Medicin

Verónica Rendo får Göran Gustafssonpriset i medicin vid UU. Efter att ha studerat biologi vid Simón Bolívar University i Venezuela flyttade Verónica till Sverige 2013 för att doktorera inom cancergenetik vid Uppsala universitet. Hon flyttade till Boston (USA) 2019 för att göra en postdoktoral tjänst vid Dana-Farber Cancer Institute, med koppling till Harvard Medical School och Broad Institute vid MIT och Harvard. Under 2025 blev Verónica forskargruppsledare inom neuro-onkologi vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet. Hon är biträdande universitetslektor i experimentell neuro-onkologi och docent i cancerprecisionsmedicin.

Verónicas forskning fokuserar på att förstå varför några av de mest aggressiva hjärntumörerna, så kallade höggradiga gliom, slutar svara på behandling. Dessa tumörer kan motstå behandling på två huvudsakliga sätt: genom permanenta förändringar i sitt DNA eller genom att flexibelt växla till mer läkemedelstoleranta tillstånd. Projektet kommer att använda patientprover tillsammans med laboratoriemodeller, inklusive cellinjer från patienter, miniatyrtumörer odlade i laboratoriet (organoider) och musmodeller, för att återskapa hur dessa cancerformer svarar på olika läkemedel.

Ett centralt fokus i min forskargrupp är att studera läkemedel som återaktiverar ett nyckelprotein som kallas p53, ofta beskrivet som cellens ”genomets väktare”, eftersom det normalt signalerar att skadade celler ska sluta dela sig eller dö. Vårt och våra kollegors tidigare arbete har redan visat att återaktivering av p53 i höggradiga gliom kan bidra till att patienter lever längre. I detta projekt kommer vi att märka enskilda cancerceller med genetiska ”streckkoder”, vilket gör det möjligt att följa hur varje cell förändras över tid och identifiera vilka genetiska eller cellulära förändringar som gör att cancerceller kan undkomma behandlingens effekter. Genom att kombinera olika experimentella och beräkningsbaserade metoder är målet att kartlägga de huvudsakliga strategier som dessa hjärntumörceller använder för att överleva behandling. I slutändan är målet att omvandla dessa sårbarheter till nya, riktade behandlingsstrategier som kan föras vidare till kliniska prövningar och på sikt förlänga och förbättra livet för personer som diagnostiserats med maligna hjärntumörer.

På sin fritid tränar Verónica ofta med sitt salsadanslag eller ägnar sig åt nya mat- och naturupplevelser tillsammans med sin familj.

Thomas Juan får Göran Gustafssons pris i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Han är född 1990 i Frankrike och disputerade 2017 vid Université Côte d’Azur i Nice. Han gick sedan med i professor Didier Stainiers laboratorium vid Max Planck Institute for Heart and Lung Research för sin postdoc i Tyskland. Han identifierade flera mekanosensorproteiner som är viktiga för blodflödesavkänning och utvecklade genetiska system för att kontrollera hjärtats sammandragningar och mRNA-nivåer. Sedan 2024 har Thomas rekryterats till Uppsala universitet, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, som biträdande lektor.

Thomas har varit aktiv inom området genome engineering sedan 2013, kort efter upptäckten av CRISPR/Cas9. Han har implementerat de flesta framstegen inom denna teknik i sin djurmodell, zebrafisken, i sina projekt. Han använder genetiska verktyg för att kontrollera protein- och mRNA-stabilitet för att undersöka kardiovaskulär utveckling under normala och patologiska förhållanden. Den rationella utformningen av dessa verktyg är tidskrävande och ger osäkra resultat.

Därför strävar han efter att utveckla metoder med hög genomströmning för att optimera biomolekyler av intresse för forskning och industriella tillämpningar. För detta ändamål utvecklar han en pipeline för riktad evolution i en ryggradsdjursmodell med hjälp av genteknik och nästa generations generatorer.

Outside the lab, Thomas is a hiking/fossil lover and enjoys spending time with his family; interests that are all highly compatible with life in Sweden.

Wojciech Michno, får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Wojciech är född 1992 i Krakow, Polen, och växte sedan upp i Örnsköldsvik i Västernorrland. Han tog sin doktorsexamen vid Göteborgs Universitet. Efter tre år som postdoktor bl.a. vid Stanford University återvände han till Sverige för att arbeta som biträdande universitetslektor vid Uppsala universitet.

Wojciech Michno beskriver sin forskning på följande sätt: Sedan jag var liten har jag varit intresserad av hjärnan och älskade samtidigt kemin. Därför bestämde jag mig för att försöka bedriva dessa två intressen parallellt. Detta både inom mina studier, och senare i min karriär som forskare. Nu fokuserar mitt arbete huvudsakligen på hur cellspecifika metabola förändringar bidrar till utveckling och progression av neurologiska sjukdomar, så som neurodegeneration och cancer. Tillsammans med min tvärvetenskapliga grupp skapar vi komplexa 3D cell-kultursystem som reflekterar human hjärncellulär miljö under utveckling, eller i dess ”vuxna” stadie.

Detta öppnar möjligheter för oss att studera cellspecifika interaktioner, i perspektiv av neurologiska utvecklingssjukdomar, samspel mellan tumörer och frisk hjärnvävnad, och t.o.m. hur olika stressfaktorer medverkar till neurodegeneration, som t.ex. vid Alzheimers sjukdom.

Samtidigt utvecklar vi också kemiska verktyg och metoder som kan appliceras för att bättre förstå de fenotypsändringar som är kopplade till dessa sjukdomar på en nivå av enskilda celler, och/eller enskilda metabola/enzymatiska processer. Vi strävar efter att behålla ”tidsaspekten” genom att använda oss av olika kemiska eller genetiska tidsmarkörer, och att inkludera ”spatialaspekten” via användning av konventionell mikroskopi eller kemisk avbildning. Det långsiktiga målet är att skapa förutsättningar för att bättre förstå vilken roll den cellulära mikromiljön har för utveckling av hjärnsjukdomar.

Utanför laboratoriet umgås Wojciech helst med familjen, gärna genom att ta långa promenader med familjens hund, bada på sommaren och åka skidor på vintern, men även löpning och annan träning. När tiden tillåter gillar Wojciech också att resa.  

Daniel Espes får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Han är född 1985 och uppvuxen i Edsbyn i Hälsingland. Han tog sin läkarexamen och senare doktorsexamen vid Uppsala Universitet. Daniel Espes är nu docent och arbetar som biträdande universitetslektor vid Uppsala universitet parallellt med en klinisk Överläkartjänst inom region Gävleborg. 

Daniel Espes beskriver sin forskning på följande sätt: Ända sedan jag var läkarstudent och gjorde mitt projektarbete har jag varit fascinerad av de Langerhanska öarna och framförallt de insulinproducerande beta-cellerna. Mitt huvudintresse är fortfarande olika aspekter av beta-cellers fysiologi som jag undersöker genom olika experimentella studier kombinerat med kliniska studier kring typ 1 diabetes. Just nu fokuserar jag framförallt på att etablera olika avbildningsmetoder som kan användas kliniskt för att både visualisera och kvantifiera beta-celler och immunceller för att kunna öka vår förståelse av vad som egentligen händer i bukspottskörteln vid utvecklandet av typ 1 diabetes. Parallellt med det arbetar vi inom min forskningsgrupp med experimentella studier för att förstå hur de hormonproducerande endokrina cellerna i de Langerhanska öarna kommunicerar med de omkringliggande exokrina cellerna och vilken betydelse det har för utvecklandet av diabetes men även dess betydelse för att kunna återskapa beta-celler. I tillägg till det arbetar vi med kliniska interventionsstudier som syftar till att antingen skydda de kvarvarande beta-cellerna tidigt i sjukdomsförloppet eller att försöka återskapa dem med hjälp av olika läkemedel sent i sjukdomsförloppet. Förhoppningen är attden snabba utvecklingen som just nu sker inom diabetesfältet inom kort kommer att omsättas till en klinisk verklighet med ett flertal nya behandlingsalternativ vid typ 1 diabetes.

Utanför laboratoriet och sjukhuset umgås Daniel helst med familjen och ägnar sig åt olika typer av träning, just nu framförallt löpning men han var tidigare en hejare på Ultimate Frisbee och har bland annat blivit Svensk mästare med moderklubben Viksjöfors IF och vunnit EM med Svenska landslaget. Sitter han still läser han helst böcker eller ser på tv-serier och har bland annat sett alla avsnitt av vänner minst fem gånger.

Xiaonan Zhang får Göran Gustafssonpriset i medicin vid Uppsala universitet. Hon är född 1985 och växte upp i Kina. Hon tog sin doktorsexamen vid Karolinska institutet 2015. Efter det fortsatte hon sin forskning som postdoktor vid Karolinska institutet i tre år och kom sedan till Minnesota University för ytterligare en postdok-period. Xiaonan Zhang kom tillbaka 2020 och började på Uppsala universitet som forskare.

Xiaonan Zhang beskriver sin forskning så här: Solida tumörer representerar cirka 90 % av alla cancerformer hos vuxna. Nya terapier för behandling av fasta tumörer har låtit vänta på sig under lång tid, eftersom läkemedelsresistens så småningom försämrar det kliniska resultatet. En utmaning som hämmar den kemoterapeutiska effekten är bristen på tillräckligt med medel som specifikt dödar de vilande (cellcykelinaktiva) tumörcellerna som är okänsliga för konventionella cellcykelinriktade läkemedel. Jag har ett unikt och kontinuerligt fokus på att utveckla nya strategier genom att rikta in mig på dessa vilande celler sedan mina doktorandstudier. I dessa upptäckte jag en liten molekyl som hämmar mitokondriernas funktion och speciellt dödar den vilande cellpopulationen i vår utvecklade sfäroidmodell. Då kunde jag inte hitta den bakomliggande mekanismen. Min nuvarande forskning försöker avslöja unika förändringar på nivåerna av transkription och translation som förekommer i/regleras av kärn- eller mitokondrie-DNA i kemoresistenta vilande tumörceller, i hopp om att hitta ”akilleshälen” hos de vilande cellerna som ytterligare skulle kunna angripas av små molekyler eller genterapier. I denna studie är jag också engagerad i att använda den senaste CRISPR-fria tekniken för att redigera mitokondriekodade gener. Jag har stora förväntningar att resultat från denna studie kan vara till nytta för nuvarande kliniska behandlingsscheman.

På fritiden gillar Xiaonan att laga mat och brodera korsstygn.

Nils Landegren får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Han är född 1986 i Kalifornien, men är uppvuxen i Uppsala. Han fick sin läkarexamen vid Uppsala universitet 2011 och påbörjade där sedan sin forskning om autoimmuna sjukdomar. Efter disputation 2015 har han kombinerat postdoktoral forskning vid Karolinska Institutet med klinisk tjänstgöring och han erhöll läkarlegitimation 2018. Sedan början av 2021 är han verksam vid Uppsala universitet som forskargruppledare.

Nils beskriver sin forskning på följande sätt: Jag drivs av att söka förklaring bakom sjukdomar som vi idag inte förstår. Autoimmuna sjukdomar är en stor och mångfacetterad grupp som förenas i den underliggande mekanismen att immunsystemet angriper den egna kroppen. Hans forskargrupp använder storskaliga metoder för att karaktärisera dessa immunsvar, för att därigenom belysa sjukdomsmekanismer och förbättra diagnostik. Ett område han intresserar sig för speciellt är hur autoantikroppar kan blockera immunsystemets signalvägar och därigenom orsaka infektionskänslighet. Covid-19 utgör ett viktigt exempel genom den försämrade prognosen hos patienter med interferon-antikroppar, och sannolikt spelar denna mekanism en viktigare roll än vi idag har klart för oss. En annan fråga som Nils vill belysa är varför kvinnor löper flerfaldigt högre risk för autoimmuna sjukdomar och hans grupp undersöker därför hur könshormoner och genetiska skillnader mellan kvinnor och män kan påverka immunsystemet. Nils hoppas att denna forskning kan stödja utveckling av mer individanpassade behandlingar av immunrelaterade sjukdomar.

Nils gillar att vara ute i naturen, gärna på skidor under vinter och vår. Han tycker även om både att teckna och att snickra.

Jessica Nordlund får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet: Hon är född 1983 i San Francisco, Kalifornien. Hon tog en kandidatexamen i biologi vid San Diego State University 2006 och en magisterexamen i cellulär molekylärbiologi vid Uppsala Universitet 2007. Ett år vid Uppsala forskarskola i biomedicinsk forskning (UGSBR) öppnade hennes ögon för den nya generationens sekvensering-teknologier och ledde henne till doktorandstudier avseende transkriptomik och epigenomik i barnleukemi. Efter att ha försvarat sin doktorsexamen i molekylärmedicin vid Uppsala Universitet 2012, började hon jobba vid SNP&SEQ-teknologiplattformen, som är en av anläggningarna inom ’National Genomics Infrastructure (NGI)’ vid SciLifeLab. Sedan 2013 har hon haft olika befattningar vid SNP&SEQ, så som ledare för bioinformatik gruppen och senare ledare för forsknings och utvecklingsverksamheten. År 2019 utsågs hon till verksamhetsledare (facility director) för hela enheten i Uppsala.

Jessica Nordlund beskriver sin forskning så här: Min forskning fokuserar på akut lymfatisk leukemi (ALL) som är den vanligaste formen av barnleukemi. I dag överlever mer än 85 procent av barnen som drabbas av ALL tack vare bättre diagnostiska metoder, riskbedömning och effektivare behandlingar. Men en del av dessa överlevare lider av livslånga kroniska besvär till följd av behandlingen. Mycket återstår att göra både för att öka överlevnaden och minska biverkningarna. Min forskning kombinerar storskalig läkemedelsscreening med modern teknologi för genomanalys av enskilda celler. Målsättningen är att identifiera nya riktade läkemedel, samt att klarlägga de cellulära och molekylära konsekvenserna av intervention med dessa läkemedelskandidater.

På fritiden gillar Jessica att ge sig ut på äventyr med familjen och att motionera i skog och mark.

Jonathan Cedernaes får Göran Gustafssonpriset i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet. Han är född 1985 i Stockholm. Han studerade till läkare vid Uppsala universitet och erhöll läkarlegitimation 2013. Parallellt med dessa studier deltog han i forskningsprojekt om sömn och nutrition och kunde även disputera år 2013. 2015-2019 forskade Jonathan som postdoktor vid Northwestern University i Chicago och har därefter etablerat sitt eget laboratorium vid Uppsala universitet.

Jonathan Cedernaes beskriver sin forskning så här:Min forskning är inriktad på dygnsrytmer och sömn i relation till människans ämnesomsättning. Idag är det en stor andel av befolkningen som antingen utför skiftarbete eller sover för lite eller på oregelbundna tider. Att på längre sikt störa dygnsrytmen och sömnen ökar risken för bl.a. hjärtkärlsjukdomar, ofördelaktig viktuppgång och typ 2-diabetes. Min tidigare forskning har visat att vävnaders cellulära dygnsrytmer störs vid simulerat skiftarbete och att det sker i vävnader som är avgörande för en normal ämnesomsättning, dvs. muskel- och fettvävnaden. Jag har också visat att detta i sin tur tycks leda till vävnadsspecifika störningar av ämnesomsättningen, vilket ger oss förståelse för betydelsen av de molekylära rytmerna i dessa vävnader. I min forskning använder jag mig av kliniska interventions-protokoll för att förstå t.ex. hur genuttrycket aktiveras specifika tider på dygnet. Jag är speciellt intresserad av hur kost och träning kan påverka våra dygnsrytmer. Förhoppningen är att i slutändan även kunna finna molekylära mål mot negativa effekter av störd dygnsrytm, som exempelvis kan användas hos de som behöver utföra skiftarbete.

Jonathan dansar gärna salsa, helst kubansk stil, men dansar även Bachata och West Coast Swing och har t.o.m. uppträtt. Han läser både mycket populärvetenskap och klassisk skönlitteratur och gillar dessutom att springa i terräng.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,75 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år.