallellt med dessa studier deltog han i forskningsprojekt om sömn och nutrition och kunde även disputera år 2013. 2015-2019 forskade Jonathan som postdoktor vid Northwestern University i Chicago och har därefter etablerat sitt eget laboratorium vid Uppsala universitet.

Jonathan Cedernaes beskriver sin forskning så här:Min forskning är inriktad på dygnsrytmer och sömn i relation till människans ämnesomsättning. Idag är det en stor andel av befolkningen som antingen utför skiftarbete eller sover för lite eller på oregelbundna tider. Att på längre sikt störa dygnsrytmen och sömnen ökar risken för bl.a. hjärtkärlsjukdomar, ofördelaktig viktuppgång och typ 2-diabetes. Min tidigare forskning har visat att vävnaders cellulära dygnsrytmer störs vid simulerat skiftarbete och att det sker i vävnader som är avgörande för en normal ämnesomsättning, dvs. muskel- och fettvävnaden. Jag har också visat att detta i sin tur tycks leda till vävnadsspecifika störningar av ämnesomsättningen, vilket ger oss förståelse för betydelsen av de molekylära rytmerna i dessa vävnader. I min forskning använder jag mig av kliniska interventions-protokoll för att förstå t.ex. hur genuttrycket aktiveras specifika tider på dygnet. Jag är speciellt intresserad av hur kost och träning kan påverka våra dygnsrytmer. Förhoppningen är att i slutändan även kunna finna molekylära mål mot negativa effekter av störd dygnsrytm, som exempelvis kan användas hos de som behöver utföra skiftarbete.

Jonathan dansar gärna salsa, helst kubansk stil, men dansar även Bachata och West Coast Swing och har t.o.m. uppträtt. Han läser både mycket populärvetenskap och klassisk skönlitteratur och gillar dessutom att springa i terräng.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,75 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Gustaf Christoffersson, Medicin, UU

Foto: Gustaf Christoffersson

Humanbiologi. Gustaf Christoffersson är född1982 i Malmö och tog studenten vid Lars Kaggskolan i Kalmar 2001. Han studerade vid apotekarprogrammet vid Uppsala universitet och fick apotekarlegitimation 2007. Parallellt med dessa studier deltog han i forskningsprojekt vid Institutionen för medicinsk cellbiologi i Uppsala där han sedan fortsatte sin forskarutbildning och disputerade 2013 med en avhandling om hur immunceller påverkar nybildningen av blodkärl i en ny experimentell modell som utvecklats av honom själv. Han var 2014-2016 postdoktor vid La Jolla Institute for Allergy and Immunology i Kalifornien, där han studerade immunreglering vid typ 1 diabetes på ett anslag från Vetenskapsrådet. Han återvände sedan till Uppsala universitet där han byggt upp ett laboratorium för forskning kring typ 1 diabetes. Sedan 2018 är han genom Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings (SSMF:s) stora anslag anställd som forskare vid Institutionen för medicinsk cellbiologi.

Gustaf Christoffersson beskriver sin forskning så här: Vad som orsakar typ 1 diabetes är fortfarande oklart. Sjukdomen kan drabba vem som helst oavsett ålder, kön eller tidigare sjukdom i familjen. De exakta mekanismerna bakom hur immunförsvaret fungerar vid destruktionen av de insulinproducerande betacellerna och hur det regleras är inte heller kända. Dessa kunskapshål gör att effektiva behandlingar och botemedel idag saknas för denna sjukdom som idag ökar i världen. I min forskning fokuserar jag på den reglering av immunsystemet som pågår i mikromiljön vid de insulinproducerande betacellerna. Kring dessa celler finns vid insjuknande i typ 1 diabetes en lång rad olika immunceller, men hur dessa interagerar med varandra och med betacellerna är oklart. I min forskning använder jag nyskapande tredimensionell mikroskopi för att kunna studera dessa förlopp i realtid i avancerade musmodeller. Informationen från sådana experiment kan förhoppningsvis leda till att vi lär oss mer om vad som styr immunförsvaret när det förstör betacellerna och därmed leda till effektiva behandlingar. Genom stödet från Göran Gustafssons stiftelse kommer jag att kunna utöka min forskargrupp för att ytterligare kunna fördjupa vår kunskap om denna sjukdom.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Anna Rostedt Punga, Medicin, UU

Anna Rostedt Punga
Foto: Anna Rostedt Punga

Medicin. Anna Rostedt Punga, föddes 1978 i Sävsjö, i Småland, där hon också växte upp. Hon studerade läkarprogrammet med forskningsinriktning (LÄFO) vid Uppsala universitet och tog läkarexamen 2003. Efter AT-läkartjänst vid Gävle sjukhus erhöll hon läkarlegitimation 2005 och påbörjade ST-läkartjänst vid Avdelningen för Klinisk Neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Parallellt genomförde hon sin forskarutbildning vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, och försvarade sin avhandling 2007 om den autoimmuna neuromuskulära sjukdomen myasthenia gravis (MG). Hon var 2009-2010 postdoktor vid Institutionen för Neurobiologi och Farmakologi vid Basel Universitet, Schweiz, genom ett stipendium från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). Sedan 2011 har hon forskat vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, parallellt med att hon arbetat som läkare på Klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset. Hon blev docent i Klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet 2014 och innehar sedan 2015 en klinisk forskartjänst, finansierad från Vetenskapsrådet, och leder en forskargrupp med tre doktorander, två postdoktorer och en forskningsassistent.

Anna Rostedt Punga beskriver sin forskning så här:

Den röda tråden i min forskning är störd signalering mellan nerver och muskler och sjukdomen Myasthenia Gravis (MG), som drabbar nerv-muskelsynapsen. MG är en kronisk autoimmun neurologisk sjukdom där antikroppar attackerar en persons egna muskelreceptorer. Eftersom muskeltröttheten varierar mycket över tid och även över en och samma dag ökar behovet av tillförlitliga biomarkörer som kan hjälpa till att förbättra omhändertagandet av patienterna.

Jag och min forskargrupp arbetar med att hitta pålitliga biomarkörer för MG, som kan mätas i blodet. Vi har lyckats identifiera sjukdomsspecifika proteiner och små icke-kodande RNA (så kallade mikroRNA) som kan visa sig värdefulla att följa hos patienter för att förutsäga förbättring eller försämring. Vi arbetar även med nya modeller för sjukdomar i nerv-muskelsynapsen där vi hoppas kunna studera de processer som sker tidigt i sjukdomsförloppet. På så sätt hoppas vi på sikt kunna vara med och utveckla nya läkemedel. Med hjälp av stödet från Göran Gustafssons stiftelse kommer jag att fortsätta arbeta för bättre omhändertagande och behandling av MG-patienter. Förhoppningsvis kan vi en dag finna orsaken till MG och liknande sjukdomar som drabbar synapser i nervsystemet.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Tove Fall, Medicin, UU

Pristagare 2016
Tove Fall
Foto: Uppsala universitet

Medicin. Tove Fall är född 1979 i Göteborg och växte upp i Huddinge söder om Stockholm. Hon studerade veterinärmedicin vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och tog veterinärexamen 2005. Efter en kortare tid som veterinär vid smådjurssjukhus i Stockholm påbörjade hon sin forskarutbildning vid SLU och försvarade 2009 sin avhandling om diabeteskaraktärisering hos hund. Hon var postdoktor i genetisk epidemiologi vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, 2010-2012. Sedan 2013 har hon verkat vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Hon blev utnämnd till docent i epidemiologi 2013 och innehar sedan 2014 en forskarassistenttjänst i diabetesepidemiologi. Tove leder en forskargrupp som för närvarande består av fyra doktorander.

Tove Fall beskriver sin forskning så här:
Samhället står inför en stor folkhälsoutmaning då förekomsten av typ 2 diabetes ökar kraftigt globalt. År 2035 beräknas över en halv miljard människor leva med sjukdomen. Patienter med diabetes riskerar att drabbas av en lång rad allvarliga följdsjukdomar. Det är därför av största vikt för ett effektivt förebyggande arbete att tidigt kunna identifiera de personer som har högst risk och de mekanismer som leder till diabetes och dess följdsjukdomar.

Jag och min forskargrupp använder oss av stora studiegrupper och detaljerade molekylära analyser för att identifiera de viktigaste molekylära markörerna för diabetesutveckling och de livsstilsfaktorer som bidrar till diabetesutvecklingen. Exempel på de molekylära verktyg vi använder oss av i storskaliga befolkningsstudier är mätning av genetisk variation, mätning av små molekyler i blod och urin som kallas ”metabolomik”, karaktärisering av tarmfloran och mätning av olika proteiner i blodet. I de studier där vi studerar livsstilsfaktorer såsom fetma, antibiotikaanvändning och husdjursinnehav använder vi oss av registerutdrag från svenska nationella register samt information från stora biobanker. Med hjälp av stödet från Göran Gustafssons stiftelse kommer jag kunna föra in nya kompetenser i min forskargrupp och få mer utrymme att bedriva spännande forskning.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Forskningspresentation: Olle Melander

Olle Melander Foto: Carl Hjelte
Olle Melander
Foto: Carl Hjelte

Medicin. Föreläsning av pristagaren av Göran Gustafssonpriset i medicin 2016, Olle Melander, professor vid Lunds universitet.

Olle Melander, född 1970 (46 år), får Göran Gustafssonpriset i medicin ”för hans genetiska och kliniska studier som klarlägger biokemiska och livsstilsrelaterade sjukdomsmekanismer vid övervikt och kardiovaskulär sjukdom”. Föreläsningen skedde i samband med prisutdelningen vid KVA.

Läs mer om hans forskning.

 

William Agace

Pristagare 2010
William Agace

MEDICIN: Tarmen har många svar

William Agace, född 1967 (42 år) är professor i experimentell medicinsk vetenskap och chef för avdelningen för immunologi vid Biomedicinskt centrum, Lunds universitet.

Hans forskning är huvudsakligen inriktad på slemhinnornas immunologi och mer specifikt på att öka förståelsen kring de komplexa mekanismer som reglerar tarmens immunsvar. Tarmens slemhinna utgör kroppens största kontaktyta mot den yttre miljön och utsätts kontinuerligt för ämnen och strukturer som vi får i oss genom vår mat och från tarmens bakterieflora. Under normala förhållanden utvecklar tarmens immunsystem tolerans för dessa ofarliga ämnen och strukturer, samtidigt som immunsystemet kan generera ett ändamålsenligt försvar mot de många sjukdomsalstrande virus, parasiter och bakterier som kan infektera tarmen. Men inte ens tarmen är perfekt utan det förekommer även att dess immunförsvar överreagerar vilket kan bidra till en rad tarmsjukdomar såsom Crohns sjukdom, Ulcerös kolit, celiaki (glutenintolerans) och annan födoämnesöverkänslighet samt till olika inflammatoriska problem annorstädes (t.ex. i leder, hud och ögon).

Agaces forskning är fokuserad på att förstå de underliggande mekanismerna som reglerar tarmens immunsvar. Agaces grupp har bidragit till att identifiera några av de centrala molekylära signalvägarna som styr rekryteringen av lymfocyter (en typ av vita blodkroppar) till tarmens slemhinna. Flera av dessa signalvägar är nu huvudkandidater i pågående kliniska läkemedelsprövningar för behandling av tarmsjukdomar. På senare år har hans grupp varit betydelsefull i karakteriseringen av så kallade dendritiska celler (en grupp av immunceller med nyckelfunktioner i kroppens immunsvar) som anses styra aktiveringen av lymfocyter i mjälten och lymfkörtlar, samt lymfocyternas efterföljande transport till slemhinnan. Hans forskning ger ökad kunskap om ifall dessa celler kan leda fram till nya målstyrda behandlingsalternativ mot inflammatoriska tarmsjukdomar, samt till förbättrade möjligheter att utveckla vaccin för att stärka slemhinnors immunsvar.

Kontakt
Tel 0705-22 14 66
Mail william.agace@med.lu.se
Webbplats