Ny huvudsekreterare för GG-stiftelse KVA 2017-07-01

Huvudsekreterare Arne V Johansson

Professor Arne V Johansson efterträdde 2017-07-01 Göran Grimvall som huvudsekreterare för Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.

Grimvall kvarstår till 2018-06-30 som huvudsekreterare för Göran Gustafssons stiftelse för främjande av vetenskaplig forskning vid Uppsala universitet och Kungl. Tekniska högskolan.

Arne Johansson är professor vid KTH i mekanik, med inriktning mot strömningsfenomen. Han var 2004-2010 huvudsekreterare för Naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet och 2014-2016 vicerektor för forskning vid KTH.

 

Göran Gustafssonföredrag KVA 11 september 2018

Bild på Göran GustafssonGöran Gustafssonföredrag KVA 11 sep 2018 kl. 16.15.

Årligen återkommande populärvetenskapliga föredrag där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. I år föreläserKaj Nyström (matematik 2015), Richard Neutze (kemi 2015) och Emmanuelle Charpentier (molekylär biologi 2014).

 

Differentialekvationer, AI och datadrivna upptäckter Kaj Nyström, Uppsala universitet, Pristagare i matematik 2015

X-ray free electron lasers shed new light on protein structural dynamics Richard Neutze, Göteborgs universitet, Pristagare i kemi 2015

CRISPR-Cas9: How a bacterial immune system revolutionizes genom engineering in life sciences. Emmanuelle Charpentier, Umeå universitet & Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Pristagare i molekylär biologi 2014

Med dessa föredrag fortsätter Göran Gustafsonstiftelsen serien av årligen återkommande föredrag, där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. Avsikten är bland annat att ge en återkoppling och belysa utvecklingen av den verksamhet Göran Gustafssonstiftelsen bidragit till. Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för allmänheten men föranmälan krävs.

Arrangör:
Kungl. Vetenskapsakademien och Göran Gustafsonstiftelsen

Länk till KVA för info och anmälan

 

 

 

Göran Gustafssonföredrag KVA 11 september 2017

Bild på Göran GustafssonGöran Gustafssonföredrag KVA 11 sep 2017 kl. 16.15.

Årligen återkommande populärvetenskapliga föredrag där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. I år föreläser Per Hammarström (kemi 2014), Anna-Karin Tornberg (matematik 2014) och Fredrik Bäckhed (medicin 2014).

Proteinveckning – en tilltrasslad historia
Per Hammarström, Linköpings universitet, Pristagare i kemi 2014

Strömmande vätskor möter fibrer och droppar
Anna-Karin Tornberg, Kungliga Tekniska högskolan. Pristagare i matematik 2014

Tarmfloran – en middagsbjudning med biljoner gäster
Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet, Pristagare i medicin 2014

Med dessa föredrag fortsätter Göran Gustafsonstiftelsen serien av årligen återkommande föredrag, där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. Avsikten är bland annat att ge en återkoppling och belysa utvecklingen av den verksamhet Göran Gustafssonstiftelsen bidragit till. Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för allmänheten men föranmälan krävs.

Arrangör:
Kungl. Vetenskapsakademien och Göran Gustafsonstiftelsen

Länk till KVA för info och anmälan

 

 

 

Offentliggörande av pristagare 2024

prislogga-uu-kth2

Beviljade anslag vid beslutssammanträde med Stiftelsens styrelse 2024-03-25 (belopp i tkr). Beslutsbreven sänds ut senast i mitten av maj 2024. De sökande som ej finns uppräknade här, har fått avslag på ansökan, men underrättas inte separat om detta.Beredning av ansökningarna och upprättande av förslag till fördelning av tillgängliga medel har skett i de lokala prioriteringsgrupperna vid KTH och UU (teknisk fysik resp. medicin). Stiftelsen har inte fullständiga skriftliga motiveringar till hur prioriteringsgrupperna vid KTH och UU har behandlat de enskilda projektansökningarna. Beslut har fattats efter föredragningar i Vetenskapliga utskottet samt i Stiftelsens styrelse 2024-03-25.

KTH
Mariana Dalarsson 1100
Gustafssonpriset Lilla
Jun Gao1100Gustafssonpriset Lilla
Marco Laudato1100Gustafssonpriset Lilla
Liam Solus1100Gustafssonpriset Stora (år 1)
Vaishali Adya1100Gustafssonpriset Stora (år 1)
Wei Ouyang1100
Gustafssonpriset Stora (år 2)
Klaus Kröncke1100Gustafssonpriset Stora (år 3)
Francesca Pennacchietti1100Gustafssonpriset Stora (år 3)
UU Teknisk Fysik
Jens Sjölund1100Gustafssonpriset Lilla
Chao Xu1100Gustafssonpriset Stora (år 1)
Stefano Crespi1100
Gustafssonpriset Stora (år 2)
Alina Sekretareva1100
Gustafssonpriset Stora (år 3)
UU (Medicin)
Luisa W. Hugerth1100Gustafssonpriset Lilla
Wojciech Michno1100Gustafssonpriset Stora (år 1)
Daniel Espes1100Gustafssonpriset Stora (år 2)
Xiaonan Zhang1100Gustafssonpriset Stora (år 3)

Vasili Hauryliuk

Vasili Hauryliuk foto: Tove Smeds

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Hans forskning bidrar till kampen mot antibiotikaresistens

Vasili Hauryliuk, född 1980, är lektor i medicinsk biokemi vid Lunds universitet

Han får priset för banbrytande studier av hur proteinsyntes regleras i bakterier.

 Vasili Hauryliuk forskar om hur bakterier tillverkar proteiner. Det sker i en slags fabrik eller maskin som kallas för ribosom. Ungefär hälften av de antiobiotika som används kliniskt idag riktar in sig på proteinsyntesen för att på så sätt hämma tillväxten av bakterier. För att kunna utforma nya, förbättrade, antibiotika är det därför viktigt med en djupare förståelse av hur proteinsyntesen går till. Vi behöver också känna till de mekanismer som skyddar ribosomen från antibiotika. Vasili Hauryliuks laboratorium har bidragit med viktiga pusselbitar inom detta forskningsområde.

På senare tid har forskargruppen dock intresserat sig alltmer för så kallade bakteriofager. Bakteriofager är virus som ”äter” bakterier och kan användas som ett alternativ till antibiotika. De kan till exempel komma till nytta för att läka särskilt besvärliga sår. Bakteriofager kan också användas till att behandla svåra bakteriella lunginfektioner som uppstår i patienter med cystisk fibros. 

  • Bakteriofagterapi utvecklas snabbt runt om i Europa och Amerika, men än så länge ligger Sverige lite efter. Eftersom det finns stora problem med antibiotikaresistens och utveckling av nya antibiotika så kan detta vara en väg framåt, säger han.

I sin forskning använder Vasili Hauryliuk en bred kombination av tekniker som mikrobiologi, biokemi, genomik och strukturbiologi. Han är mycket glad över att ha fått Göran Gustafssonpriset som innebär att hans forskningsgrupp i Lund får ännu bättre möjligheter att ta sig an nya utmaningar framöver.

Kontakt:
vasili.hauryliuk@med.lu.se
070-609 04 93

Anna Överby Wernstedt

MEDICIN: Hon studerar TBE-virusets väg in i hjärnan

Anna Överby Wernstedt, född 1978, är professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.

Hon får priset för bidrag till förståelsen av molekylära mekanismer bakom viral tropism i mänskliga infektionssjukdomar.

Anna Överby Wernstedt har i första hand fokuserat på det fästingburna TBE-viruset. Det hör till en familj så kallade flavivirus som även inkluderar exempelvis virus som ligger bakom denguefeber och hepatit C.

Hon försöker bland annat ta reda på hur TBE-viruset tar sig in i hjärnan. Men hon har också tittat närmare på hur kroppen försvarar sig mot viruset. Det har bland annat visat sig att celler i hjärnan kan samspela för att hindra att viruset sprider sig vidare. De flesta som smittas blir friska igen men hos en tredjedel leder viruset till långvarig inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. Hur kroppens eget immunförsvar bidrar till inflammationen är en annan sak som Anna Överby Wernstedt har undersökt. Till sin hjälp har hon bland annat avancerade molekylära tekniker och försök på möss.

Det finns vaccin mot TBE men ännu inget botemedel. Det långsiktiga målet är därför att kunna bidra till utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen.

  • TBE-virus är ett spännande virus att studera och oerhört relevant i Sverige och i Europa. Fallen ökar och förra året var det nästan 600 personer som smittades av inflammationen. Det är väldigt mycket, särskilt om man betänker att mellan 30 till 50 procent av dessa inte blir helt friska efteråt, säger Anna Överby Wernstedt som blev både glad och överraskad när hon fick beskedet att hon tilldelas Göran Gustafssonpriset. Det är en fantastisk känsla och en oerhörd ära.

Kontakt:  

anna.overby@umu.se

Giovanni Volpe

Giovanni Volpi foto: Johan Wingborg

FYSIK: Han skapar smarta mikropartiklar

Giovanni Volpe, född 1982, är professor i fysik vid Göteborgs universitet

Han får priset för gränsöverskridande forskning som handlar om mikroskopiska partiklar med aktiva funktioner.

Giovanni Volpe leder Soft Matter Lab som har ett primärt fokus på aktiva material och artificiell intelligens. Hans forskargrupp studerar dynamiken och interaktionen hos små aktiva partiklar. Det handlar om partiklar som omvandlar energi från sin närmiljö till rörelse. Bland annat använder forskarna sig av optisk manipulation där ljuset fungerar som ett verktyg för att påverka dessa små partiklar.

Målsättningen är att i framtiden kunna skapa konstgjorda mikropartiklar med naturliga aktiva partiklar som förebilder. Tanken är att dessa mikropartiklar, eller mikrorobotar, ska kunna reagera på sin omgivning och samarbeta i grupp utan att behöva styras utifrån. Med hjälp av artificiell intelligens skulle sådana partiklar på sikt till exempel kunna användas för att leverera läkemedelsmolekyler till vävnader i kroppen eller sanera förorenad mark från gifter. Att kombinera maskininlärning, AI, med forskning om aktiv materia på det sätt som Giovanni Volpe gör är något helt nytt.

  • Det var först för ungefär fyra år sedan som man verkligen började forska inom området. Men det har fått mycket uppmärksamhet nu så det blir fler och fler grupper som ägnar sig åt det här, säger han.

Att få det erkännande som Göran Gustafssonpriset innebär är naturligtvis roligt. Giovanni Volpe ser utmärkelsen som en bekräftelse på att hans forskning håller hög klass.

Kontakt pristagare:
giovanni.volpe@physics.gu.se
070-996 61 81

Sebastian Westenhoff

Sebastian Westenhoff foto: Mikael Wallerstedt

KEMI: Han studerar kemiska reaktioner med röntgenteknik

Sebastian Westenhoff, född 1978, är professor i biokemi vid Uppsala universitet

Han får priset för avbildning av kemiska och biokemiska reaktioner på molekylnivå.

Sebastian Westenhoff arbetar med att avbilda kemiska reaktioner. Otaliga sådana reaktioner pågår samtidigt där ett eller flera ämnen omvandlas till nya ämnen. Ofta styrs omvandlingarna av proteiner som har en specifik uppgift. För att kunna studera detta på molekylnivå använder han sig av avancerad laser- och röntgenteknik. På så sätt blir det möjligt att ”filma” hur proteinernas och molekylernas struktur förändras när de reagerar med varandra.

Framöver hoppas han kunna studera proteinernas roll vid så kallade laddningsöverföringar närmare. Detta är särskild viktigt inom fotosyntesen. Där omvandlar särskilda proteiner solljusets energi till elektroner som sedan transporterar dessa till specifika platser för vidare användning. Detaljkunskap om hur det går till kan i framtiden även komma till nytta vid framtagning av solceller.

  • När solljuset träffar solcellen så delas energin upp i två olika laddningar på ett sätt som liknar det som sker vid fotosyntes. Naturen har en väldigt optimal process där mycket lite energi går förlorad. Vi människor har ännu inte lyckats bygga lika bra solceller och kan säkert lära oss av hur fotosyntesen fungerar i växter, säger han.
  • Att få Göran Gustafssonpriset betyder enormt mycket. Det finns jättemånga duktiga kemister i Sverige så det är en ärofull bekräftelse för mig och min forskargrupp. 

Kontakt pristagare:
sebastian.westenhoff@kemi.uu.se
073-469 72 67

Alexander Berglund

Alexander Berglund foto: Max Hedmark

MATEMATIK: Han löser geometriska problem med hjälp av algebra

Alexander Berglund, född 1981, är docent i matematik vid Stockholms universitet

Han får priset för djupa och nyskapande arbeten inom algebraisk topologi och rationell homotopiteori

Algebraisk topologi är en gren av matematiken där man försöker lösa geometriska problem genom att konstruera algebraiska modeller. Konsten är att hitta modeller som å ena sidan är tillräckligt enkla för att vara beräkningsbara, å andra sidan komplicerade nog för att kunna spegla relevanta aspekter av ursprungsproblemet.

Alexander Berglund har i sin forskning bevisat nya fundamentala resultat inom algebraisk topologi och använt dem för att lösa problem inom både algebra och geometri. Bland annat har han studerat symmetrier av geometriska objekt och hittat nya typer av algebraiska modeller för dem.

Det har lett till upptäckten av nya oväntade kopplingar mellan problem som vid en första anblick inte verkar vara relaterade. Att förstå den djupare innebörden av dessa kopplingar samt utveckla potentiella tillämpningar på olösta problem, inom såväl algebra som topologi, är det övergripande målet med hans forskning.

Han blev både glad och överraskad när han fick veta att han tilldelats Göran Gustafssonpriset.

– Jag är fortfarande lite mållös. Det är glädjande att ens forskning hedras på det här sättet och priset innebär betydande nya möjligheter för mig och min forskargrupp.

Kontakt pristagare:
alexb@math.su.se

Emma Lundberg

Molekylär biologi: Hon vill kartlägga samtliga proteiner inuti människans celler

Emma Lundberg, född 1980, är professor vid KTH och Scilifelab

Hon får priset i molekylär biologi för banbrytande arbete med att utveckla teknologier och analysverktyg för storskaliga karakteriseringar av det cellulära och subcellulära mänskliga proteomet.

Emma Lundberg arbetar inom spatiotemporal proteomik, ett forskningsområde som handlar om hur de proteiner som finns inuti våra mänskliga celler är organiserade i tid och rum. Under det senaste decenniet har hennes forskargrupp genererat hundratusentals mikroskopbilder för att bestämma var i cellen proteinerna finns. Bilderna ligger till grund för ”the Cell Atlas” en slags högupplöst karta av människans celler som ingår i Human Protein Atlas databas.

– Men mycket arbete återstår för att kartan ska bli komplett och den sista biten är förmodligen den svåraste. Det finns 20 000 gener som kodar för proteiner i kroppen och vi har kartlagt ungefär 17 000 fram tills nu, säger Emma Lundberg.

För att nå målet snabbare har hon använt flera innovativa metoder. Spelare i ett science fiction-spel online har hjälpt forskarna att analysera bilder av proteiner (så kallad gamification) och en modell av funktionella system har skapats med hjälp av artificiell intelligens.

Det projekt hon nu vill genomföra är tänkt att ge ny kunskap om cellcykeln och dess metabola reglering. Förhoppningen är att skapa nya strategier för läkemedel och diagnostiska verktyg för cancer.

Kontakt:
Emma Lundberg
emma.lundberg@scilifelab.se