Teknisk fysik

Teknisk fysik. Jonatan Lenells är född i Lund 1981. Han växte upp i Växjö och avlade studentexamen vid Katedralskolans gymnasium 2000. Efter att ha disputerat vid Lunds universitet 2006 var han besökande Assistant Professor vid University of California, USA (2006-2007) och Marie Curie Research Fellow vid universitetet i Cambridge, England (2007-2009). Innan han började som lektor i matematik vid KTH hösten 2014 tillbringade han ett år vid Gottfried Wilhelm Leibniz Universität, Tyskland och fyra år vid Baylor University, USA.

Jonatan Lenells beskriver sin forskning så här:
Vi omges av vågor; vattenvågor, ljudvågor, elektromagnetiska vågor, gravitationsvågor osv. Inom matematiken studeras vågor med hjälp av partiella differentialekvationer. Min forskning fokuserar på att lösa så kallade icke-linjära partiella differentialekvationer. Traditionellt har vågor beskrivits med linjära ekvationer, men många fenomen i naturen är till sitt väsen icke-linjära. När två icke-linjära vågor möts kan summan bli mer än delarna. Ett extremt exempel är det plötsliga skapandet av monstervågor på havet som ensamma kan sänka hela fartyg. Två fenomen som jag studerat närmare är elektromagnetiska vågor i en fiberoptisk kabel samt skapandet och utbredningen av vattenvågor. Jag har också använt Einsteins relativitetsteori för att studera krökningen av rum och tid i närheten av ett roterande svart hål. Av speciellt intresse för mig är så kallade randvärdesproblem som för en vågekvation innebär att bestämma vågens utseende i ett helt område förutsatt att dess utseende på kanten (randen) av området är känt. Genom att öka vår förståelse av randvärdesproblem kan vi skicka information i fiberoptiska kablar mer effektivt och förutsäga utbredningen av vattenvågor (till exempel tsunamivågor) med högre precision.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. Prisområdet är teknisk fysik, vilket vid KTH innefattar bl a matematik.

Teknisk fysik. JiaJia Chen är född 1981 i Hangzhou, Kina. Hon kom till KTH 2006, avlade doktorsexamen där 2009 och blev docent 2015 inom området optiska nätverk vid Institutionen för kommunikation.

Jiajia Chen beskriver sin forskning så här:
Forskningen handlar om optisk transport av information i nästa generations bredbandsförbindelser, 5G och molnteknik. Det sker genom att leda eller delta i olika europeiska projekt såsom European FP7-projektet IP-OASE (Integrated Project-Optical Access Seamless Evolution), IP-DISCUS (Integrated Project-the DIStributed Core for unlimited bandwidth supply for all Users and Services), och EIT-ICT-projekt (till exempel, Mobile backhaul, EXAM: Energy-efficient XhAul and M2M). Jag deltar också i ledningen av flera svenska projekt stödda av Strategiska Stiftelsen (SSF) och Vetenskapsrådet (VR). Jag leder en forskargrupp som arbetar med datacenternätverk i JORCEP (Sino-Swedish Joint Research Centre of Photonics), grundat 2003 och det största akademiska samarbetsprojektet mellan Sverige och Kina. Forskningen är till sin natur experimentell och teoretisk och innebär mycket stora datorberäkningar. Arbetet har hittills resulterat i över 100 vetenskapliga publikationer och 9 patentansökningar.

Gustafssonpriset till unga forskare vid Kungl tekniska högskolan och Uppsala universitet utgörs av ett forskningsbidrag på sammanlagt 2,5 miljoner kronor, under tre år. Pristagarna är högst 36 år. Prisområdet är teknisk fysik, vilket vid KTH innefattar bl a matematik.