Göran Gustafssonföredrag KVA 11 september 2018

Bild på Göran GustafssonGöran Gustafssonföredrag KVA 11 sep 2018 kl. 16.15.

Årligen återkommande populärvetenskapliga föredrag där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. I år föreläserKaj Nyström (matematik 2015), Richard Neutze (kemi 2015) och Emmanuelle Charpentier (molekylär biologi 2014).

 

Differentialekvationer, AI och datadrivna upptäckter Kaj Nyström, Uppsala universitet, Pristagare i matematik 2015

X-ray free electron lasers shed new light on protein structural dynamics Richard Neutze, Göteborgs universitet, Pristagare i kemi 2015

CRISPR-Cas9: How a bacterial immune system revolutionizes genom engineering in life sciences. Emmanuelle Charpentier, Umeå universitet & Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Pristagare i molekylär biologi 2014

Med dessa föredrag fortsätter Göran Gustafsonstiftelsen serien av årligen återkommande föredrag, där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. Avsikten är bland annat att ge en återkoppling och belysa utvecklingen av den verksamhet Göran Gustafssonstiftelsen bidragit till. Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för allmänheten men föranmälan krävs.

Arrangör:
Kungl. Vetenskapsakademien och Göran Gustafsonstiftelsen

Länk till KVA för info och anmälan

 

 

 

Göran Gustafssonföredrag KVA 11 september 2017

Bild på Göran GustafssonGöran Gustafssonföredrag KVA 11 sep 2017 kl. 16.15.

Årligen återkommande populärvetenskapliga föredrag där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. I år föreläser Per Hammarström (kemi 2014), Anna-Karin Tornberg (matematik 2014) och Fredrik Bäckhed (medicin 2014).

Proteinveckning – en tilltrasslad historia
Per Hammarström, Linköpings universitet, Pristagare i kemi 2014

Strömmande vätskor möter fibrer och droppar
Anna-Karin Tornberg, Kungliga Tekniska högskolan. Pristagare i matematik 2014

Tarmfloran – en middagsbjudning med biljoner gäster
Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet, Pristagare i medicin 2014

Med dessa föredrag fortsätter Göran Gustafsonstiftelsen serien av årligen återkommande föredrag, där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. Avsikten är bland annat att ge en återkoppling och belysa utvecklingen av den verksamhet Göran Gustafssonstiftelsen bidragit till. Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för allmänheten men föranmälan krävs.

Arrangör:
Kungl. Vetenskapsakademien och Göran Gustafsonstiftelsen

Länk till KVA för info och anmälan

 

 

 

Offentliggörande av pristagare 2022

prislogga-uu-kth2

Beviljade anslag vid beslutssammanträde med Stiftelsens styrelse 2022-04-01 (belopp i tkr). Beslutsbreven sänds ut i april 2022. De sökande som ej finns uppräknade här, har fått avslag på ansökan, men underrättas inte separat om detta. Beredning av ansökningarna och upprättande av förslag till fördelning av tillgängliga medel har skett i de lokala prioriteringsgrupperna vid KTH och UU (teknisk fysik resp. medicin). Stiftelsen har inte fullständiga skriftliga motiveringar till hur prioriteringsgrupperna vid KTH och UU har behandlat de enskilda projektansökningarna. Beslut har fattats efter föredragningar i Vetenskapliga utskottet samt i Stiftelsens styrelse 2022-04-01.

KTH
Francesca Pennacchietti750Gustafssonpriset Lilla
Joakim Andén-Pantera750Gustafssonpriset Lilla
Alexander Edström750Gustafssonpriset (år 2)
Mats Persson750Gustafssonpriset (år 2)
Lilian Matthiesen750Gustafssonpriset (år 3)
Ute Cappel750Gustafssonpriset (år 3)
Stephan Steinhauer1250Gustafssonpriset Stora
Klaus Kröncke1250
Gustafssonpriset Stora
UU Teknisk Fysik
Vladislav Borisov750Gustafssonpriset Lilla
Jorge Cayao750Gustafssonpriset Lilla
Haining Tian750Gustafssonpriset (år 3)
Alina Sekretareva1250Gustafssonpriset Stora
UU (Medicin)
Theodora Kunovac Kallak750Gustafssonpriset Lilla
Xiaonan Zhang1250
Gustafssonpriset Stora
Nils Landegren750Gustafssonpriset (år 2)
Jessica Nordlund750Gustafssonpriset (år 3)

Emma Lundberg

Molekylär biologi: Hon vill kartlägga samtliga proteiner inuti människans celler

Emma Lundberg, född 1980, är professor vid KTH och Scilifelab

Hon får priset i molekylär biologi för banbrytande arbete med att utveckla teknologier och analysverktyg för storskaliga karakteriseringar av det cellulära och subcellulära mänskliga proteomet.

Emma Lundberg arbetar inom spatiotemporal proteomik, ett forskningsområde som handlar om hur de proteiner som finns inuti våra mänskliga celler är organiserade i tid och rum. Under det senaste decenniet har hennes forskargrupp genererat hundratusentals mikroskopbilder för att bestämma var i cellen proteinerna finns. Bilderna ligger till grund för ”the Cell Atlas” en slags högupplöst karta av människans celler som ingår i Human Protein Atlas databas.

– Men mycket arbete återstår för att kartan ska bli komplett och den sista biten är förmodligen den svåraste. Det finns 20 000 gener som kodar för proteiner i kroppen och vi har kartlagt ungefär 17 000 fram tills nu, säger Emma Lundberg.

För att nå målet snabbare har hon använt flera innovativa metoder. Spelare i ett science fiction-spel online har hjälpt forskarna att analysera bilder av proteiner (så kallad gamification) och en modell av funktionella system har skapats med hjälp av artificiell intelligens.

Det projekt hon nu vill genomföra är tänkt att ge ny kunskap om cellcykeln och dess metabola reglering. Förhoppningen är att skapa nya strategier för läkemedel och diagnostiska verktyg för cancer.

Kontakt:
Emma Lundberg
emma.lundberg@scilifelab.se

Igor Adameyko

fotograf Gustav Mårtensson

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Han studerar hur cellerna väljer väg

Igor Adameyko, född 1980, är professor vid Karolinska institutet.

Han får priset för banbrytande studier av nervassocierade multipotenta Schwanncell-prekursorer och deras roll i organogenes Igor Adameyko studerar hur vårt nervsystem bildas och styr utvecklingen i andra delar av kroppen. Hans forskning ger också viktig kunskap om varför vissa celler inte beter sig som de ska, utan istället förvandlas till cancerceller. I vår kropp finns mängder med olika celler med olika uppgifter. Igor Adameykos forskargrupp har intresserat sig för hur stamcellerna utvecklas från tiden i embryot tills de ger upphov till de olika celltyper som bygger upp skilda delar av vår kropp. Det kan handla om tänder, pigmentceller, nervceller och gliaceller i hjärnan. På resan mot ökad specialisering gör cellen olika vägval. Vid olika tillfällen under sin utveckling händer det att vissa celler väljer ”fel väg”. Det kan då resultera i cancer, som den mycket svåra formen av cancer i nervsystemet – neuroblastom. Igor Adameykos forskning kan ge ökad förståelse för både cellernas normala utveckling och vad det är som sker när det går fel. Hittills har de flesta studier utförts på möss, men forskargruppen har också nyligen visat hur de nervassocierade multipotenta cellerna bygger upp binjurarna hos människor och hur det kan ha ett samband med neuroblastom hos barn. Något som ger nya förhoppningar om att hitta bättre behandlingar mot sjukdomen.

Om att ha tilldelats Göran Gustafssonpriset säger Igor Adameyko:

– Jag förväntade mig inte att få det här priset så jag blev väldigt förvånad. Det här kommer att innebära att vi får möjlighet att göra de mer krävande sakerna framöver och kan ta större risker.

Kontakt: 073-712 16 28, igor.adameyko@ki.se

Taija Mäkinen

Taija Mäkinen. Foto: Mikael Wallerstedt
Taija Mäkinen. Foto: Mikael Wallerstedt
Taija Mäkinen. Foto: Mikael Wallerstedt

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Hon vill bidra med ny kunskap om lymfsystemets mysterier

Taija Mäkinen, född 1974, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet

Hon får priset för sina molekylära studier av den lymfatiska ledningsvävnadens tillväxt och funktion.

Taija Mäkinen studerar hur lymfkärl bildas med hjälp av avancerade genetiska musmodeller, något som även ger insikter om hur lymfkärl i människan fungerar. Lymfsystemet fyller en viktig funktion i kroppen men trots det finns det fortfarande luckor i vår kunskap om dess biologi.

– Jämfört med forskning om blodkärlen så har forskningen om lymfkärlen halkat efter. Det finns mycket som ännu inte är känt om lymfsystemet och dess koppling till olika former av sjukdomar. Men de senaste 15 åren har det gått snabbt framåt, berättar hon.

En av lymfsystemets uppgifter är att leda bort vätska från vävnaderna tillbaka till blodet. Om det inte fungerar som det ska kan det leda till lymfödem, en livslång sjukdom som saknar effektiv behandling. Försämrad funktion av lymfsystemet spelar även en roll vid fetma, hjärt- och kärlsjukdomar samt autoimmuna sjukdomar. Lymfkärlen kan dessutom medverka vid spridningen av cancer. 

– Vår forskning handlar om att försöka förstå grundläggande mekanismer som reglerar tillväxten av lymfkärl samt att se vilken roll lymfsystemet spelar för olika slags sjukdomar, säger Taija Mäkinen som är stolt och glad över att nu ha tilldelats Göran Gustafssonpriset.

Kontakt: 018-471 41 51, taija.makinen@igp.uu.se

Yaowen Wu

Yaowen Wu, Foto: Mattias Pettersson

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Molekylära bilder av enskilda celler.

Yaowen Wu, född 1980, är professor i biokemi vid Umeå universitet.

Han får priset för sina innovativa molekylära studier av intracellulär transport och autofagi.

För att förstå livets mekanismer är förmågan att visualisera och störa biologiska processer viktig. Yaowen Wu undersöker olika biologiska processer med hjälp av kemiska verktyg som ger unika möjligheter att titta närmare på den underliggande biologin eller skapa nya funktioner. Han har utvecklat helt nya sådana kemiska verktyg, som så kallad proteinkemisk modifiering, kemisk och kemo-optogenetik. Med hjälp av dessa har han sedan studerat mekanismerna kring membrantransport och autofagi.

Autofagi är en process för nedbrytning och återvinning av cellens utslitna beståndsdelar. Så kallade autofagosomer samlar upp det skräp som bildas när olika komponenter som proteiner och organeller i levande celler skadas. Detta bryts sedan ned och återvinns.

När det uppkommer störningar i autofagi kan det bidra till sjukdomar som cancer, Parkinson, alzheimer och infektion. En målsättning är därför att förstå varför störningarna uppkommer och hitta möjligheter att påverka dem.

– I min forskning framöver kommer jag bland annat att fortsätta belysa de mekanismer som styr hur autofagosomer bildas. Jag kommer också att vidareutveckla de kemiska och kemo-optogenetiska verktyg som gör det möjligt att manipulera processer i cellen med allt större precision. Förhoppningen är att detta ska leda till nya upptäckter av biologiska mekanismer och nya strategier för diagnostik och behandling, säger Yaowen Wu.

Kontakt:

Epost yaowen.wu@umu.se

Tel 090-786 55 31

Webbplats

www.umu.se/personal/yaowen-wu/

Rickard Sandberg

Rickard Sandberg Foto: Ulf Sirborn

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Molekylära bilder av enskilda celler

Rickard Sandberg, född 1977, är professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet.

Han får priset för sina innovativa studier av genuttryck i enskilda celler.

Rickard Sandberg har utvecklat banbrytande metodik för att avläsa geners aktivitet i enskilda celler och använt tekniken till att undersöka hur vår arvsmassa regleras. Våra vävnader består av många olika typer av celler som växelverkar med varandra på intrikata sätt för att utföra olika funktioner. Tidigare metoder som studerat geners aktivitet har varit begränsade till medelvärden över tusentals olika typer av celler i vävnader. Rickard Sandberg har utvecklat metodik som möjliggör att vävnader analyseras på nivån av enskilda celler, vilket har lett till stora nya insikter om människokroppens celltyper i friska och sjuka tillstånd. Rickards forskning fokuserar på att förstå de molekylära processer som reglerar människans arvsmassa genom att studera storskaliga genetiska aktivitetsmönster över många typer av enskilda celler. Han vill mer specifikt påvisa hur ofta en gen är aktiv och hur många RNA-molekyler som produceras vid varje aktivt tillfälle, och slutligen komma underfund med hur dessa processer är kodade i vår arvsmassa. En förståelse för vår arvsmassas egna reglersystem skulle ge oss viktiga insikter om vilken variation som den genererar inom och mellan celler, samt om dessa kan påverka mera komplexa fenotyper. Det skulle även öppna upp för förbättrad förmåga att konstruera syntetiska genetiska kretsar inom bioteknologi.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost rickard.sandberg@ki.se

Tel 08-524 839 86, 070-271 98 77

Webbplats

https://ki.se/people/ricsan

Göran Jönsson

Porträtt av Göran Jonsson
Porträtt av Göran Jonsson

MEDICIN: Han vill ta reda på varför immunterapi fungerar bättre för vissa

Göran Jönsson, född 1977, är professor vid Lunds universitet

Han får priset för banbrytande arbete med att beskriva det genetiska och molekylära landskapet, samt betydelsen av tertiära lymfoida strukturer, vid melanom.

För ungefär två år sedan gjorde Göran Jönsson och hans forskargrupp en viktig upptäckt som kan förklara varför immunterapi fungerar bättre för vissa patienter med malignt melanom (hudcancer) än för andra. Hos de patienter som svarade bättre på behandlingen hittade man en ansamling av immunförsvarsceller inuti tumörerna, så kallade tertiära lymfoida strukturer. Enligt Göran Jönsson handlar det om ett slags immunologiska fabriker som hjälper T-cellerna i kroppens eget immunförsvar att känna igen cancercellerna.

– Vi vill nu gå vidare och försöka förstå hur de här strukturerna uppstår och varför de finns hos vissa patienter men inte hos andra. Och kan det finnas sätt att terapeutiskt inducera dem för att samtliga patienter ska kunna dra lika mycket nytta av immunbehandlingen?

Forskningsanslaget från Göran Gustafssons Stiftelse kommer att komma till stor nytta i det fortsatta arbetet.

– För att verkligen förstå den underliggande biologin behöver vi undersöka de molekylära detaljerna ner på cellnivå, och det är väldigt dyra experiment att göra. Med hjälp av de här pengarna kommer vi att kunna göra ännu mer experiment helt enkelt.

Kontakt:
Göran Jönsson
goran_b.jonsson@med.lu.se
070-321 03 53

Gonçalo Castelo-Branco

fotograf Ulf Sirborn

MEDICIN: Hans forskning kan ge ny behandling mot MS

Gonçalo Castelo-Branco, född 1976, är docent på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet.

Han får priset för sin nyskapande analys av oligodendrocyter och nervcellers myelinisering i hälsa och sjukdom Gonçalo Castelo-Branco är neurobiolog och har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Hans upptäckter har skett genom användning av ny teknik som gör det möjligt att analysera enskilda celler och fastställa den genetiska aktiviteten i var och en av dem. Han forskar om en viss typ av hjärnceller, oligodendrocyter, som producerar fettämnet myelin. Myelinet fungerar som isolering av nervtrådarna och gör så att signalerna i centrala nervsystemet kan färdas mer effektivt. När immunförsvarets vita blodkroppar angriper oligodendrocyterna vid sjukdomen MS tappar de förmågan att producera myelin och nervimpulserna leds inte längre på rätt sätt. Hittills har behandlingar mot MS varit fokuserade på att hämma immunförsvaret. Nu tror Gonçalo Castelo-Brancos forskargrupp att det istället skulle vara möjligt att utveckla behandlingar som stimulerar oligodendrocyternas förmåga att tillverka nytt myelin.

– På senare tid har vi också sett att oligodendrocyterna vid vissa tillfällen får egenskaper som liknar immunceller och detta kan påverka hur immuncellerna agerar vid sjukdomen. Vad det spelar för roll vid MS vet vi inte ännu men vill undersöka i framtiden, säger han.

Kontakt 070-091 59 22, Goncalo.Castelo-Branco@ki.se