Axel Målqvist

Axel Målqvist Foto: Maria Målqvist

MATEMATIK: Matematik för skräddarsydda material
Axel Målqvist, född 1978, är professor i matematik vid Göteborgs universitet.

Han får priset för banbrytande konstruktion och analys av beräkningsmetoder för kontinuum-mekaniska problem med snabbt varierande heterogena data, utan antagande om periodicitet eller separation av skalor.

Datorsimulering har fått en allt mer framträdande roll inom design av material med skräddarsydda egenskaper. Användningen av kompositmaterial är numer vanlig inom tillverkningsindustrin. Axel Målqvists forskning handlar om att utveckla och analysera tillförlitliga beräkningsmetoder som är anpassade just till heterogena material. Datorsimulering av sådana material innebär flera matematiska utmaningar, så som diskontinuiteter i data och variationer på multipla längdskalor. Målqvist använder numerisk och matematisk analys för att utveckla optimala beräkningsmetoder för att lösa partiella differentialekvationer med snabbt varierande data.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost:axel.malqvist@gu.se

Tel 031-772 35 99

Webbplats

www.gu.se/omuniversitetet/personal/?userId=xmalax

 

 

Robert Berman

Pristagare KVA
Foto: Rakel Berman

MATEMATIK: Hans matematiska metoder bygger oväntade broar

Göran Gustafssonpriset i matematik 2017 tilldelas Robert Berman, professor i matematik vid Chalmers tekniska högskola, född 1976.

Han får priset för sina banbrytande arbeten i komplex analys, Kählergeometri och statistisk mekanik.

Tack vare Einsteins allmänna relativitetsteori för gravitationen vet vi i dag att det universum vi lever i är krökt – närmare bestämt beskrivs vårt universums form med hjälp av geometrin av den fyrdimensionella form som kallas rum-tiden. Det är massfördelningen i universum, såsom galaxernas inbördes positioner, som bestämmer universums form – åtminstone delvis, för i Einsteins teori är till och med det tomma rummet krökt. Robert Berman utvecklar matematiska metoder som bland annat bygger en oväntad bro mellan Einsteins gravitationsteori och teorin för komplexa system. Ett av målen med hans forskning är att utveckla en modell där rum-tidens geometri träder fram som ett makroskopiskt fenomen ur ett underliggande mikroskopiskt komplext system. Idén är alltså – för att uttrycka det enkelt – att beskriva gravitationen som ett storskaligt fenomen som uppstår ur en stor mängd mikroskopiska händelser. Ungefär som tryck och temperatur hos en gas är en följd av de många små gasmolekylernas sammanlagda egenskaper. Hans forskning kan också leda till en ny matematisk förståelse för andra komplexa system, till exempel kall- och varmfronter inom meteorologin och turbulens, som faktiskt kan beskrivas av matematiska modeller som är besläktade med Einsteins ekvationer.

Robert Berman, matematikpristagaren, intervjuades av Sveriges Radio Vetandets värld 19 april 2017. Man kan lyssna på programmet på

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Hör hans intervju på Sveriges Radio, Vetandets Värld 19 april 2017.

Kontakt:
Epost:robertb@chalmers.se
Tel 031-772 35 53

Webbplats

https://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/robertb.aspx

Henrik Ehrsson

Henrik Ehrsson
Foto:Mikael Wallerstedt

MEDICIN: Kroppsillusioner som hjälper oss förstå hjärnan

Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, född 1972, använder sig av en rad sofistikerade metoder i sin forskning som befinner sig i gränslandet mellan neurovetenskap och psykologi.

Han får priset för sina grundläggande och eleganta studier av funktioner i hjärnan kopplade till människans uppfattning av den egna kroppen.

I en mycket uppmärksammad serie experiment har Henrik Ehrsson visat hur man kan framkalla illusioner av att vara utanför sin kropp (“utanförkroppen-illusionen”) eller uppleva en annan persons kropp som sin egen (“kroppsbytes-illusionen”). Frågan som Henrik Ehrsson ställer är hur hjärnan integrerar sinnesintryck från ögon, hud och muskler för att skapa en inre modell av den egna kroppen i rummet. På ett uppfinningsrikt sätt kombinerar han nyupptäckta kroppsillusioner med mätningar av hjärnans aktivitet.

Ehrssons resultat är viktiga för nya tekniska applikationer som bygger på principen att projicera kroppstillhörighetskänsla på konstgjorda kroppsdelar: en ny typ av överarmsprotes som känns precis som en riktig hand, datorgenererade virtuella kroppar som en totalförlamad person kan lära sig styra och uppleva som del av sig själv, samt nya metoder att styra människo-liknande robotar. Inom psykiatrin öppnar rönen upp för helt nya sätt att tänka kring och undersöka de omfattande störningar i kroppsuppfattning och jagkänsla som patienter med exempelvis schizofreni uppvisar.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost henrik.ehrsson@ki.se 
Tel 08-524 872 31

Webbplats

www.ehrssonlab.se/henrik.php 

Val Zwiller

Wal Zwiller
Foto: Kristina Hedtjärn

FYSIK: Kvantoptik på nanoskala

Val Zwiller, professor i tillämpad fysik vid KTH, född 1971, kombinerar i sin forskning optik och nanoteknologi. I hans avancerade labbutrustning finns framtidens tekniska verktyg som kvantljuskällor och kvantdetektorer

Han får priset för sin innovativa forskning inom kvantoptik och nanofysik som kan leda fram till djupare förståelse av den fundamentala kvantfysiken och viktiga öppningar mot framtida kvantkommunikation.

Val Zwiller kom till KTH 2015 för att bygga upp en ny forskargrupp på området kvantfysik med nanostrukturer. Han hade då bott tio år i Holland men är ursprungligen från Frankrike. I sin doktorsavhandling vid Lunds universitet hade han visat att nanostrukturer kan användas för att generera enstaka fotoner, vilket gör det möjligt att kontrollera ljus på den mest grundläggande nivån. Hans nuvarande forskning är inriktad på mer avancerad kvantoptik på nanometernivå, där enstaka fotoner kan genereras, manipuleras och detekteras med hjälp av nanostrukturer. Zwillers forskningsgrupp på KTH utvecklar ny teknik, baserad på kvantfysik, som möjliggör nya tillämpningar men samtidigt leder till nya grundläggande experiment inom kvantfysiken. Zwiller arbetar för närvarande med att koppla kvantprickar till atomer i syfte att utveckla hybridkvantsystem som kombinerar fördelarna med båda systemen. Förhoppningen är att kunna använda de nya verktygen kvantljuskällor och kvantdetektorer inom en rad olika områden, som biologisk avbildning och kvantkommunikation. Ett konkret exempel finns inom miljöövervakning, där forskarna hoppas kunna använda de nya kvantdetektorerna för att skapa kartor i realtid över olika luftföroreningar.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost: zwiller@kth.se 
Tel 073-765 22 00

Webbplats

https://kth.se/profile/zwiller

Anja-Verena Mudring

Anja Verena-Mudring
Foto: Privat

KEMI: Joniska vätskor som flytande magneter och gröna lösningsmedel

Anja-Verena Mudring, professor i fysikalisk materialkemi vid Stockholms universitet, född 1971, arbetar i sin forskning med joniska vätskor som smarta lösningsmedel och reaktanter för nya material med ökad energieffektivitet och energilagring.

Hon får priset för för syntes, studier och applikationer av joniska vätskor.

Fördelarna med joniska vätskor är många, vilket gör dem extra lämpliga att använda inom kemisk industri som ersättning för klassiska flyktiga, brandfarliga och ofta giftiga organiska lösningsmedel. De joniska vätskorna är flytande vid rumstemperatur, är helt brandsäkra och luktfria. Förutom att vara ett rent och miljövänligt lösningsmedel erbjuder joniska vätskor många fler möjligheter, särskilt inom materialkemin. Eftersom en jonisk vätska alltid utgörs av två delar, en positivt laddad katjon och en negativt laddad anjon, finns det möjlighet att genom variation av dessa styra vätskans egenskaper, såsom smältpunkt och viskositet. Detta utnyttjas, till exempel, vid deras användning som smörjmedel. Anja-Verena Mudring har lyckats utveckla användnings-området ytterligare genom att införliva en metallkatjon som en del av den joniska vätskan. Detta gör den joniska lösningen magnetisk. En egenskap som möjliggör magnetisk separation vid kemiska processer. Jonvätskorna kan också vara självlysande och användas som (utskrivbara) spårämnen och markörer eller i nya energieffektiva belysningsanordningar, så kallade ljusavgivande elektrokemiska celler (LECS). Det saknas fortfarande praktiska och ekonomiska sätt att generera väte till framtidens miljöbilar. Ett sätt att tillverka vätgas skulle kunna vara sönderdelning av vatten med solljus och lämpliga fotokatalysatorer, som skapas med hjälp av joniska vätskor.

Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost anja-verena.mudring@mmk.su.se

Tel 072-836 53 21 

Webbplats 

http://www.su.se/profiles/amudr-1.284806

Claudia Köhler

Foto: Mattias Thelander

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Förbättrar viktiga egenskaper hos grödor 

Claudia Köhler, professor i molekylärbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, född 1971, fokuserar sin forskning kring artbildning hos växter och hur man genom ökad kunskap kan påverka exempelvis fröstorleken hos växter.

Hon får priset för sina banbrytande studier av genreglering, epigenetik och artbildning i växter med backtrav, Arabidopsis thaliana, som modellsystem.

Frövitan är en näringsrik vävnad som stimulerar växtembryots tillväxt, precis som moderkakan hos däggdjur. Den spelar en viktig roll för hur olika växter kan korsas utan att hindras av hybridiseringsbarriärer etablerade i själva frövitan. Claudia Köhler försöker identifiera vilka underliggande molekylära mekanismer som upprätthåller dessa hybridiseringsbarriärer.

Om man kan förstå varför vissa korsningar stoppas i frövitan kan man också förbättra agronomiskt viktiga egenskaper hos grödor. Överföringen av gynnsamma egenskaper från diploida förfäder till polyploida grödor är i mycket stor omfattning hindrad av hybridiseringsbarriärerna.

Majoriteten av våra vanliga grödor är polyploida, med mer än två kromosomuppsättningar, vilket gör det viktigt att utveckla strategier som förenklar förädlingen av dessa grödor.

Claudia Köhler är även intresserad av epigenetiska mekanismer och deras inverkan på växters utveckling och artbildning. Epigenetiska mekanismer orsakar förändringar i genaktiviteten utan att förändra DNA-sekvensen. Det går att jämföra med att en del gener bara är aktiva om de nedärvs från modern eller från fadern, ett fenomen som kallas “genomisk imprinting”. Målet med den delen av forskningen är att förstå regleringen av, och funktionen hos, imprintade växtgener och att applicera denna kunskap för att förändra fröstorleken hos grödor.

 

Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Epost:claudia.kohler@slu.se
Tel 018-67 33 13

Webbplats

http://kohlerlab.se/people/claudia-kohler

Ruth Palmer

Ruth Palmer Foto: Mattias Pettersson
Ruth Palmer
Foto: Mattias Pettersson

MOLEKYLÄR BIOLOGI: Tyrosin-kinasreceptor som spelar roll i utveckling celler. 

Ruth Palmer, född 1970, har doktorsgrad i biokemi och är sedan 2014 professor i cellbiologi på Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet.

Hon får priset för sina betydelsefulla upptäckter kring funktion och reglering av ett viktigt tyrosinkinas som kontrollerar cellulär signalering och utveckling.

Efter ett flertal arbeten om kinaser, enzymer som fosforylerar andra proteiner och därmed reglerar deras aktiviteter, hos människan började hon i mitten av 1990-talet att använda den välbekanta bananflugan Drosophila melanogaster som modellsystem. Tyrosin-kinasreceptorn Alk och dess roll i utvecklingsbiologi karaktäriserades i en serie arbeten som publicerades i de främsta tidskrifterna, inklusive Nature, Cell och Development.

Studien i Nature identifierade ett protein som aktiverar Alk i bananflugan. Hos människa kan denna receptor förorsaka bland annat lymfom, neuroblastom och lungcancer. De senaste åren har Ruth Palmer återvänt till människan och studerat Alk, bland annat hur mutationer, funna i patienter, påverkar receptorns egenskaper.

Nyligen beskrev Ruth Palmers forskargrupp att två proteiner hos människa, som befunnits aktivera en närbesläktad receptor, kan aktivera även Alk-receptorn. Ruth Palmer gör också studier av Alk i mus, bland annat i syfte att kunna testa hämmare av Alk-signaleringen.

Se hennes forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Mail ruth.palmer@gu.se
Tel 031-786 3906
Webbplats

Felix Ryde

Pristagare Felix Ryde
Felix Ryde

FYSIK: Studier av explosiva astrofysikaliska fenomen.

Felix Ryde, född 1970, är professor i fysik på KTH i Stockholm.

Ryde får priset för sin forskning om gammablixtar (eng. gamma-ray bursts) som har gett nya insikter om deras ursprung och de underliggande fysikaliska processer och som ger upphov till den högenergetiska gammastrålningen.

Gammablixtar härrör från kollapsögonblicket av mycket tunga stjärnor. Händelserna sker på mycket stora avstånd från oss, det vill säga när universum endast hade en bråkdel av sin nuvarande ålder. I samband med dessa stjärnors kollaps till svarta hål skickas kraftiga plasmastrålar ut som rör sig med hastigheter nära ljusets.

Ryde har med ett genuint originellt tänkande kunnat motbevisa tidigare accepterade förklaringar, vilket lett till ett paradigmskifte i vår förståelse av gammablixtarna och därmed en av astropartikelfysikens centrala frågor.

Han har visat att blixtarna härrör från plasmastrålens fotosfär som ligger på ett avstånd av tio miljoner kilometer från det nyfödda svarta hålet. Denna forskning har rönt omfattande uppmärksamhet.

Insikten har bland annat lett till en ökad förståelse av processerna i samband med stjärnkollapser och leder bl.a. till nya möjligheter att studera det tidiga universum och materia under extrema förhållanden.

Här finns hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Mail fryde@kth.se
Tel 08-553 785 45
Webbplats

 

Xavier Crispin

Pristagare 2016 Xavier Crispin
Xavier Crispin

KEMI: Fysiker som söker termoelektriska material

Xavier Crispin, född 1972, är professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) på Linköpings universitet.

Han får priset ”för utveckling och studier av organiska termoelektriska material med möjliga tillämpningar för omvandling av termisk energi till elektrisk”.

Crispin har ägnat en stor del av sitt vetenskapliga arbete till att utveckla och studera organiska transistorer, samt att studera konjugerade polymerer med spektroskopiska och elektriska metoder. Detta arbete har generellt publicerats i välkända tidskrifter och är ofta citerade. År 2011 visade Crispin att organiska konjugerande polymerer kan användas som termoelektriska material vid mycket lägre temperaturer än konventionella halvledarmaterial.

Flera andra internationella forskargrupper har senare också tagit upp liknande forskning. I sin projektbeskrivning redogör Crispin för nya strategier att nå termoelektriska egenskaper hos dessa polymermaterial. Insikten att polymerer kan anta semimetalliska egenskaper ska utnyttjas för termoelektricitet, spintronics, batterier och bränsleceller.

Crispin har en stark forskningsbakgrund inom organisk elektronik som utgör en solid bas för det nu aktuella projektet. Hans forskning kan leda till nya material för omvandling av spillvärme från traditionell energiproduktion till elektricitet och därmed ett bättre utnyttjande av befintliga energikällor. Crispin har tidigare erhållit Tage Erlanders pris för naturvetenskap och teknik för sin utveckling av termoelektriska polymerer med potential för kraftgenerering.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KVA.

Kontakt:
Mail xavier.crispin@liu.se
Tel 011-36 34 85
Webbplats

 

Volodymyr Mazorchuk

Volodymir Mazorchuk Foto: Privat
Volodymir Mazorchuk
Foto: Privat

MATEMATIK: Gustafssonpris till ledande Algebra-forskare. 

Volodymyr Mazorchuk, född 1972, är professor i matematik vid Uppsala universitet med algebra som forskningsområde. Han får priset ”för hans nyskapande arbeten inom representationsteorin och andra delar av algebran, i synnerhet för hans bidrag till kategorifieringsteorin och representationsteorin av 2-kategorier”.

Mazorchuks huvudområde är representationsteori och speciellt den så kallade högre representationsteorin, dvs. representationsteorin av högre kategorier, så som 2-kategorier och så vidare. Mazorchuk har till exempel utvecklat den 2-kategoriska analogin till enkla moduler (delvis tillsammans med Vanessa Miemietz, School of Mathematics, University of East Anglia) och har även studerat Morita-ekvivalens för 2-kategorier.

Tillsammans med Catharina Stroppel, Mathematisches Institut, Universitaet Bonn, har han tillämpat högre representationsteori för analys av paraboliskt inducerade moduler över halvenkla Lie-algebror. På senare tid bildar kategorifiering och den så kallade ”kategorin 0” huvudämnen i hans forskning. Mazorchuk är en mycket produktiv forskare med fler än 150 publikationer. Han är aktiv i hela algebraområdet, något som är ganska ovanligt.

Mazorchuk är en ledande och drivande kraft inom sitt forskningsområde. Han erhöll 2011 Edlundska priset för hans viktiga och internationellt uppmärksammade insatser inom algebran, speciellt representationsteorin för Lie-algebror.

Se hans forskningspresentation i samband med prisutdelningen vid KTH.

Kontakt:
Mail volodymyr.mazorchuk@math.uu.se
Tel 076 233 99 96
webbplats