denna-avdelning-avser-stiftelsen-som-beror-kva

Göran Gustafssonföredrag KVA 11 september 2017

augusti 30, 2017augusti 29, 2017 av g-forvaltning

Bild på Göran Gustafsson Göran Gustafssonföredrag KVA 11 sep 2017 kl. 16.15.

Årligen återkommande populärvetenskapliga föredrag där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. I år föreläser Per Hammarström (kemi 2014), Anna-Karin Tornberg (matematik 2014) och Fredrik Bäckhed (medicin 2014).

Proteinveckning – en tilltrasslad historia
Per Hammarström, Linköpings universitet, Pristagare i kemi 2014

Strömmande vätskor möter fibrer och droppar
Anna-Karin Tornberg, Kungliga Tekniska högskolan. Pristagare i matematik 2014

Tarmfloran – en middagsbjudning med biljoner gäster
Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet, Pristagare i medicin 2014

Med dessa föredrag fortsätter Göran Gustafsonstiftelsen serien av årligen återkommande föredrag, där tidigare Göran Gustafssonpristagare berättar om sin verksamhet. Avsikten är bland annat att ge en återkoppling och belysa utvecklingen av den verksamhet Göran Gustafssonstiftelsen bidragit till. Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för allmänheten men föranmälan krävs.

Arrangör:
Kungl. Vetenskapsakademien och Göran Gustafsonstiftelsen

Länk till KVA för info och anmälan

Vasili Hauryliuk

september 7, 2024mars 25, 2024 av g-forvaltning

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Hans forskning bidrar till kampen mot antibiotikaresistens

Vasili Hauryliuk, född 1980, är lektor i medicinsk biokemi vid Lunds universitet

Han får priset för banbrytande studier av hur proteinsyntes regleras i bakterier.

Vasili Hauryliuk forskar om hur bakterier tillverkar proteiner. Det sker i en slags fabrik eller maskin som kallas för ribosom. Ungefär hälften av de antiobiotika som används kliniskt idag riktar in sig på proteinsyntesen för att på så sätt hämma tillväxten av bakterier. För att kunna utforma nya, förbättrade, antibiotika är det därför viktigt med en djupare förståelse av hur proteinsyntesen går till. Vi behöver också känna till de mekanismer som skyddar ribosomen från antibiotika. Vasili Hauryliuks laboratorium har bidragit med viktiga pusselbitar inom detta forskningsområde.

På senare tid har forskargruppen dock intresserat sig alltmer för så kallade bakteriofager. Bakteriofager är virus som ”äter” bakterier och kan användas som ett alternativ till antibiotika. De kan till exempel komma till nytta för att läka särskilt besvärliga sår. Bakteriofager kan också användas till att behandla svåra bakteriella lunginfektioner som uppstår i patienter med cystisk fibros.

Bakteriofagterapi utvecklas snabbt runt om i Europa och Amerika, men än så länge ligger Sverige lite efter. Eftersom det finns stora problem med antibiotikaresistens och utveckling av nya antibiotika så kan detta vara en väg framåt, säger han.

I sin forskning använder Vasili Hauryliuk en bred kombination av tekniker som mikrobiologi, biokemi, genomik och strukturbiologi. Han är mycket glad över att ha fått Göran Gustafssonpriset som innebär att hans forskningsgrupp i Lund får ännu bättre möjligheter att ta sig an nya utmaningar framöver.

Kontakt:
vasili.hauryliuk@med.lu.se
070-609 04 93

Anna Överby Wernstedt

april 2, 2024mars 25, 2024 av g-forvaltning

MEDICIN: Hon studerar TBE-virusets väg in i hjärnan

Anna Överby Wernstedt, född 1978, är professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.

Hon får priset för bidrag till förståelsen av molekylära mekanismer bakom viral tropism i mänskliga infektionssjukdomar.

Anna Överby Wernstedt har i första hand fokuserat på det fästingburna TBE-viruset. Det hör till en familj så kallade flavivirus som även inkluderar exempelvis virus som ligger bakom denguefeber och hepatit C.

Hon försöker bland annat ta reda på hur TBE-viruset tar sig in i hjärnan. Men hon har också tittat närmare på hur kroppen försvarar sig mot viruset. Det har bland annat visat sig att celler i hjärnan kan samspela för att hindra att viruset sprider sig vidare. De flesta som smittas blir friska igen men hos en tredjedel leder viruset till långvarig inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. Hur kroppens eget immunförsvar bidrar till inflammationen är en annan sak som Anna Överby Wernstedt har undersökt. Till sin hjälp har hon bland annat avancerade molekylära tekniker och försök på möss.

Det finns vaccin mot TBE men ännu inget botemedel. Det långsiktiga målet är därför att kunna bidra till utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen.

TBE-virus är ett spännande virus att studera och oerhört relevant i Sverige och i Europa. Fallen ökar och förra året var det nästan 600 personer som smittades av inflammationen. Det är väldigt mycket, särskilt om man betänker att mellan 30 till 50 procent av dessa inte blir helt friska efteråt, säger Anna Överby Wernstedt som blev både glad och överraskad när hon fick beskedet att hon tilldelas Göran Gustafssonpriset. Det är en fantastisk känsla och en oerhörd ära.

Kontakt:

anna.overby@umu.se

Giovanni Volpe

april 2, 2024mars 25, 2024 av g-forvaltning

FYSIK: Han skapar smarta mikropartiklar

Giovanni Volpe, född 1982, är professor i fysik vid Göteborgs universitet

Han får priset för gränsöverskridande forskning som handlar om mikroskopiska partiklar med aktiva funktioner.

Giovanni Volpe leder Soft Matter Lab som har ett primärt fokus på aktiva material och artificiell intelligens. Hans forskargrupp studerar dynamiken och interaktionen hos små aktiva partiklar. Det handlar om partiklar som omvandlar energi från sin närmiljö till rörelse. Bland annat använder forskarna sig av optisk manipulation där ljuset fungerar som ett verktyg för att påverka dessa små partiklar.

Målsättningen är att i framtiden kunna skapa konstgjorda mikropartiklar med naturliga aktiva partiklar som förebilder. Tanken är att dessa mikropartiklar, eller mikrorobotar, ska kunna reagera på sin omgivning och samarbeta i grupp utan att behöva styras utifrån. Med hjälp av artificiell intelligens skulle sådana partiklar på sikt till exempel kunna användas för att leverera läkemedelsmolekyler till vävnader i kroppen eller sanera förorenad mark från gifter. Att kombinera maskininlärning, AI, med forskning om aktiv materia på det sätt som Giovanni Volpe gör är något helt nytt.

Det var först för ungefär fyra år sedan som man verkligen började forska inom området. Men det har fått mycket uppmärksamhet nu så det blir fler och fler grupper som ägnar sig åt det här, säger han.

Att få det erkännande som Göran Gustafssonpriset innebär är naturligtvis roligt. Giovanni Volpe ser utmärkelsen som en bekräftelse på att hans forskning håller hög klass.

Kontakt pristagare:
giovanni.volpe@physics.gu.se
070-996 61 81

Sebastian Westenhoff

april 2, 2024mars 25, 2024 av g-forvaltning

Sebastian Westenhoff foto: Mikael Wallerstedt

KEMI: Han studerar kemiska reaktioner med röntgenteknik

Sebastian Westenhoff, född 1978, är professor i biokemi vid Uppsala universitet

Han får priset för avbildning av kemiska och biokemiska reaktioner på molekylnivå.

Sebastian Westenhoff arbetar med att avbilda kemiska reaktioner. Otaliga sådana reaktioner pågår samtidigt där ett eller flera ämnen omvandlas till nya ämnen. Ofta styrs omvandlingarna av proteiner som har en specifik uppgift. För att kunna studera detta på molekylnivå använder han sig av avancerad laser- och röntgenteknik. På så sätt blir det möjligt att ”filma” hur proteinernas och molekylernas struktur förändras när de reagerar med varandra.

Framöver hoppas han kunna studera proteinernas roll vid så kallade laddningsöverföringar närmare. Detta är särskild viktigt inom fotosyntesen. Där omvandlar särskilda proteiner solljusets energi till elektroner som sedan transporterar dessa till specifika platser för vidare användning. Detaljkunskap om hur det går till kan i framtiden även komma till nytta vid framtagning av solceller.

När solljuset träffar solcellen så delas energin upp i två olika laddningar på ett sätt som liknar det som sker vid fotosyntes. Naturen har en väldigt optimal process där mycket lite energi går förlorad. Vi människor har ännu inte lyckats bygga lika bra solceller och kan säkert lära oss av hur fotosyntesen fungerar i växter, säger han.
Att få Göran Gustafssonpriset betyder enormt mycket. Det finns jättemånga duktiga kemister i Sverige så det är en ärofull bekräftelse för mig och min forskargrupp.

Kontakt pristagare:
sebastian.westenhoff@kemi.uu.se
073-469 72 67

Alexander Berglund

april 2, 2024mars 25, 2024 av g-forvaltning

MATEMATIK: Han löser geometriska problem med hjälp av algebra

Alexander Berglund, född 1981, är docent i matematik vid Stockholms universitet

Han får priset för djupa och nyskapande arbeten inom algebraisk topologi och rationell homotopiteori

Algebraisk topologi är en gren av matematiken där man försöker lösa geometriska problem genom att konstruera algebraiska modeller. Konsten är att hitta modeller som å ena sidan är tillräckligt enkla för att vara beräkningsbara, å andra sidan komplicerade nog för att kunna spegla relevanta aspekter av ursprungsproblemet.

Alexander Berglund har i sin forskning bevisat nya fundamentala resultat inom algebraisk topologi och använt dem för att lösa problem inom både algebra och geometri. Bland annat har han studerat symmetrier av geometriska objekt och hittat nya typer av algebraiska modeller för dem.

Det har lett till upptäckten av nya oväntade kopplingar mellan problem som vid en första anblick inte verkar vara relaterade. Att förstå den djupare innebörden av dessa kopplingar samt utveckla potentiella tillämpningar på olösta problem, inom såväl algebra som topologi, är det övergripande målet med hans forskning.

Han blev både glad och överraskad när han fick veta att han tilldelats Göran Gustafssonpriset.

– Jag är fortfarande lite mållös. Det är glädjande att ens forskning hedras på det här sättet och priset innebär betydande nya möjligheter för mig och min forskargrupp.

Kontakt pristagare:
alexb@math.su.se

Rickard Sandberg

april 23, 2018 av g-forvaltning

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Molekylära bilder av enskilda celler

Rickard Sandberg, född 1977, är professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet.

Han får priset för sina innovativa studier av genuttryck i enskilda celler.

Rickard Sandberg har utvecklat banbrytande metodik för att avläsa geners aktivitet i enskilda celler och använt tekniken till att undersöka hur vår arvsmassa regleras. Våra vävnader består av många olika typer av celler som växelverkar med varandra på intrikata sätt för att utföra olika funktioner. Tidigare metoder som studerat geners aktivitet har varit begränsade till medelvärden över tusentals olika typer av celler i vävnader. Rickard Sandberg har utvecklat metodik som möjliggör att vävnader analyseras på nivån av enskilda celler, vilket har lett till stora nya insikter om människokroppens celltyper i friska och sjuka tillstånd. Rickards forskning fokuserar på att förstå de molekylära processer som reglerar människans arvsmassa genom att studera storskaliga genetiska aktivitetsmönster över många typer av enskilda celler. Han vill mer specifikt påvisa hur ofta en gen är aktiv och hur många RNA-molekyler som produceras vid varje aktivt tillfälle, och slutligen komma underfund med hur dessa processer är kodade i vår arvsmassa. En förståelse för vår arvsmassas egna reglersystem skulle ge oss viktiga insikter om vilken variation som den genererar inom och mellan celler, samt om dessa kan påverka mera komplexa fenotyper. Det skulle även öppna upp för förbättrad förmåga att konstruera syntetiska genetiska kretsar inom bioteknologi.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost rickard.sandberg@ki.se

Tel 08-524 839 86, 070-271 98 77

Webbplats

https://ki.se/people/ricsan

Yenan Bryceson

april 23, 2018 av g-forvaltning

MEDICIN: Forskning som kan rädda liv

Yenan Bryceson, född 1976, är forskare vid Karolinska Institutet.

Han får priset för sina framstående studier av cytotoxiska lymfocyter, deras reglering och funktion vid hälsa och sjukdom.

Yenan Bryceson, forskare vid Karolinska Institutet, studerar hur immunförsvaret känner igen infekterade och maligna celler och hur medfödda immunbrister kan orsaka livshotande sjukdomar. Bryceson har utvecklat ett blodtest för att screena patienter med misstänkt immunbrist och ett genetisk test för att screena nyfödda barn för den allvarligaste sjukdomsorsakande mutationen i Sverige. Ambitionen är att testet ska ingå i PKU-provet, som tas på alla nyfödda barn i Sverige för att hitta medfödda sjukdomar där tidig behandling är avgörande för hur barnen ska klara sig. Medfödda defekter som påverkar funktioner hos immunförsvarets lymfocyter, så kallade cytotoxiska lymfocyter, ger upphov till svår, ofta livshotande, sjukdom hos nyfödda. Dessa sjukdomar liknar cancersjukdomar i det att patienterna drabbas av en icke-kontrollerad tillväxt av immunceller, främst T-lymfocyter och makrofager. Tillstånden kan med blandad framgång hållas i schack med läkemedel som steroider och cytostatika, och i vissa fall behandlas med så kallad hematopoetisk stamcellstransplantation. Behandlingarna orsakar inte sällan komplikationer. Baserat på ny kunskap om cytotoxiska lymfocyters aktivering och funktion har Yenan Bryceson inlett ett projekt för att i detalj kartlägga immunbristsjukdomar. Syfte är att ta fram förfinad diagnostik samt nya laboratorieparametrar som bättre kan vägleda behandlingsval vid immunbristsjukdom.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost yenan.bryceson@ki.se

Tel 070-443 19 44

Webbplats

https://ki.se/people/yenbry

Belén Martín-Matute

maj 2, 2018april 23, 2018 av g-forvaltning

Belén Martín Matute Foto: Anneli Larsson

KEMI: Framtidens förnyelsebara resurser

Belén Martín-Matute, född 1975, är professor i organisk kemi vid Stockholms universitet.

Hon får priset för utveckling av nya metoder för metallorganisk katalys.

Belén Martín-Matute utvecklar nya katalytiska processer för att skapa kol-kol och kol- heteroatombindningar. Det handlar bland annat om att omvandla vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att behöva hantera farliga mellanled. Heteroatomer, som syre, kväve och halogener (fluor, klor, brom och jod) är vanligt förekommande i läkemedel och jordbrukskemikalier. De bindningarna är därför extra intressanta att skapa. I sin forskning använder Belén Martín-Matute en mängd olika metallkatalysatorer, och även metallfria sådana (så kallade organokatalysatorer). Genom att finjustera de elektroniska och steriska egenskaperna hos katalysatorer kan aktiviteten och selektiviteten kontrolleras. Den huvudsakliga delen av Belén Martín-Matutes forskning är att prioritera hållbarhet
i metoderna som utvecklas av hennes forskargrupp. Hon använder miljövänliga lösningsmedel och mångsidiga, stabila och strukturellt enkla men fortfarande effektiva katalysatorer. Hennes metoder ger högt utbyte vid måttliga temperaturer. Hennes forskning fokuserar även på förädling av biomassa och koldioxid för att undvika bildandet av avfall och för att kunna hitta nya förnybara resurser för kemiindustrin.

Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:

Epost belen.martin.matute@su.se

Tel 08-16 24 38, 076 247 86 87

Webbplats

www.organ.su.se/bm

Sara Strandberg

april 23, 2018 av g-forvaltning

FYSIK: Hon söker svaret på universums gåtor

Sara Strandberg, född 1977, är lektor vid Stockholms universitet.

Hon får priset för sin experimentella forskning om Supersymmetri och dess potentiella roll för den Mörka materian. Genom att hon ansvarar för detektorsystem samt att hon kombinerar analysarbete och metodutveckling med nya koncept för utvärdering av data har hon en ledande roll i ett fält där forskningen sker i stora samarbeten.

Sara Strandberg är verksam inom experimentell partikelfysik och har en viktig roll inom ATLAS-experimentet vid CERN, i Schweiz. Om hon hittar bevis för att supersymmetriska partiklar existerar kommer hon kunna lösa en rad av universums gåtor. Sara Strandbergs forskning handlar bland annat om vår nuvarande teori för mikrokosmos, den så kallade standardmodellen, där 17 elementarpartiklar bygger upp materien. Problemet med modellen är bland annat att den saknar möjligheten att beskriva gravitation och mörk materia. Sara Strandbergs mål är att utvidga standardmodellen så att den blir mer heltäckande. Hon vill förstå vilka som är materiens minsta beståndsdelar och vilka krafter som verkar mellan dem. En del av Strandbergs forskning har bedrivits genom experiment vid partikelacceleratorn i CERN – samma accelerator där den så kallade Higgspartikeln upptäcktes 2012. Där har hon letat efter elementarpartiklar som förutsägs av olika utvidgningar av standardmodellen.
En tänkbar utvidgning är att det för varje elementarpartikel i standardmodellen finns en ”supersymmetrisk partikel” som har liknande egenskaper men en större massa. Den lättaste av dessa supersymmetriska partiklar skulle kunna vara den som utgör den mörka materien.

Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:

Epost strandberg@fysik.su.se

Tel 08-553 786 73

W ebbplats