Teknisk fysik. Ján Rusz är född i Kosice i Slovakien. Efter fysikstudier vid Pavol Jozef Safariks Universitet i hemstaden bedrev han forskarstudier vid Charles Universitet i Prag, Tjeckien, och disputerade 2005. Efter ytterligare ett år som forskare där och vid Tjeckiska Vetenskapsakademien flyttade han till Uppsala universitet som postdoktor. År 2010 blev Ján forskarassistent vid enheten för materialteori vid Institutionen för fysik och astronomi.
Ján Rusz beskriver sin forskning så här:
I min senaste forskning fokuserar jag på utvecklingen av en ny metod för att detektera magnetism med extremt hög upplösning (atomupplösning). Sådana mätningar kommer mycket snart att vara genomförbara med modern transmissionselektronmikroskopi. Som teoretiker arbetar jag främst med teori och simuleringar av den växelverkan som uppstår mellan elektronstrålen och ett magnetiskt prov. Atomernas magnetiska moment kan i sin tur påverka sannolikheterna för elektronerna att spridas i olika riktningar. Dessa variationer i sannolikheterna kan detekteras och analyseras med teoretiska metoder (så kallade sumregler) som gör att man kan härleda atomernas spinn och magnetiska moment. Denna nya mätteknik är på väg att bli en rutinmetod för att karakterisera magnetiska nanostrukturer, och får ständigt nya användningsområden inom både grundforskning och industri. Utöver forskning och undervisning spelar jag piano och organiserar regelbundet klassiska kammarmusikkonserter vid Ångströmlaboratoriet.
Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. Prisområdet är teknisk fysik, vilket vid KTH innefattar bl a matematik.