Pristagare 2015 UU/KTH

Shervin Bagheri, Teknisk fysik, KTH

oktober 10, 2016augusti 17, 2016 av GG-admin

Pristagaren Sherryn Bagheri — Shervin Bagheri

Teknisk fysik. Shervin Bagheri är född 1979 i Iran och flyttade till Lund som 8-åring. Han avlade studentexamen vid Polhems gymnasium 1999, blev civilingenjör i teknisk fysik vid Uppsala universitet 2006, och disputerade i strömningsmekanik vid KTH 2010, varpå han tillbringade ett år som Marie Curie Fellow i Italien, innan han fick en forskarassistenttjänst finansierad av vetenskapsrådet. Sedan 2014 är han docent och biträdande lektor vid institutionen för mekanik, KTH

Shervin Bagheri beskriver sin forskning så här:
Min forskning syftar till att utveckla nya metoder för manipulering av strömmande fluider. Beroende på tillämpning kan man minska eller öka luftmotståndet, lyftkraften, bullernivån, eller omrörningen. Jag inspireras mycket av de mekanismer som förekommer i naturen och framförallt av hur djur använder sig av fjäll, päls, hår eller fjädrar för att öka sin förmåga att förflytta sig i luft eller vatten. Evolutionen har främjat ojämna, sträva eller gropiga ytor, vilka har en tendens att minska det totala motståndet som uppstår när en kropp rör sig i vatten eller luft, jämfört med en helt slät och jämn yta. Tidigare har jag visat hur enstaka filament (hår, fiber) genom en positiv samverkan med en strömmande fluid kan skapa en lyftkraft samtidigt som det minskar motståndskraften. Detta förklarar hur frö kan spridas utan vind, men är också en lovande styrningsmetod för många strömningsmekaniska tillämpningar. Jag använder mig främst av numeriska simuleringar och enkla modeller för att beskriva samverkan mellan fluider och strukturer, men ibland också av enkla experiment för att bekräfta framtagna teorier. Tack vare Göran Gustafssons stiftelse ökar mina möjligheter att studera hur komplexa beläggningar bestående av täta skikt av fiber- och polymerliknande material kan samverka med en strömmande fluid på ett positivt sätt. Kan vi minska turbulent friktion med en poroelastisk, gropig och komplex yta jämfört med en slät yta? En eventuell minskning av friktionen med 10 % kan få stora konsekvenser för bland annat transportindustrin, men också inom energisektorn. Förhoppningen är att upptäcka nya grundläggande mekanismer som kan möjliggöra revolutionerande teknologi för manipulering av strömmande medier.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. Prisområdet är teknisk fysik, vilket vid KTH innefattar bl a matematik.

Jonatan Lenells, Teknisk fysik, KTH

oktober 10, 2016augusti 17, 2016 av GG-admin

Pristagaren Jonatan Lennells — Jonatan Lennells

Teknisk fysik. Jonatan Lenells är född i Lund 1981. Han växte upp i Växjö och avlade studentexamen vid Katedralskolans gymnasium 2000. Efter att ha disputerat vid Lunds universitet 2006 var han besökande Assistant Professor vid University of California, USA (2006-2007) och Marie Curie Research Fellow vid universitetet i Cambridge, England (2007-2009). Innan han började som lektor i matematik vid KTH hösten 2014 tillbringade han ett år vid Gottfried Wilhelm Leibniz Universität, Tyskland och fyra år vid Baylor University, USA.

Jonatan Lenells beskriver sin forskning så här:
Vi omges av vågor; vattenvågor, ljudvågor, elektromagnetiska vågor, gravitationsvågor osv. Inom matematiken studeras vågor med hjälp av partiella differentialekvationer. Min forskning fokuserar på att lösa så kallade icke-linjära partiella differentialekvationer. Traditionellt har vågor beskrivits med linjära ekvationer, men många fenomen i naturen är till sitt väsen icke-linjära. När två icke-linjära vågor möts kan summan bli mer än delarna. Ett extremt exempel är det plötsliga skapandet av monstervågor på havet som ensamma kan sänka hela fartyg. Två fenomen som jag studerat närmare är elektromagnetiska vågor i en fiberoptisk kabel samt skapandet och utbredningen av vattenvågor. Jag har också använt Einsteins relativitetsteori för att studera krökningen av rum och tid i närheten av ett roterande svart hål. Av speciellt intresse för mig är så kallade randvärdesproblem som för en vågekvation innebär att bestämma vågens utseende i ett helt område förutsatt att dess utseende på kanten (randen) av området är känt. Genom att öka vår förståelse av randvärdesproblem kan vi skicka information i fiberoptiska kablar mer effektivt och förutsäga utbredningen av vattenvågor (till exempel tsunamivågor) med högre precision.

JiaJia Chen, Teknisk fysik, KTH

oktober 10, 2016augusti 17, 2016 av GG-admin

Teknisk fysik. JiaJia Chen är född 1981 i Hangzhou, Kina. Hon kom till KTH 2006, avlade doktorsexamen där 2009 och blev docent 2015 inom området optiska nätverk vid Institutionen för kommunikation.

Jiajia Chen beskriver sin forskning så här:
Forskningen handlar om optisk transport av information i nästa generations bredbandsförbindelser, 5G och molnteknik. Det sker genom att leda eller delta i olika europeiska projekt såsom European FP7-projektet IP-OASE (Integrated Project-Optical Access Seamless Evolution), IP-DISCUS (Integrated Project-the DIStributed Core for unlimited bandwidth supply for all Users and Services), och EIT-ICT-projekt (till exempel, Mobile backhaul, EXAM: Energy-efficient XhAul and M2M). Jag deltar också i ledningen av flera svenska projekt stödda av Strategiska Stiftelsen (SSF) och Vetenskapsrådet (VR). Jag leder en forskargrupp som arbetar med datacenternätverk i JORCEP (Sino-Swedish Joint Research Centre of Photonics), grundat 2003 och det största akademiska samarbetsprojektet mellan Sverige och Kina. Forskningen är till sin natur experimentell och teoretisk och innebär mycket stora datorberäkningar. Arbetet har hittills resulterat i över 100 vetenskapliga publikationer och 9 patentansökningar.

Alkistis Skalkidou, Medicin, UU

oktober 10, 2016augusti 17, 2016 av GG-admin

Pristagaren Alkistis Skalkidou — Alkistis Skalkidou

Medicin. Alkistis Skalkidou är född 1977 i Aten, Grekland och flyttade vid 14 års ålder till USA med gymnasienivåstudier där. Hon studerade medicin och tog läkarexamen vid Atens universitet 2000. Därefter fortsatte hon med forskarutbildningen parallellt med allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring och disputerade i epidemiologi år 2005. Samma år flyttade hon till Sverige för postdoc vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Hon blev specialistläkare inom gynekologi och obstetrik år 2010 och docent inom samma ämne år 2011. Alkistis Skalkidou har nu en forskartjänst genom Vetenskapsrådet och arbetar som gynekolog på Kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Skalkidou beskriver sin forskning så här:
Psykisk ohälsa har fått allt större uppmärksamhet som en viktig orsak till förlorade arbetsdagar, sjuklighet och dödlighet i hela världen. Senare studier kring orsaker till psykisk ohälsa har identifierat en potentiell länk mellan genetik och miljö: epigenetisk modifiering. Den intrauterina miljön och faktorer under tidig uppväxt har associerats inte bara till fysisk hälsa utan också till intellekt, temperament och psykisk hälsa. Longitudinella studier är viktiga för att öka förståelsen kring prediktorer för tidig psykopatologi. Det övergripande målet för mitt Göran Gustafssonstödda projekt är att identifiera viktiga epigenetiska signaturer för prediktion av barns kognitiva och psykoemotionella utveckling. Navelsträngsblod och salivprov från småbarn ur en stor mor-spädbarnskohort i Uppsala (som inkluderar mer än 4000 mammor) kommer att bedömas med explorativa metoder på epigenomnivå. De upprepade mätpunkterna för uppföljning och det stora antalet navelsträngsprover ger en möjlighet att identifiera de faktorer under tidig uppväxt som har störst påverkan på risken för psykopatologi i ung ålder, och därmed de grupper av småbarn som är mest utsatta och skulle gynnas bäst av förebyggande insatser.

Ján Rusz, Teknisk fysik, UU

oktober 26, 2016augusti 17, 2016 av GG-admin

Teknisk fysik. Ján Rusz är född i Kosice i Slovakien. Efter fysikstudier vid Pavol Jozef Safariks Universitet i hemstaden bedrev han forskarstudier vid Charles Universitet i Prag, Tjeckien, och disputerade 2005. Efter ytterligare ett år som forskare där och vid Tjeckiska Vetenskapsakademien flyttade han till Uppsala universitet som postdoktor. År 2010 blev Ján forskarassistent vid enheten för materialteori vid Institutionen för fysik och astronomi.

Ján Rusz beskriver sin forskning så här:
I min senaste forskning fokuserar jag på utvecklingen av en ny metod för att detektera magnetism med extremt hög upplösning (atomupplösning). Sådana mätningar kommer mycket snart att vara genomförbara med modern transmissionselektronmikroskopi. Som teoretiker arbetar jag främst med teori och simuleringar av den växelverkan som uppstår mellan elektronstrålen och ett magnetiskt prov. Atomernas magnetiska moment kan i sin tur påverka sannolikheterna för elektronerna att spridas i olika riktningar. Dessa variationer i sannolikheterna kan detekteras och analyseras med teoretiska metoder (så kallade sumregler) som gör att man kan härleda atomernas spinn och magnetiska moment. Denna nya mätteknik är på väg att bli en rutinmetod för att karakterisera magnetiska nanostrukturer, och får ständigt nya användningsområden inom både grundforskning och industri. Utöver forskning och undervisning spelar jag piano och organiserar regelbundet klassiska kammarmusikkonserter vid Ångströmlaboratoriet.