Pristagare 2026 KVA

Joanna Rorbach

mars 27, 2026mars 27, 2026 av g-forvaltning

Molekylär biologi: Hon studerar mitokondrier som spelar roll för hälsan

Joanna Rorbach är senior forskare i molekylärbiologi vid Karolinska Institutet

Hon får priset för banbrytande studier om ribosomens sammansättning och reglering av proteinsyntes i mitokondrier.

Länge trodde Joanna Rorbach att hennes grundforskning om mitokondrier och deras funktion befann sig långt borta från de medicinska tillämpningarna. Men på senare tid har hon ändrat åsikt. Som cellens eget kraftverk, där näring och syre omvandlas till energi, är mitokondrierna av stor vikt för människans hälsa.

– Min forskargrupp har gjort flera upptäckter om deras funktion som vi bedömer har medicinsk potential. Det har gett oss en mer detaljerad förståelse för mutationer som påverkar komponenter bakom mitokondriella sjukdomar. Det blir också allt tydligare att mitokondrier spelar en viktig roll i vanligare sjukdomar, inklusive cancer, Parkinson, Alzheimer och diabetes, säger hon.

Göran Gustafssonpriset gör det också möjligt att bli ännu djärvare framöver och ge sig i kast med fler projekt där nyttan kanske inte är direkt uppenbar i förväg.

– Jag har redan börjat funderar på vilka sådana nya och spännande projekt vi skulle kunna genomföra med hjälp av det här anslaget.

Kontakt: joanna.rorbach@ki.se

Emma R. Andersson

mars 27, 2026mars 27, 2026 av g-forvaltning

MEDICIN: Hon kartlägger cellernas vägval under fosterutvecklingen

Emma R. Andersson är senior forskare i utvecklingsbiologi vid Karolinska Institutet

Hon får priset för utveckling av innovativ metodik för grundläggande och translationella studier av tidig embryonal utveckling.

Emma Andersson vill försöka förstå reglerna för hur cellerna bygger upp en kropp. Hennes forskargrupp studerar den tidiga fosterutvecklingen när specialiseringen tar sin början.

– Vi är jätteintresserade av varför celler bestämmer sig för att bli till exempel hjärta eller hjärna. Ett av våra stora mål är att kunna rita upp en karta över de vägval som cellerna tar för att bilda hela kroppen. Man har redan lyckats konstruera en sådan karta för de cirka 1 000 cellerna i en liten mask men vi vill göra det för möss och då handlar det om miljarder celler, säger hon.

Den grundläggande kunskapen kan hjälpa oss att förstå vad som går fel när genetiska sjukdomar uppstår. Men också komma till användning om man vill återbilda kroppsdelar.

För Emma Andersson är det både en stor glädje och en ära att tilldelas Göran Gustafssonpriset.

– Att vara förknippad med en person som har använt sina resurser till att förbättra världen genom forskning som Göran Gustafsson har gjort – det är otroligt inspirerande. Dessutom får jag ställa mig till andra forskare som fått priset tidigare som jag respekterar enormt mycket.

Kontakt: emma.andersson@ki.se

Josefin Larsson

mars 27, 2026mars 27, 2026 av g-forvaltning

Fysik: Hon tar reda på vad som sker när stjärnor exploderar

Josefin Larsson är professor i astrofysik vid KTH i Stockholm

Hon får priset för sin nydanande forskning om exploderande stjärnor, som kopplar observationer till grundläggande astrofysikaliska teorier.”

När massiva stjärnor exploderar i slutet av sina liv kallas det för supernovor. Josefin Larsson studerar det som blir kvar efter de här ovanliga händelserna. Rester, eller spillror, decennier till tusentals år efteråt, kan nämligen ge oss viktiga ledtrådar till vad det var som egentligen inträffade.

– Supernovor är intressanta för att de spelar en viktig roll i universums utveckling. Det som lämnas kvar i centrum efter explosionen är ett kompakt objekt, en neutronstjärna eller ett svart hål, och i allt material som slungas ut finns det nya grundämnen som sedan kommer att ingå i nya generationer av stjärnor och planeter, förklarar hon.

Göran Gustafssonpriset kommer lägligt i en tid där utvecklingen inom fältet går mycket snabbt.

– Det är fantastiskt med anslaget så att vi kan fortsätta med forskningen och ta vara på de möjligheter som öppnar sig med alla nya data som kommer in just nu, säger hon.

Kontakt: josla@kth.se

Simone Fabiano

mars 27, 2026mars 27, 2026 av g-forvaltning

Kemi: Han dopar organiska halvledare med hjälp av ljus

Simone Fabiano är professor i materialvetenskap vid Linköpings universitet

Han får priset för utveckling av innovativa metoder för dopning av organiska halvledare.

I all slags modern elektronik finns det halvledare, oftast gjorda av kisel. Men i vissa fall kan organiska halvledare av plast (så kallade konjugerade polymerer), som Simone Fabiano forskar om, vara ett bättre alternativ. Men för att förbättra ledningsförmågan hos en halvledare behöver den dopas, något som är svårare och mer komplext med organiska halvledare. Ett viktigt genombrott skedde när forskarna tog hjälp av fotokatalys under processen. Metoden har öppnat helt nya möjligheter för fältet framöver.

– Genom större förståelse för hur man kemiskt kan styra de elektriska egenskaperna hos organiska halvledare kan vi bygga elektronik som fungerar bättre, är mer anpassningsbar och drar mindre energi. På sikt kan det öppna för elektronik som fungerar mer som biologiska system, till exempel artificiella näthinnor, säger han som är glad och stolt över att nu tilldelas Göran Gustafssonpriset.

– För min forskargrupp och alla som har bidragit till forskningen de senaste tio åren är det här ett fantastiskt fint erkännande för det arbete vi lagt ner.

Kontakt: simone.fabiano@liu.se

Dan Petersen

mars 27, 2026mars 27, 2026 av g-forvaltning

Matematik: Han studerar algebraisk geometri och talteori

Dan Petersen är professor i matematik vid Stockholms universitet

Han får priset för djupgående bidrag till algebraisk geometri, algebraisk topologi och talteori.

Ursprungligen ägnade Dan Petersen sig åt algebraisk geometri. Det rör sig om ett klassiskt ämne inom matematiken, där man studerar geometri genom ekvationslösning, eller ekvationslösning genom geometri.

Med åren har dock Dan Petersens forskning blivit allt bredare och hans intressen har skiftat till att även inkludera topologi och talteori. Med sina medförfattare har han löst ett känt öppet problem inom analytisk talteori över funktionskroppar, med hjälp av metoder från topologi och studiet av modulirum.

Han blev mycket glad över beskedet att han nu tilldelats Göran Gustafssonpriset i matematik.

– Det innebär inte bara ett erkännande, utan även forskningsmedel till att anställa doktorander och postdoktorer, och utöka forskargruppen vid Stockholms universitet.

Kontakt: dan.petersen@math.su.se