Andreas Hellander, UU

Andreas Hellander
Andreas Hellander

Teknisk fysik. Andreas Hellander är född 1982 i Arjeplog. Han avlade studentexamen i Arjeplog 2000, blev civilingenjör i molekylär bioteknik vid Uppsala Universitet 2006 och disputerade i beräkningsvetenskap 2011. Efter två år som postdoktor vid University of California Santa Barbara tillträdde han 2013 en tjänst som lektor i beräkningsvetenskap vid avdelningen för beräkningsvetenskap, Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet. Han är sedan 2014 docent i beräkningsvetenskap.

Andreas Hellander beskriver sin forskning så här:
Ett tema i min forskning i beräkningsvetenskap och systembiologi är utvecklandet av noggranna och effektiva metoder för att simulera biokemiska reaktionsnätverk med stokastiska modeller. Stokastiska modeller har i beräkningssystembiologin visat sig vara mer användbara än traditionellt använda differentialekvationer när man vill beskriva cellulära system med väldigt låga antal av nyckelproteiner så som transkriptionsfaktorer. Med kvantitativa modeller kan vi generera hypoteser för hur molekylära nätverk fungerar och hur de skulle reagera på olika typer av extern påverkan, och vi kan studera teoretiska egenskaper hos olika cellulära kontrollsystem. Den inneboende skalseparationen som förekommer i sådana system gör simuleringar mycket tidskrävande, och en stor del av min tidigare forskning har handlat om så kallade multiskalmetoder för att konstruera mer effektiva algoritmer. I min grupp är beräkningsmjukvara en central del av verksamheten. Genom öppen källkod kan de senaste algoritmerna snabbare nå potentiella användare och på så sätt snabbare möjliggöra ny domänspecifik forskning. Ofta är det dock ett stort steg från öppen källkod till generellt användbar mjukvara. På senare tid har molnteknologi gjort det enklare både att utveckla och leverera mjukvara till andra forskare. Vi har nyligen demonstrerat hur man kan utveckla molnmjukvara som gör även storskaliga beräkningsexperiment mer lättillgängliga, mer skalbara och lättare att reproducera. Det senare är ett ofta ett problem i praktiken för forskning som bygger på nya avancerade algoritmer och storskaliga beräkningar. Tack vare priset från Göran Gustafssons stiftelse får jag möjlighet att expandera min forskning i nya riktningar. I ett nytt projekt ska vi undersöka möjligheten att utveckla smarta stödsystem för modellutforskning. Baserat på molnteknologi och metodik från maskininlärning hoppas vi utveckla serviceorienterade mjukvarukomponenter som möjliggör mycket mer interaktiva och effektiva sätt att utforska biologiska system med hjälp av modellering och simulering än vad som är möjligt idag.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Chong Qi, KTH

Pristagaren Chong Qi
Chong Qi

Teknisk fysik. Chong Qi är född 1983 i Jinan, Kina. Han avlade doktorsexamen vid Pekings universitet 2009 och kom till KTH genom stöd av Vetenskapsrådets bidrag till anställning som postdoktor i Sverige. Han fortsatte sin forskning på KTH med stöd från kärnfysikgruppen på KTH och ett projektbidrag för unga forskare frän Vetenskapsrådet. Sedan 2014 är han biträdande lektor vid Institutionen för fysik, KTH. Qi blev docent 2015 inom området teoretisk kärnfysik.

Chong Qi beskriver sin forskning så här:
Som teoretiker arbetar jag främst med modeller av den växelverkan som uppstår mellan partiklar i kvantmekaniska mångkropparsystem. Forskningen syftar till att utveckla nya metoder för atomkärnan för att beskriva hur komplexa skeenden uppstår ur enkla komponenter och hur komplexa krafter kan ge upphov till enkla rörelser. Atomkärnan skapas i våldsamma processer i universum. För att kunna förstå till exempel varför det finns så lite guld och så mycket kisel på jorden krävs kunskap om exotiska atomkärnor, som har mycket kort livslängd. Den senaste forskningen avser att beskriva egenskaper och uppbyggnad av exotiska och extremt kortlivade atomkärnor med helt andra relativa sammansättningar av protoner och neutroner än de stabila och långlivade atomkärnorna. Nära de gränserna för existens har man funnit att kärnmaterian kan ha mycket ovanliga egenskaper. I dessa kärnor kan man ha en växelverkan mellan bundna och obundna tillstånd liksom att de tillfälligt kan befinna sig i obundna tillstånd. Man kan också med förfinad experimentell teknik nå tunga kärnor med samma antal protoner och neutroner, vilka har visat oväntat tecken på en ny struktur, där parvisa neutron-proton-korrelationer dominerar. Dessutom kan de här kärnorna genomgå nya former av sönderfall som vi studerar med vår formalism. Traditionella kärnmodeller, utvecklade för att beskriva kärnor i närheten av stabilitetslinjen, kan inte beskriva fenomen som händer i obundna, instabila tillstånd. Det övergripande målet för mitt Göran Gustafsson-projekt är att tillämpa modellen som jag har utvecklat för att studera de sällsynta nedbrytningsprocesserna. Arbetet har hittills resulterat i över 70 vetenskapliga publikationer. Jag har handlett två doktorander och en master-student.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. 

Forskningspresentation: Ruth Palmer

Ruth Palmer Foto: Mattias Pettersson
Ruth Palmer
Foto: Mattias Pettersson

Molekylär biologi. Föreläsning av Ruth Palmer, professor i cellbiologi på Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet.

FörRuth Palmer, född 1970 (45 år), har doktorsgrad i biokemi och är sedan 2014 professor i cellbiologi på Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet. Hon får priset ”för sina betydelsefulla upptäckter kring funktion och reglering av ett viktigt tyrosinkinas som kontrollerar cellulär signalering och utveckling”. Föreläsningen skedde i samband med prisutdelningen vid KVA.

Läs mer om hennes forskning.

 

 

 

 

Forskningspresentation: Felix Ryde

Pristagare 2016
Felix Ryde

Fysik. Föreläsning av pristagaren Felix Ryde, professor vid KTH. 

Felix Ryde, född 1970 (46 år), är professor i fysik på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Ryde får priset för hans genuint nytänkande forskning rörande de observationer av våldsamma astropartikelfysikaliska fenomen, vars vetenskapliga förklaringar kan utvidga vår bild av universum. Föreläsningen skedde i samband med prisutdelningen vid KVA.

Läs mer om hans forskning.

 

 

 

 

Forskningspresentation: Xavier Crispin

Pristagare 2016 Xavier Crispin
Xavier Crispin

Kemi. Föreläsning av Xavier Crispin professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) på Linköpings universitet.

Han får priset ”för utveckling och studier av organiska termoelektriska material med möjliga tillämpningar för omvandling av termisk energi till elektrisk”. Föreläsningen skedde i samband med prisutdelningen vid KVA. Föreläsningen skedde i samband med prisutdelningen vid KTH.

Läs mer om hans forskning.

 

 

 

Forskningspresentation: Volodymyr Mazorchuk

Pristagare 2016
Volodymir Mazorchuk

Matematik. Föreläsning av Volodymyr Mazorchuk, professor i matematik vid Uppsala universitet med algebra som forskningsområde.

Han får priset ”för hans nyskapande arbeten inom representationsteorin och andra delar av algebran, i synnerhet för hans bidrag till kategorifieringsteorin och representationsteorin av 2-kategorier”. Föreläsningen skedde i sambands med prisutdelningen vid KVA.

Läs mer om hans forskning.

 

 

 

 

Forskningspresentation: Olle Melander

Olle Melander Foto: Carl Hjelte
Olle Melander
Foto: Carl Hjelte

Medicin. Föreläsning av pristagaren av Göran Gustafssonpriset i medicin 2016, Olle Melander, professor vid Lunds universitet.

Olle Melander, född 1970 (46 år), får Göran Gustafssonpriset i medicin ”för hans genetiska och kliniska studier som klarlägger biokemiska och livsstilsrelaterade sjukdomsmekanismer vid övervikt och kardiovaskulär sjukdom”. Föreläsningen skedde i samband med prisutdelningen vid KVA.

Läs mer om hans forskning.

 

Johan Elf

Pristagare 2010
Johan Elf
Foto: Magnus Bergström ©KAW

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Biokemi med den levande cellen som provrör

Johan Elf, född 1975 (34 år), är akademiforskare i kemi och docent i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet.

Han leder en forskningsgrupp i molekylär systembiologi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. Johan Elfs forskning är inriktad på att klargöra hur biokemiska processer i cellerna kan förstås genom att kombinera matematiska modeller, simuleringar och experiment på enskilda bakterieceller. Elf har tidigare utvecklat teoretiska modeller för genreglering och den kemiska dynamiken inne i cellerna. Han har framgångsrikt utvecklat matematiska metoder för att analysera slumpmässigheten i cellens kontrollsystem och datoralgoritmer för att simulera biokemiska reaktioner där man även tar hänsyn till cellens geometri. Till exempel har han visat hur den genetiska informationen i RNA avkodas olika beroende på vilken miljö de växer i, och hur vissa antibiotika kan påverka genetiskt identiska bakterier på olika sätt beroende på hur de sätts in.

På senare tid har Elf arbetat med att utveckla optiska experimentella metoder för att kunna mäta genreglering i enskilda bakterieceller med hög tidsupplösning. Sådana metoder var nödvändiga för att testa specifika teoretiska förutsägelser om koordinerad reglering av olika gener i enskilda celler. De nya mikroskopimetoderna möjliggjorde de första direkta mätningarna av hur fort DNA-bindande proteiner hittar rätt på kromosomerna, vilket ledde till att den etablerade teorin för hur detta går till behövde revideras. Just nu pågår ett flertal projekt i Elf’s laboratorium som kombinerar helt nya metoder för att följa hur enskilda proteinmolekyler rör sig i levande celler med specialskrivna datorprogram som simulerar cellens fysikaliska kemi. Det största projektet syftar till att förstå genreglering av enskilda molekyler i levande bakterier.

Kontakt
Tel 018-471 46 78 (kopplas till mobil)
Mail johan.elf@icm.uu.se
Webbplats

Bernhard Mehlig

Pristagare 2010
Bernhard Mehlig

FYSIK: Slumpmässiga mönster hos regnmoln och planeter

Bernhard Mehlig, född 1964 (45 år) är professor i komplexa system vid Göteborgs universitet.

Mehligs forskning bidrar till förståelsen för de grundläggande mekanismer som styr till synes slumpmässiga processer i naturen. Särskild framgång har uppnåtts genom att klassificera och systematiskt beskriva det slumpmässiga beteendet som kan uppstå för relativt enkla matematiska modeller. Beteendet visar sig ha stora likheter med det som uppstår för mer komplicerade beräkningar och denna likhet har hjälpt oss förstå grundläggande egenskaper hos ett stort antal fysikaliska problem. Detta tillvägagångssätt fungerar för en stor mängd fysikaliska system som styrs såväl genom klassiska som kvantmekaniska lagar. Under senare tid har Bernhard Mehlig försökt förstå rörelserna hos små partiklar som svävar i turbulent luft, som till exempel små vattendroppar i ett regnmoln. Man tror att turbulens kan orsaka plötslig nederbörd genom att underlätta kollisioner mellan och sammansmältning av små vattendroppar. En modell av denna process har nyligen tagits fram tillsammans med kollegor i England och Sverige.

Resultaten visar hur bildandet av så kallade kaustikor i den oregelbundna rörelsen hos regndropparna kan öka kollisionsfrekvensen avsevärt. Matematiska likheter finns med de ljusmönster man på en solig dag kan se på botten av en simbassäng. Allra senast har Mehlig och hans forskargrupp studerat empiriskt observerade mönster av genetiska variationer hos biologiska populationer av en viss art marina sniglar. Dessa mönster kan analyseras i termer av de genuppsättningar som förenklat kan beskrivas av slumpmässig parning och mutering inom populationerna. Mönstren verkar vara besläktade just med rörelsen hos vattendroppar i ett regnmoln.

Kontakt
Tel 0760-90 76 97
Mail bernhard.mehlig@physics.gu.se
Webbplats

Yi Luo

Pristagare 2010
Yi Lou

KEMI: Molekyler för framtidens IT

Yi Luo, född 1965 (45 år) är professor i teoretisk kemi vid Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.

Hans forskning är inriktad mot utveckling av moderna beräkningsmetoder för att studera gensvaret hos enskilda molekyler under påverkan av elektromagnetiska fält. Under de senaste tio åren har Yi Luo utvecklat en teoretisk ”verktygslåda” för systematisk undersökning av elektrontransport i molekyler. Detta är grunden för så kallad molekylär elektronik som syftar till att använda molekyler som grundelement för elektroniska kretsar i framtida informationsbehandling. Hans metoder gör det möjligt att studera molekylär elektronik ur flera avseenden. Exempelvis har han exakt fastställt en optimal molekylstruktur och geometrisk kontakt mellan molekyl och elektrod i en fungerande molekylär enhet. Luo har vidare kunnat beskriva det statistiska beteendet av molekylär ledningsförmåga och av molekylära likriktare och strömbrytare.

Alla dessa uppgifter är ytterst användbara för att förstå och att optimera prestandan av enstaka molekylära elektroniska kretsar. Parallellt med detta har han också genomfört nyskapande studier inom området molekylär fotonik, och systematiskt undersökt möjligheterna att använda så kallade icke-linjära molekylära material för ett antal olika tillämpningar, såsom optisk kommunikation, solenergi och bio-avbildning (att genom avbildning studera friska och sjuka organ, vävnader och celler). Han har också gjort viktiga insatser i utvecklandet av mjukröntgenspektroskopi som en teknik för att karaktärisera molekylära material.

Kontakt
Tel 08-553 784 14
Mail luo@kth.se
Webbplats